Ibland är det så svårt att välja. Rött eller vitt? Natur eller stad? Italien eller Spanien?
För ett tag sedan publicerade jag inlägget ”Backpacker eller suitcaser: ännu en lista om resor” här på bloggen. Till min stora glädje var det ett helt gäng svenska resebloggare som hakade på och gjorde sin egen version. En av punkterna på listan handlade om vilket land man helst åker till av Italien eller Spanien. För jo, jag var av uppfattningen att de allra flesta i min bekantskapskrets brinner för antingen Italien eller Spanien (extra intressant att läsa Annas reflektion om att det snarare är Spanien eller Grekland som som står mot varandra, dvs västa eller östra delen av Medelhavet).
Efter att nu ha läst mina bloggkollegors svar på frågorna som ställdes i listan finns en tydlig trend = de allra flesta resebloggare verkar föredra Italien framför Spanien!
Italien eller Spanien – vem är du?
#1. Italien
Jag får väl ändå erkänna att den italienska maten lockar lite mer än den spanska. Pastan, pizzorna och ja… glassen. De kan sin mat, italienarna.
Landet har också kommit att bli en symbol för romantik, för kultur och La Dolce Vita. Och så denna historia, överallt med påminnelser om Romarrikets storhetstid. Italienarna själva, ja, de är mycket av allt. Känslor all over the place, som Prins Daniel skulle säga. Som tillknäppt svensk kan jag bli lite överrumplad av alla känsloyttringar, men det är också ganska befriande att få ta del av mellan varven.
Läs mer:
- Italien med barn: varför, när och vart ska du åka?
- Att göra i Rom: Femton tips att ta fasta på
- Capris gator är för alla
#2. Spanien
Spanjorerna är yviga, varma och hjärtliga – och ska jag generalisera tycker jag också att de är lite mer melankoliska än italienarna. Det ligger något tungsint över Spanien, och ja, jag gillar det. Jag fascineras och njuter av den vackra språkmelodin och önskar innerligt att jag hade vårdat mina spanska språkkunskaper bättre när jag hade chansen. Och så landskapet förstås, emellanåt lika dramatiskt som språket. Kataloniens variation, Madrids arkitektur, solkustens stränder och Teneriffas vackra natur – här finns något för alla.
Det italienska köket lär vinna på mållinjen, men det spanska är inte långt ifrån. Att sitta och plocka tapas i evigheter – det kan jag göra på heltid!
Läs mer:
- Madrid med barn
- Familjesemester i Marbella (med utflykt till Gibraltar)
- Att göra i Costa Brava: här finns något för alla
- Gran Canaria: Att bli positivt överraskad av ett resmål
… och vem är då jag, Italien eller Spanien?
Jag svarade inte särskilt ingående på frågan själv i den där listan, förutom att jag är mer Spanien än Italien. Min spontana förklaring är enkel. Jag har pluggat spanska i Barcelona och fick uppleva tre otroligt fina månader, vilket ger landet i allmänhet ett sagoskimmer jag sent ska glömma.
Efter att ha tänkt en extra vända till inser jag att det finns fler aspekter som ligger till grund för mitt svar. Faktum är att inte bara en, utan två av mina och Tobias sämsta reseupplevelser spenderades i just Italien! Vår första resa till Rom blev ingen rolig historia – dessutom gjorde vi slut ungefär samma sekund vi landade på svensk mark. Vår spontana resa till Sicilien var inte heller en höjdare. (Vill du veta mer om Italien-resorna kan du lyssna på Att resa-podden om att resa med våra män). Men skam den som ger sig, sedan dess har Italien bjudit på flera fina reseupplevelser. Italien är bra, riktigt bra faktiskt. När allt kommer till kritan klappar dock mitt hjärta lite, lite hårdare för Spanien.
Reser du med TUI till Spanien? Från och med 1 maj 2019 klimatkompenserar TUI din resa – här kan du läsa mer om TUIs resor till Spanien.
Gilla gärna Resfredag på Facebook för att få del av fler reseskildringar och konkreta resetips framöver.
Förutom Danmark och Tyskland, som för en sydskåning inte är så exotiskt, var Mallorca med familjen min första resa. (Inte ens 6 år fyllda.) Det var faktiskt redan då mina känslor för resande blommade upp. Jag gillade att sitta på flygplatsen med pirret inför flygningen och sen flyga bland molnen. Känslan när man gick av planet och värmen slog emot en, det var så häftigt. Tänk att man flugit från Sverige till Medelhavet! Varje sommar (7 år i rad) åkte vi tillbaka till Mallorca och varje år pluggade vi in spanska ord från den parlör vi hade. Vi pratade om våra resor resten av året och drömde oss tillbaka. Så ja, Spanien kommer alltid vara Spanien och vara lite speciellt för mig. 🙂
Det är häftigt hur kroppen och sinnet förknippar känslor och upplevelser så starkt med minnen. Precis så känner jag också: ”Spanien kommer alltid vara Spanien…”. 🙂
Jag älskar att resa i Italien. Maten, kaoset som får mig att känna att jag lever, det är som att vara med i en film. Däremot är det mina spanska kollegor jag umgås med mer och det är kanske den där melankolin du nämner, varvat med att de alltid verkar vara kvar längre på jobbet fast bägge grupper tar lika långa och sociala luncher. Just katalanerna är ju väldigt ”nordiska” också med sin fungerande tunnelbana (Roms kollektivtrafik är katastrofal), cykelbanor osv. Lustigt när man som anglofil är så van vid allt romarna gjort strukturellt i England.
Rolig fråga och en jag själv tänkt mycket på p.g.a. ovanstående. Däremot har även jag hört jämförelsen Spanien/Grekland. Där blir det svårare för mig av ett enda skäl: grekerna är verkligen experter på livet och goda lyssnare. De var ju mycket i Italien de gamla grekerna och tvärtom så de jämförs nog delvis mindre med varandra av den anledningen.
Intressant att höra! Ja, det där med att känna livet i sig – det är lätt att göra i Italien. Lite FÖR mycket ibland skulle jag säga, haha! Och precis som du säger, det där med struktur och Italien, kanske inte den första parallellen vi drar idag – trots deras fantastiska arkitekturkunskaper när det begav sig…
Italien alla dagar i vecka för mig, speciellt södra Italien.. gått så långt att vi har skaffat ett eget casa i Italien.. pressar egen olivolja och lär oss klippa mandelträd😊
Oj, det låter som en dröm: ”pressar egen olivolja och lär oss klippa mandelträd”. Vilken grej!
Vilket intressant inlägg! Tack för länken också. 🙂 Lite kul att Charlotta på Bara brittiskt också hört om Grekland och Spanien som motparter.
Men om jag måste välja mellan Spanien och Italien? Hm, svårt. Jag har ju varit mer i Italien och dessutom som väldigt ung när jag tågluffade. Jag tycker italienska är världens vackraste språk, jag älskar maten och ROM ska vi bara inte tala om. (Tråkigt dock så klart att du hade ledsamma minnen därifrån. Men skönt att det ordnade sig sen!)
Spanien skulle jag vilja upptäcka mer av! Och det ska jag. Älskar Mallorca utanför turiststråken och Barcelona var fantastiskt. Vi får väl om det väcks ännu mer mersmak efter mitt stundande återbesök på Fuerteventura.
Ja, men det är ingen lätt uppgift att tvingas välja.. får man ta båda!?? 🙂
Italien är för oss helt överlägset Spanien. Mest på grund av att landet har så mycket att erbjuda.
Det ska dock sägas att vi inte utforskat Spanien alls lika mycket,.
Tycker tyvärr Spanien ofta är för förknippat med pensionärer eller massturism som Barcelona, solkusten, Mallis osv medan Italien alltid sker på italienarnas villkor och med mer själ.
/Gustav och Julia
Intressant att höra era reflektioner – alla har verkligen olika uppfattningar. Spanien har absolut många ställen dit det flockas turister, men ännu fler ställen där det inte gör det… Gillar också Italien, men kanske inte riktigt lika mkt som Spanien! 🙂
Hej
Trevligt inlägg! Funderar på att åka till Spanien eller Italien i juli eller augusti men min sambo och våran 2-åriga son. Kan du rekommendera något resmål? Vill ha bad och fina gamla byggnader.
Jag skulle rekommendera att du kikar lite närmare på det här inlägget om Italien med barn, där hittar du inspiration om vilka italienska orter som kan tänkas passa: https://resfredag.se/italien-med-barn/
Tänk dock på att juli och augusti är absolut högsäsong i Sydeuropa. Kan ni åka något senare skulle jag faktiskt vänta ut de största turistmassorna om ni har möjlighet!