En resa till Irland (via släkten i Göteborg)

Väskorna står kvar i hallen, de stora barnen är hämtade från första dagen på fotbollsskolan och själv försöker jag sortera intycken från de senaste dagarna på Irland.

I onsdags packade hela gänget in oss bilen för att åka till Göteborg där Tobias har sin släkt. Vi hann med en finmiddag hos svärmor i Västra Frölunda innan vi åkte vidare till nästa anhalt. Våra barn hade lyxen att kunna hänga med sin sexårige kusin Elliot hela veckoslutet och de har sannerligen roat sig kungligt under min och Tobias resa till Irland. För jo, det var Irland som var vår slutliga destination i torsdags efter att ha stigit upp orimligt tidigt, checkat in på Landvetter och mellanlandat i London (mellanlandningen var ett nödvändigt ont, men eftersom barnvakten fanns i Göteborg fick vi anpassa oss efter Landvetters flygrutter). Efter fyra riktigt fina dagar på den gröna ön landade vi på Landvetter vid 23-snåret i går kväll. Jag lämnade medvetet datorn hemma i Sverige för att inte sitta och blogga/jobba på kvällarna – jag ville istället lägga fokus på mitt resesällskap och att få uppleva så mycket som möjligt. Nu har jag landat i soffan och tänkte ge en första uppdatering med tankar från resan, fler inlägg kommer så småningom.

En resa till Irland (via släkten i Göteborg)

#1. Att återvända till de brittiska öarna

Det här är andra gången jag besöker Irland (första gången på Nordirland dock!), däremot har jag hängt mycket på den stora grannön i öst. Vid en första snabb anblick märks det knappt någon skillnad på öarna, det är med andra ord svårt att inte trivas på Irland om du har en förkärlek till Storbritannien. Jag kan dock uppleva att irländare och skottar är snäppet trevligare än engelsmän, men det är en väldigt subjektiv analys.

#2. Hurra för roadtrips!

Det har varit ett rent nöje att spendera många timmar i hyrbilen för att se landskapet susa förbi utanför fönstret. Gröna kullar, oräkneliga får, söta små samhällen, karga klippor och hav som skiftade från isgrått till smaragdgrönt var några av den här resans vyer. Vägarna på Irland är inte kända för att hålla högsta klass, de är riktigt smala på sina ställen och det gäller att hålla tungan rätt i mun eftersom lastbilarna kör minst lika fort som personbilarna.

#3. Resesällskap deluxe

Jag och Tobias hade ett dygn för oss själva innan vi mötte upp våra vänner som flög in från London. Under Myhres solodygn satsade vi på västkusten i trakterna runt Donegal. Efter att ha plockat upp vårt resesällskap körde vi raka vägen upp mot Nordirland och de berömda hexagonformade basaltstenarna vid Giant’s Causeway. Jag är så oerhört nöjd med upplägget att först få hänga själv med Tobias (utan ett endaste barn i sikte!) och därefter få tid tillsammans med våra goda vänner. Under sådana här resor, och med ett sådant här sällskap, tankar jag energi för flera månader framåt.

#4. Kombinationsresor av bästa sort!

Lika roligt som det är att resa i olika konstellationer, lika roligt är det att variera aktiviteterna under resans gång. Jag föredrar ett ganska högt tempo där jag gärna varvar hajker med sevärdheter, städer med byar och kuststräckor med inland. På Irland fick jag det allra bästa av alla världar, vilket också inkluderar variation i tempo under resans gång. Under söndagen, det vill säga resans sista dag, tog vi det extremt lugnt och satt kvar vid frukosten i flera timmar istället för att klämma in ett besök i Dublin innan vi åkte till flygplatsen.

#5. Boendeupplevelser med lokal twist

Vi skippade hotellkomplexen och satsade istället på lokala entreprenörer. Den första natten hade jag och Tobias inte bokat något boende i förväg eftersom vi ville kunna vara spontana och ta in på ett trevligt ställe längs vägen. Vi tänkte helt rätt och hamnade på Inishduff House, ett B&B med utsikt över Donegal Bay alldeles i närheten av vårt slutmål för dagen: Slieve Leauge. Ägarinnan hade drivit sitt ställe i 17 år och eftersom vi var de enda gästerna på plats fick vi hennes fulla uppmärksamhet. Resterande nätter hade vi förbokat på The Lawrence i Athboy efter tips från vårt resesällskap. Här spenderade vi mycket tid av den enkla anledningen att det var så fint och trevligt så att vi inte ville åka härifrån – Elisabeth som driver hotellet får verkligen sina gäster att känna sig som hemma.

#6. Möten att minnas

En av flera behållningar från dagarna på The Lawrence var stammisarna Degnan Geraghty och hans fru Josie – vi hamnade vid samma bord som dem vid frukosten. Degnan är skådespelare och har bland annat haft en roll i The Vikings och han spelade dessutom mot Blake Lively alldeles nyligen. Jag kan lova att jag hade många frågor att ställa om skådespelare i allmänhet och Blake i synnerhet, men jag fick lägga band på mig. I slutändan pratade vi mest om politik, jag är enormt nyfiken på att höra hur irländarna själva tror att Brexit påverkar Irlands framtid i EU. De flesta jag pratade med hade samma inställning, typ “We fought hard to be independent, now we can hardly decide about anything at all.” Får vi se Irland följa i Storbritanniens fotspår tro?

#7. Historiebeskrivningar som har gjort avtryck och gör intryck

Lördagen ägnade vi oss helhjärtat åt att vara typiska turister från morgon till kväll. Vi körde runt Boyne Valley, ett område som också brukar kallas för “Birthplace of Ireland’s Ancient East”. Här ligger bland annat Newgrange – Irlands motsvarighet till pyramiderna, fast 500 år äldre. Vi passade också på att besöka Trim Castle, där stora delar av Braveheart spelades in. Enligt amerikanarna vi träffade på var slottet något av det häftigaste de hade sett under deras resa till Irland, själv är jag nog bortskämd med ännu finare slott från mina resor till Skottland. Men mäktigt var det ändå, jag tröttnar aldrig på sagor och myter om kungligheter. Under våra guidade visningar lyssnade jag extra noga på historierna kring Tudors och Cromwells anspråk på Irland – jag läste mängder med böcker om de släkterna när jag var yngre.

#8. Irländsk musik och publiv

Den här punkten talar väl för sig själv. På Irland umgås man gärna på puben där det ofta spelas livemusik och irländarna är duktiga på att sjunga. I lördags fick vi nöjet att lyssna på ett par grabbar från trakten som precis hade blivit signade av ett skivbolag. En av folkvisorna de spelade ligger numera på den obligatoriska spellistan som skapas inför/under varje roadtrip i vår familj. Med tanke på att Irland har fostrat ett helt gäng musikstjärnor genom åren var det inte svårt att fylla platserna på listan!

#9. Känslan att befinna sig på resande fot…

Under det senaste halvåret har jag inte känt mig vidare lockad av att resa överhuvudtaget. Jag har trivts på hemmaplan och att planera för framtida utlandsäventyr har inte skapat det där sköna pirret i magen. Under vår resa till Irland kom en välbekant längtan smygande igen – “Tänk om vi skulle ta och flytta hit!?” Jag ser det som ett gott tecken inför framtiden.

#10… men att landa hemma i Sverige går inte av för hackor!

Så ja, sammanfattningsvis blev det en fin resa till Irland – men det var också väldigt fint att komma hem. Vi fick en fantastisk inflygning över Göteborg sent igår kväll, det är en oerhört mäktig känsla att befinna sig ovan molnen och se det svenska landskapet bli allt tydligare under flygplansvingarna i solnedgången. Inte undra på att jag ser fram emot den här sommaren i Sverige!

Här kan du läsa mer om vår resa till Irland (och mitt tidigare besök i Dublin).