Hamra Nationalpark i Hälsingland: urskog och myrmark

Jag visste i ärlighetens namn knappt att den fanns, Hamra nationalpark i Hälsingland, förrän ett par dagar innan vi besökte parken. Ursprungsplanen var att besöka Fulufjället, men nu i efterhand (det vill säga när jag har sett hur många som åker dit den här sommaren) känns det som att Hamra blev helt rätt val. Hamra nationalpark är betydligt mindre känd än “grannen” Fulufjället som ligger drygt två timmar västerut, och någon trängsel är det inte tal om.

Hamra Nationalpark i Hälsingland: tips om en av Sveriges första nationalparker

Vi anländer till Hamra nationalpark på eftermiddagen, efter att ha stannat till i Järvsö för en lunch på det omtalade Creperiet, kollat lite loppisar och besökt ett par av våra världsarvslistade Hälsingegårdar.

Läs mer: Kortresa i Sverige – tips i Hälsingland, Gästrikland och Gävleborg

När vi svänger in mot nationalparkens huvudentré från Los väntar en mindre grusväg, kantad av skog på båda sidor. Bilen skumpar och skakar rejält, och bilköerna ut från Järvsö känns långt bort. En av de första grejerna vi möts av är en informationstavla där vi alla tre mumlar lite nervöst åt rubriken “Om du möter en björn”. Någon björn möter vi dock inte, och knappt några människor heller, under vårt dygn på plats i nationalparken i början av juli.

Allmänt om Hamra nationalpark

Hamra fick titeln nationalpark redan 1909, då jämsides med kändisar som Abisko, Sarek och Stora Sjöfallet. Parken bestod från början av 28 hektar, men 2011 utökades och invigdes den nya nationalparken som blev enormt mycket större genom att tre tidigare naturreservat (Långsvedjan, Svartågrenen och Svartåvallen) togs upp i nationalparken.

Nationalparken ligger i Gävleborgs län, nästan mot gränsen till Jämtland.

Som en ångvält drog inlandsisen fram över området där Hamra ligger, innan den försvann för omkring 10.000 år sedan. Isen lämnade efter sig ett nedslipat böljande landskap som kallas bergkullslätt. Grus och sten från glaciären samlades i moränkullar som är fast mark där det idag växer urskog. Större delen av Hamra nationalpark med något lägre mark och är nu myr- och våtmark. De strida smältvattenströmmarna skar också ut den ravin där Svartån rinner idag.

– Hamra nationalpark

Vi var inställda på att ställa bilen och vandra en längre rundslinga, men efter att ha kollat på kartan konstaterar vi att det istället får bli tre kortare. Det går förvisso en längre led genom parken, den en mil långa Hamraleden. Eftersom den går från punkt A till B får vi inte riktigt till logistiken med bilen, utan satsar på tre kortare slingor: Urskogsslingan, Svartåslingan och Myrslingan.

Här hittar du en karta över Hamra nationalpark.

Urskogslingan

Under första dagen bestämmer vi oss för en tur på Urskogslingan. Vi vill få en känsla av det som parken är känd för, det vill säga den varierade barrurskogen där de äldsta träden har nått en aktningsvärd ålder på runt 400 år.

Det finns två varianter av slingan, två respektive tre kilometer. Vi går den längre, och möts av allt det vi har längtat efter under våra timmar i bilen från Stockholm.

De 500 första metrarna fram till den här utsiktsplatsen över Svansjön är tillgänglighetsanpassad.

Urskogsslingan är den äldsta delen av nationalparken, och området ligger som en egen liten ö, som omges av myr och sjö. Den här slingan ska ni definitivt prioritera för att få en idé om varför just denna urgamla och lavskäggiga skog skulle bevaras till eftervärlden – vilket var anledningen till att området blev klassat som nationalpark redan 1909.

Efter vår slinga knatar vi vidare mot bilen, för att leta upp kvällens tältplats och få i oss lite mat.

Att övernatta i Hamra nationalpark

Kvällens tältplats hittar vi efter att ha kört från huvudentrén längre in i parken, mellan huvudentrén och Myrentrén. Det är tillåtet att tälta i hela parken, förutom vid entréområdena och inom den ursprungliga nationalparken. Det finns tydligen fina tältplatser på några av myrholmarna på Svartåmyran, men också längs med Svartån.

För dig som föredrar vindskydd finns två sådana i parken, en längs Hamraleden och en längs Långa myrslingan. (Kommer du med husbil finns två platser vid huvudentréns parkering.)

Svartåslingan

Morgonen därpå packar vi in oss i bilen igen och siktar på den längre varianten av Svartåslingan vid Svartåentrén i södra delen av parken, en kort men delvis ganska tuff strapats…

… vilken blir vår vandringsfavorit i Hamra nationalpark. Här går vi stundtals längs med Svartån som slingrar sig fram.

Miljön är rogivande…

… och sådär skogstrolsk som man kan räkna med i en nationalpark.

En av de häftigaste vyerna längs Svartåslingan är Urbergsbassängen (se bild i början av inlägget), som är Svartåns djupaste bassäng. Här har förmodligen flera olika istiders smältvatten gröpt ur berget, och därmed gjort ådalen allt djupare.

Vi fick också äran att se fridlysta Ängsnycklar (till och med jag såg att det var en orkidé!) längs Svartån.

Myrslingan

Innan vi åker vidare avslutar vi vistelsen i Hamra nationalpark med att ta bilen tillbaka mot huvudentrén för att gå Myrslingan. Här vandrar vi en slinga på den öppna myrmarken.

Där marken är som blötast finns spänger. Vi ser mängder av gulröda hjortron under vår tur på Myrslingan, “skogens guld” lär mogna lagom till augusti.

Bra att tänka på om du besöker Hamra nationalpark (och kommer jag åka dit igen?)

• Grilla/eldstäder, toaletter och rastplatser: Det finns väldigt fina eldplatser vid alla tre entréer: huvudentrén (norra delen) , Myrentrén (i mitten) och Svartåentrén, (södra delen). Vid samtliga entréer finns också torrtoaletter och bänkbord att sitta och äta vid.
• Vatten: Det finns inga möjligheter att fylla på vatten vid nationalparken, glöm inte att ta med eget!
• Naturum: Finns inte.
• Skor: Vi går igenom flera blöta partier, skor med högt skaft alternativt vattentåliga skor rekommenderas.
• Mygg? Jo, det var rejält med mygg under vårt besök i juli månad, vilket är förståeligt med tanke på myrmarken. Det kändes dock lindrigt i jämförelse med exempelvis Kungsleden under samma period. Vi hade långärmat och långa byxor, keps/luva och kompletterade med myggmedel.
• Barnvänligt? Av de tiotals sällskap vi möter på plats har ungefär hälften barn med sig. De korta rundslingorna möjliggör väldigt överkomliga vandringar för barnfamiljer.
• Övrig information som kan vara bra att veta om Hamra nationalpark finns på hemsidan för Sveriges Nationalparker.

Så, hur lyder då min utvärdering av besöket i Hamra nationalpark? Den spontana “wow-känslan” i egenskap av urskog och nationalpark är i ärlighetens namn minst lika stor i Tyresta, som är den nationalpark jag oftast besöker. Jag kan dock inte komma ifrån det faktum att jag vill upptäcka nya platser och nya vyer, och Svartån ger absolut en extra dimension till Hamra i jämförelse med urskogen i Tyresta. Dessutom kittlar vetskapen om att vi i Hamra befinner oss långt bort från storstäder och bilköer – lugnet och ödsligheten är välgörande både för kropp och sinne.

I min drömvärld hade den långa Hamraleden gått som en rundslinga, så att vi kunde ställa bilen på ett ställe och sedan vandra, övernatta längs vägen, och sedan komma tillbaka till bilen från ett annat håll. Jag kan också sakna det faktum att det inte finns ett naturum på plats, alltså ett besökscentrum som ofta ligger som en “port” in till nationalparkerna. (Å andra sidan är informationstavlorna vid huvudentrén snygga och överskådliga.)

Det är sammanfattningsvis en fin nationalpark överlag, men jag känner inget behov av att köra hela vägen från Stockholm enbart i syfte att besöka Hamra. Då kan jag lika gärna fortsätta vandra i Tyrestas urskog. Är du ute och reser i Sverige och befinner dig inom överskådligt avstånd från Hamra tycker jag dock absolut att nationalparken är värd ett besök!

Mer läsning om svenska nationalparker:

• Tips om Abisko
• Garphyttans nationalpark
• Färnebofjärdens nationalpark och Gysinge bruk
• Kosterhavet och Kosterhavets nationalpark
• Skuleskogens nationalpark och Slåttdalsskrevan
• Stenshuvud (Österlen)
• Söderåsen i Skåne
• Tyresta nationalpark 
• Ängsö nationalpark i Roslagen

Gilla Resfredag på Facebook för att få del av fler tips om resor i Sverige framöver. (Här på bloggen finns svenska restips samlade under kategorin Resfredags Svenska Pärlor.)