Betalt samarbete.
”Längtar du efter att resa utomlands?” För några år sedan hade jag svarat ja. 100 procent ja! Men saker och ting är inte som vanligt nuförtiden. Varken med världen eller hur jag resonerar kring mina resor.
Längtar du efter att resa utomlands?
När Corona drog in som en mörk och olycksbådande storm över världen förstod vi nog alla att saker och ting skulle förändras. Inte bara för stunden – utan med största sannolikhet under en lång tid framöver. För egen del har utlandsresorna funnits med som en självklar del av mitt liv under många år (resorna och senare resebloggen har gett mig så oerhört mycket glädje och insikter i livet!), även om längtan ut och långt bort mattades av rejält i samband med sjukdom och död i familjen för tre år sedan:
Mitt i allt det här har det även väckts en ny längtan hos mig, en längtan tillbaka till rötterna. Jag har blivit mer intresserad av mitt eget arv och min släkthistoria. Jag vill lära mig mer om platsen jag kommer ifrån och landet jag är uppvuxen i. Jag läser historiebeskrivningar på löpande band och trivs verkligen med att resa runt och skriva om mina svenska pärlor.
– Resfredag om ”38 år på jorden och en längtan tillbaka till rötterna”, 13 mars 2018
Jag kan inte säga att längtan ut i världen har vuxit sig större under pågående pandemi, tvärtom. Det känns fortfarande för osäkert, allt. Risken att bli smittad, att smitta andra. Kapacitet i samhället, och inte minst på sjukhusen. Jag tycker fortfarande att själva resandet till nya platser runt om i världen är givande på alla sätt och vis, men såvitt jag vet ligger världen fortfarande kvar även efter den här stormen har bedarrat. Så, för att svara på frågan i rubriken. Nej. Jag längtar inte efter att resa utomlands. Inte alls faktiskt.
Till saken hör att jag för närvarande spenderar de sista skälvande dagarna av totalt tre veckor i vårt sommarparadis i Blekinge. Att ställa frågan om jag längtar utomlands under tiden jag är här känns lite som att svära i kyrkan.
Jag har som vanligt hängt med nära och kära 24/7…
… och gått långa kvällspromenader, samtidigt som barnen har haft tidernas bästa sommar med kusinerna. För egen del gissar jag att reslusten utanför Sveriges gränser snart kommer att smyga sig på igen, sakta men säkert. Men inte nu. Inte än!
För närvarande njuter jag istället av det här, den bästa sortens semester på hemmaplan i Karlskrona. Inget nytt under solen i och för sig. Här vill jag alltid spendera större delen av mina somrar – Corona eller ej. Länge trodde jag att vi inte ens skulle få resa hit i sommar. Allt det där som tidigare var så självklart blev plötsligt en gissningslek. Efter en fin och lugn sommar väntar alldeles snart vardag med allt vad det innebär, något jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning.
Men sedan då? Ni vet, efter Corona. (Nej, vi är inte där än.) När världen är redo för mina resor igen – vart kommer jag att åka då? Ja, först och främst måste jag anpassa mig till intjänade semesterdagar, vilket i sig är en stor förändring jämfört med de tre senaste åren som egen. Jag gissar att grannländerna kommer att locka. Gärna Danmark, dit jag kan åka över med tåget efter att ha hälsat på min lillasyster i Malmö. Skottland och Tyskland ligger också högt upp på önskelistan. Där vill jag hälsa på efterlängtade familjemedlemmar, som har suttit mer eller mindre isolerade hela våren och sommaren. Och ja, Koh Lanta lockar också såklart. Vi får se. Det verkar ju onekligen som att lite vad som helst kan hända i livet när vi minst anar det! Kanske flytta någon helt annanstans, typ via Bostadslistan.se?
Längtar du som läser bloggen efter att resa utomlands just nu? Berätta gärna hur du tänker och känner!
Betalt samarbete med Bostadslistan.se. Omslagsbild tagen på Borgholm, Öland.
Stort ja! Jag längtar utomlands. Det bara är så. Men det gör inte att jag har några som helsta planer att resa utanför Sveriges gränser. Jag får vänta och det känns ändå ok. Men visst drömmer jag mest hela tiden om resor jag ska göra när det känns ok igen.
Låter ändå som en bra balans med längtan vs planer.
Ja, jag längtar! Och nu är det ju okej att resa till vissa länder, men jag kan för allt i världen inte motivera det ändå. Även om man skulle ha antikroppar men får symptom måste man ju också hålla sig undan allmänheten? Jag tänker om man vaknar upp förkyld i utlandet. Nej det är himla svårt alltså. Planen är dock att ta bilen till Oslo en helg i september. Då kan jag köra hem illa kvickt (precis som om jag vore nånstans i Sverige) om det skulle behövas. Jag behöver komma iväg på riktigt, jag blir knäpp av att bara vara hemma…
Realistiskt tänker jag som du, att man nog inte kan resa utomlands förrän om ett år, men usch, hemska tanke…
Jadu… det är en ny verklighet vi har fått vänja oss vid det här året, men tycker ändå det har gått förvånansvärt bra att anpassa sig? Vi får ta en dag i taget. Olso låter äventyrligt nog för mig just nu, hoppas du får en jättefin resa!
För mig växlar det lite från dag till dag. De flesta dagar har jag noll lust att resa utomlands, pga coronan, men vissa dagar är längtan desto större. Då längtar jag till mitt älskade Kalifornien som vi skulle åkt till i juni och jag längtar till Irland där jag har vänner jag saknar. Får jag bara åka dit när allt känns säkert och vi svenskar är välkomna igen så kommer jag vara nöjd ett bra tag. Jag sorterade en låda med sparade reseminnen igår och just då var längtan så klart stor, speciellt när jag hittade gamla brev från mina släktingar i Kalifornien.
Åh, älskar att sortera reseminnen! Oj vilken resa du hade planerad… Kalifornien känns alltid som ett resmål värt att både resa till och drömma om!
Nog längtar man efter att få resa under normala förhållanden igen. Jag var sju veckor i Sydamerika i våras så abstinensen är inte så stor. Men skulle gärna ta en långhelg och åka tillbaka till nåt trevligt ställe typ Ljubljana, Lissabon eller Berlin. För att senare kunna åka lite längre. Men just nu känns det avlägset och man får dagdrömma lite och läsa på om ställen man vill till. Tragglar lite med spanska nu och hoppas kunna åka till Madrid och förstå lite mer.
Oj, sju veckor i Sydamerika – wow. Låter perfekt att läsa lite spanska nu, jag fick blodad tand efter vår resa till Ecuador i höstas. Nu har du all chans i världen att plugga på!
Hej!
Jo jag längtar ut.. och hoppas att resan jag bokade för någon vecka sedan blir av , Malaga 5-10 aug. New York 7-16 sep som jag bokade innan Corona, kan man så åker jag, kanske inga jätteförhoppningar, då får det bli senare.. o kanske någon mer Europa-resa i höst.. får se.. munskydd införskaffat..längtar efter att packa igen.
Ja, både Malaga och NY ligger ju kvar om det inte skulle bli nu! Munskydd ja, har ingen aning om vilken sort jag ska kika på. Har du några tips?
Ja, jag längtar verkligen efter att resa utomlands igen, men tror faktiskt det är nyttigt att längta . Vi har varit så bortskämda med att kunna resa som vi vill och kanske uppskattade vi egentligen inte resorna så som vi borde efter ett tag? Vi tog liksom det för givet. Men planerar faktiskt en höstresa till Norge med vandring på schemat. Hoppas den blir av, men man vet ju aldrig i dessa tider. Förutom Norge får utlandsresor vänta tills minst nästa vår. Jag vill att det ska kännas tryggt att resa så det får bli när pandemin lugnat sig, hur länge det nu dröjer. Men först på tur står en resa till de grekiska öarna, saknar Grekland så det gör ont 🙂
Tack för din kommentar, jättespännande att se hur alla resonerar! Vandring och utesemester känns som en väldigt bra grej i dessa tider, och fantastiskt sätt att resa på oavsett pandemi. Förstår att du saknar ”ditt” Grekland, för mig är det Skottland, Tyskland och Thailand som hägrar.
Jag såg bilder från Italien i veckan och då slog suget till
MEN att fantisera och längta är inte detsamma som att göra verklighet av drömmarna i nuläget
Nej vi avvaktar
Har bokat en helg i Grisslehamn på hotell Havsbaden så länge
Man ska ha något att längta till och det går ju bra att längta i Sverige också, i alla fall som läget ser ut just nu
Precis så, drömma, längta och fantisera kommer man faktiskt ganska långt på!
Vad härligt med Grisslehamn, det har jag sneglat på länge. Ser fram emot att göra slag i saken och ta mig tid till fler platser på min svenska önskelista.
Det är bra att drömma och att längta i lagom mått! Vår USA-resa i höst har skjutits upp, men jag hoppas att vi kan genomföra den innan jag fyller 60 istället för 50… Jag var både i Ungern, Danmark och Kroatien förra året och känner att bilderna från de resorna kan dra mig igenom det eviga Coronamörkret. Fenomen uppstår och försvinner. Flygande i tid och otid är det inte på tal om i samma utsträckning som förut. Vad det kommer att innebära vet nog ingen, men vi människor är ganska flexibla som grupp. Det blir nog bra. Men för att återkomma till din fråga – längtar jag efter att åka utomlands? Sådär. Men jag tror att när jag väl får resa igen kommer jag verkligen att uppskatta det.
Din sista mening, den har jag hört många säga – inklusive jag själv. Hoppas och tror det i alla fall!!
Jag har ingen brådska, men förr eller senare vill jag resa utomlands. I sommar har vi upptäckt Sverige vilket varit fantastiskt! Tyvärr har det varit väldigt trångt att resa i Sverige med husbil (man får ofta ingen plats att övernatta om man kommer fram efter 10:30) och det blir ganska stressande. Har aldrig upplevt något liknande under alla våra år i Europa. Just det, att kunna resa lugnt och utan stress för var man får övernatta, kan jag sakna …
Ja, finns så mycket fint att se här hemma – har verkligen älskat att åka runt och skriva mina svenska pärlor!
Förstår att det varit trångt för husbilar och husvagnar. Har också sett flera i mina flöden som testat den grejen första gången nu i sommar. När tillfället ges passar man kanske på att testa en sån här grej man länge tänkt på, men prioriterat bort till förmån för en semestervecka utomlands typ. Eller ja, det kanske alltid är trångt under svensk högsäsong iofs?