Bamboo Beach: strandtips på södra Koh Lanta

Allra längst ner på Koh Lantas sydvästra sida, strax innan nationalparken, ligger den stora bukten Bamboo Bay. Bukten kantas av sandstranden Bamboo Beach, där strandbesökarna fortfarande kan få en känsla av hur ön såg ut innan den anpassade sig efter alla turister.

Bamboo Beach: strandtips på södra Koh Lanta

Bamboo Bay

Vägsträckan från resorten Pimalai och söderut mot Koh Lantas nationalpark på ön södra spets är naturmässigt av de absolut härligaste på Koh Lanta.

Höjdskillnaderna är rejäla, det går upp och ner, och vägen kantas av tropisk växtlighet som doftar sött, intensivt och fuktigt – om jag skulle kapsla in doften “djungel” skulle det lukta som det stundtals gör på den sträckan.

Bamboo Beach

Strax innan du når nationalparken finns det flera nedfarter ner mot Bamboo Beach, den sista stranden du når innan nationalparken. (Nationalparken har förvisso en egen strandremsa, men tänk på att du får du betala inträde för att komma in i parken.)

Vi väljer den absolut brantaste nedfarten (i min okaxighet väljer jag att hoppa av skotern och gå sista biten, medan Tobias obrydd kör ner) som leder till resorten Baan Phu Lae.

Denna resort ligger på norra spetsen av stranden…

… och erbjuder enkla bungalows.

Här finns också ett litet bokningscentrum där gästerna kan boka de vanligaste utflykterna som utgår från Lanta.

Trots att det finns en handfull andra hängplatser längs stranden hamnar vi åter igen på på Baan Phu Lae, där det erbjuds sköna solsängar och schyst mat på restaurangen.

Bland strandbesökarna hör vi inte ett ord svenska, vilket stärker tesen att svenskarna blir färre ju längre söderut på ön man orkar ta sig.

Stranden är en märklig mix av ödestrand…

…och mer eller mindre skötta trädgårdsplättar.

Här finns inga charterparasoll eller solstolar på stranden (det ser du överhuvudtaget ytterst få av här på Koh Lanta. Ser du mot förmodan några har gästerna själva släpat ner dem till stranden, vilket de egentligen inte får.)

Strandsträckan i sig är inte särskilt lång, det tar väl drygt 10 minuter om du går från start till slut utan fotopauser.

Sanden i sig är varken timglaslen eller kritvit, och det ligger en hel del skräp uppe vid trädgränsen.

Längs stranden finns ett par-tre olika hyddor, där någon varit innovativ och byggt solskydd av drivved.

Bakom krönet väntar nationalparken.

Som sagt, den här stranden är en blandning av en öde ö-känsla blandat med stillsamt resortliv.

Jag och Tobias åker gärna hit ensamma, men om barnen är med brukar det sluta med att vi hänger vid Klong Dao, Long Beach eller Relax Beach (där vi har nära hem).

Jag tycker däremot absolut att ni bör testa någon av stränderna på södra delen av ön om ni besöker Koh Lanta, och kanske kombinera ett eventuellt besök i nationalparken med ett stopp vid närliggande Bamboo Beach. Om inte för att förstå att det här resmålet har så mycket mer att erbjuda än just Klong Dao och Long Beach, där det blir allt trängre på stränderna för varje år som går.

Vår personliga favorit av de oexploaterade stränderna på södra Koh Lanta är och förblir grannstranden Klong Jark, som känns både vackrare, renare och badvänligare än just Bamboo Beach.