Close
Två månader till Stockholm Marathon

Två månader till Stockholm Marathon

Tiden går fort när man har roligt, och med två ynka månader kvar ligger verkligen Stockholm marathon inom räckhåll – på gott och ont!

Två månader till Stockholm Marathon

När jag bestämde mig för att årets stora träningsmål skulle innebära ett maraton kändes det inte främmande på något sätt. Tanken har funnits där länge, men jag lyckades aldrig gå från tanke till handling. I min natur är jag ganska lat, vilket till exempel innebär att jag ligger och harvar exakt samma löprunda på dryga fem kilometer. Det här året stod dock alla stjärnor på rätt ställe samtidigt. Med tre inplanerade månader i Thailand i början av året hade jag inget att skylla på, tänk vilken försäsong jag skulle få!

Grundträning i Thailand…

Mitt upplägg i Thailand har bestått av tre varierade löppass i veckan. Därutöver har jag haft ett inbokat styrkepass på gymmet/vecka med fokus på grundstyrka för löpare. Jag har fått ovärderlig hjälp av min tidigare PT att skapa ett upplägg som är anpassat för mig.

Så hur har jag skött mig? Jag har sprungit ungefär som jag ska, men har haft en tendens att sväva ut i att vilja träna andra roligheter. På Koh Lanta finns ett oändligt utbud av träningsmöjligheter, allt från simning och thaiboxning till yoga och gruppträningspass på stranden. Det har stundtals varit svårt att hålla mig till mitt inrutade träningsschema – för att istället byta ut löpningen mot andra typer träningspass. Jag har emellanåt klämt in andra pass mellan löppassen, vilket knappast är optimalt för återhämtningen. Vila mellan passen är A och O! Dessvärre fick jag i Thailand några veckors högst motvillig vila i samband med en mindre skoterolycka, då mitt högerbenet skrapades upp rejält. Det tog nästan fyra veckor innan jag kunde springa igen, vilket var oerhört frustrerande. I samband med skadan tappade jag också en hel del träningsmotivation överlag – “det var ju inte så här det skulle bli!”

Min sista vecka i Thailand slutade med 3,3 mils strandlöpning i benen – vilket kändes som en bra grund att jobba vidare på hemma i Sverige.

Läs mer: Min resa mot Stockholm marathon

… och fortsatt träningsprogram i Sverige

Efter att ha landat hemma i Sverige i fredags eftermiddag tog jag en vilodag på lördagen, för att sedan ge mig ut på ett långpass i söndags. Lite hybris hade jag nog. Under flera veckors tid har jag sprungit i drygt 30 graders värme, i hög luftfuktighet. Jag trodde att dessa omständigheter skulle vara till en stor fördel och ge mig ett försprång när jag kom hem till Sverige. Jag trodde helt enkelt att löpningen skulle gå lättare här. I söndags kändes dock kroppen stundtals tyngre än i Thailand, mycket beroende på att det var så kallt – jag upplevde det nästan som att kroppen höll på att domna bort av kylan (det var snöblandat regn på morgonen, men solen kämpade på när jag sprang). Däremot var det lättare att andas, flåset kändes det inget fel på.

knapellskär vagabondform

Dessutom var det fint att få springa runt Strandvägen igen, med en självklar sväng in i Lövhagen ner mot Knappelskär. Närheten till havet här i Nynäshamn är den stora anledningen till att vi flyttade hit. Efter 15,5 km kände jag mig klar, men i själva verket hade jag nog behövt en halvmara i benen för att få tillbaka självförtroendet.

Igår mötte jag upp mina träningskompisar inne i stan för att uppdatera oss på läget och livet. Istället för att fika oss igenom samtalet tog vi en rejäl powerwalk genom Stockholm. Kungsholms strand, Långholmen, Söder Mälarstrand och Gamla Stan i vårsol – jag blev såklart alldeles nykär i vår huvudstad efter tre månader utomlands!

stockholm vagabondform

Jag hade, enligt goda råd, egentligen behövt maxa vilan istället för att halvbelasta vaderna efter söndagens långrunda, men ibland blir det som det blir. Nu har jag fått tipset att kavla vaderna (som har trixat lite senaste dagarna) med en brödkavel. Med två månader kvar till Stockholms marathon är det med andra ord dags att plocka fram ett specialvapen! Jag har också rotat fram Stora Löparboken för kvinnor här i gömmorna, det börjar bli hög tid att peppa igång på riktigt. Mitt första delmål mot årets stora träningsutmaning blir Tjejmilen 2,1 km den 27 april, tillsammans med Plan Sverige. Ses vi där?


Omslagsbild från Söder Mälarstrand. Fler inlägg om träning finns under kategorin Vagabondform.

4 comments

  1. Bra kämpat, sjukt att kunna springa i en sån värme! Kommer hålla tummarna för dig, det kommer att gå superbra!

    1. Åh, tack snälla! Det gick faktiskt ganska snabbt att komma in i löpningen där nere, men gäller såklart att springa antingen tidigt på morgonen eller på eftermiddagen. Testade någon gång kl 15, och fick sluta pga kräktes nästan av värmen!

  2. All träning är bra träning och jag tror på variation. Är helt övertygad om att du kommer ta dig runt maran och följer kampen dit. 🙂 Har ju själv sagt att jag ska göra en mara i år men har inte ens kommit igång med vare sig ordentlig målinriktad löpning eller vilket lopp jag ska springa…

    1. Ja, variation är bra – men jag är glad att jag har mina ramar… hade gärna och ofta kunnat byta ut långpass mot lugna yogapass, vilket inte hade funkat i längden. Som sagt – lat till min natur… haha!

      Ska bli spännande att se vilken mara du bestämmer dig för! Helsingborg ligger ju bra tidsmässigt på året (slutet av aug = hela sommaren att träna!) och ska vara fin!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Close