Bryce Canyon, juni 2014. Människors byggnadsverk i all ära, men inget slår de mäktiga skådespel som skapats av naturen själv.
När vi under vår roadtrip i USA äntligen får möta de märkliga formationerna vid Bryce Canyon kan jag inte känna annat än eufori. Dessa världsberömda “hoodoos” står likt totempålar år efter år givakt i det sagolikt märkliga landskapet. Olika varianter av dessa stenformationer kan hittas på fler ställen i världen, men just Bryce Canyon lär knipa platsen som Kungariket av Hoodoos.
Det är en stekande varm dag i början av juni. Jag och maken är fortfarande lite jetlaggade efter att ha flugit över Atlanten för att under tre veckors tid försöka ta oss an västra USA. Vi har via Las Vegas bilat från Los Angeles till min syster i Orem och nu är det dags att utforska gräddan av Utahs storslagna natur. Efter rekommendationer bestämmer vi oss slutligen för att under en tre dagars miniroadtrip satsa på Bryce Canyon, Zion National Park och The Arches.
Efter ett par timmar i bilen når vi Bryce National park, betalar 25 dollar i inträde, och parkerar vår svarta Mustang i tryggt förvar nere vid Visitors Center. Därefter tar vi en shuttle bus till Bryce Point. När vi kliver av bussen slås vi av vyer som jag hittills bara har sett på fotografier. Det är kärlek vid första ögonkastet.
Bryce Canyon är egentligen ingen “äkta” canyon eftersom den inte är formad av strömmande vatten. Däremot spelar en annan form av vatten en betydande huvudroll i Bryce Canyons landskap – nämligen den som som is. Under dagen sipprar smältvatten in i kalkstenblockens sprickor för att sedan frysa till is under natten – vilket gör att vattnet expanderar med ca 10 procent. Is besitter en enorm kraft, och allt eftersom tiden går gör isens kraft att stenarna splittras. Som komplement formar regnvatten sakta kalkstenen, rundar av spetsiga kanter och sköljer bort resterna. Kvar står en ännu en rakryggad hoodoo.
Hur får man då ut maximalt av sin vistelse i Bryce Canyons nationalpark? Det beror på vem man frågar. Många åker hit för att hajka under en hel vecka, andra har liksom vi ett tightare schema och stannar bara några timmar för att plocka russinen ur kakan.
När vi har återhämtat oss från den häftiga synen vid Bryce Point följer vi leden ner mot Inspiration Point, en sträcka på ca 1.6 miles. Det blir många stopp på vägen för att beundra de mäktiga vyerna.
Under vintertid kan man i nationalparken avnjuta en promenad med snöskor alternativt längdskidåkning uppe på platån. Skidutrustning finns att hyra utanför parken. Ett annat sätt att ta sig runt är en ridtur nere “på botten” av Bryce Canyon. En sådan upplevelse hade jag definitivt prioriterat, om det nu inte vore så att maken råkar vara hästallergiker.
Den bästa hajken under vår vistelse i nationalparken utgår från Sunset Point och leder oss vidare genom en loop som tar cirka en timme att ta sig runt. Här stoltserar bland annat hoodoon med smeknamnet “Tors Hammare” i all sin prakt.
När solen börjar sänka sig och kasta långa skuggor över parken tar vi bussen tillbaka mot Visitors Center. Där cabbar vi åter igen ner vår Mustang och kör den vackra vägen upp mot Rainbow point – som ligger belägen på 9000 feet höjd (ca 3000 m höjd).
Uppe på toppen är det såklart läge för ett obligatoriskt foto, innan det är dags att styra kosan mot nya äventyr i Zion National Park, detta efter en övernattning i den lilla staden Panguitch.
Att tänka på:
- På Visitors Center visas en 30 min film om Bryce Canyon och dess uppkomst. Klart sevärd.
- Tvekar ni över vilka aktiviteter ni ska prioritera – satsa på hästridning och stjärnhimlen.
- Vi väljer att under vår miniroadtrip lämna våra barn på 4 och 6 år hos min syster i Orem, vilket ger oss möjlighet att hålla en annan takt än om de hade varit med. Vi ser flera barnfamiljer hajka runt i parken, men med de stora stupen och höjdskillnaderna gäller det att aldrig någonsin tappa uppsikten över de små.
- Ett tips är att lägga in ett gäng vattenflaskor i frysen kvällen innan ni ska ut och hajka. På så sätt slipper ni dricka badkarsvarmt vatten under dagen.
- Bekväma skor borde vara en självklarhet, men efter att ha sett alltför många turister i flipflops måste jag lägga in den här punkten.
Vill ni läsa mer om vad man kan se och göra i Bryce Canyon National Park rekommenderas en titt på parkens hemsida. Där hittar ni också mer information/bilder om hur dessa hoodoos bildas, se ovan.
Här hittar du fler inlägg från vår roadtrip i västra USA. För fler restips, följ gärna Resfredag på Facebook och Instagram.
15 comments
Wow så häftiga bilder! Vi besökte Grand Canyon i somras också häftigt och väl värt ett besök. USA har så mycket och vi reser tillbaka hit redan nästa sommar. Härligt att se Era fina bilder!
Ha en fortsatt bra resehöst!
Christina // majipparesor.se
Tack Christina! Ja, visst finns det sååå mycket att se där borta. Kul att ni ska dit så snart igen. Vi hade hoppats hinna Grand Canyon också, men fick helt enkelt prioritera.
Ha en fin resehöst du också (själv väntar jag barn vilken dag som helst, så resandet ligger lite på is just nu… 🙂
/Annika
Vilka fabulösa vyer! Amazed!
Så otroligt mäktigt!!
Måste måste måste komma dit någon gång.
Eller hur Katarina och Lisa, det är väl värt ett besök eller två! 🙂
Mäktigt!
Såg detta inlägget först nu. Magiskt ställe som vi inte kände till
Ja, det är både mäktigt och magiskt. Helt klart värt ett besök!