Evelina Utterdahl lämnar snart Sverige bakom sig för att ge sig ut i världen som en digital nomad. Hennes liv kommer med andra ord bestå av en enda lång resa.
Jag följer med nöje Evelina Utterdahl och hennes äventyr via bloggen Earth Wanderess och Instagram och i somras fick jag träffa henne för första gången. Det är svårt att inte låta sig dras med av Evelina Utterdahl och hennes energi och vilja att uppleva världen som soloresenär. Jag inspireras extra mycket av hennes målmedvetenhet att göra verklighet av sin dröm om ett liv på resande fot – och därför är hon en självklar huvudperson i det här inlägget som Resfredags inspiratör.
Samtliga foton: Evelina Utterdahl
Evelina Utterdahl: Resfredags inspiratör (januari 2017)
Berätta lite kort om dig själv och bloggen
Jag är snart 25 år, men det hela började när jag var 21. Men med liten kort förklaring om min bakgrund så blir det tydligt att resande alltid har varit viktigt för mig. Hela min uppväxt hade jag turen att resa med mina föräldrar en hel del, och när jag fyllde 16 började jag åka på gruppresor utan mina föräldrar. Jag åkte till Tyskland, Polen och sedan USA i en månad. Men till hur allt detta startade; sommaren när jag var 21 år köpte jag en weekendresa till min dåvarande pojkvän. Vi gjorde dock slut innan resan. Då det inte gick att få tillbaka några pengar för så bestämde jag mig för att åka själv istället. Jag var hjärtekrossad och behövde komma iväg och få lite tid för mig själv, så det passade väldigt bra. Så i september 2013 åkte jag ensam till Girona i Spanien. Första dagen var inte så rolig, och när jag skulle tillbaka till hotellet för att göra mig iordning för att gå ut och äta middag ensam började jag gråta. Jag gick länge och letade efter en restaurang med lite människor och där det inte skulle vara några som såg att jag åt middag själv. Jag hade aldrig gjort det tidigare och det kändes skämmigt och konstigt. Hittade en liten mörk och nästan tom restaurang där jag satte mig i ett hörn och satt vänd mot väggen. Åt snabbt upp min mat och gick tillbaka till hotellet direkt.
Men nästa dag när jag vaknade hade något hänt. Jag vaknade med en ovan känsla av total frihet. Jag hoppade upp med ett leende på läpparna och begav mig ut i den gamla stan för att utforska med inställningen att jag kan göra exakt vad jag vill när jag vill. På kvällen gick jag förbi en irländsk pub och fick akut sug efter burgare och öl. Jag var ju ensam, så ingen kunde säga emot mig eller döma mig för att göra det istället för att dricka vin och äta tapas. Så snart jag beställt min mat och fått min Guiness, kom en tjej fram till mig och undrade om hon gick slå sig ner och prata med mig, för att lära sig bättre engelska. Självklart sa jag, och tänkte att det aldrig hänt om jag suttit på en restaurang med en partner.
Efter denna fantastiska dag var jag fast. Det första jag gjorde när jag kom hem från den resan var att boka en ny resa att åka på ensam, bara ett par veckor framåt. Och så började det. Jag hade alltid en resa bokad månaden framför mig. Med minst en resa i månaden togs min privata instagram över av resebilder och plötsligt började främlingar följa mig och ville se mina resor. Efter att många vänner och följare sagt till mig att starta en blogg så satte jag mig ner för att komma på ett bra namn. Efter lång tid och många kombinationsprövningar av passande ord kom jag fram till att jag gillade Earth Wanderess bäst. Jordvandrarinnan. Jag älskar natur och jag älskar att vandra.
Varför reser du, vilka känslor vill du åt?
De största anledningarna till varför jag reser är den persoliga utmaningen, de olika landsskapen och friheten. Jag älskar landskap och att vara i naturen. Mitt favoritlandsskap är en kombination av berg, sjöar och grönska. Det är förmodligen därför Nya Zeeland, Slovenien och Rumänien är några av mina favoritländer. Men det viktigaste, och det som troligtvis ger mig den där starka längtan och dragningen till att alltid vara ute och resa är att jag utmanas och utvecklas. Jag lär känna mig själv och jag har överkommit så många hinder i mitt liv tack vare vem jag är på grund av alla mina soloresor.
Friheten är anledningen till varför jag kommer att börja resa på heltid. Att bo hemma i Sverige med en trygg vardag, stabilt jobb som betalar räkningarna och samma vänner och samma miljöer år in och år ut är för mig en mardröm. Jag behöver frihet. Jag behöver förändringar. Jag vill inte slösa bort mitt liv med att leva samma dagar om och om igen. Min tid är det viktigaste för mig, och jag vill att så mycket av min tid som möjligt ska vara värda att läggas på minnet.
Varifrån hämtar du inspiration till och information om dina resmål?
Jag får det mesta av min inspiration från Instagram och Facebook. Det är där jag spenderar mest tid på sociala medier, och där följer jag nästan bara människor som reser och får därmed hundratals inspirerande bilder och berättelser om olika ställen i världen.
Har resorna påverkat den du är och i så fall på vilket sätt?
Resorna har förändrat mitt liv. Jag har sedan tonåren haft extremt mycket problem med min mentala hälsa. Depression, ångest, social fobi, panikångest och torgskräck, samt det allt för vanliga “duktig flicka-syndromet” och att aldrig känna sig tillräckligt bra.
Vilken är din bästa resa hittills och varför?
Jag säger ofta “det här är den bästa resa jag någonsin gjort!” när jag kommer hem från en resa. Det är svårt att välja en favorit. Men de resor där jag vart iväg ensam i mer än en vecka brukar vara mest givande då jag får tid att komma in i att vara själv och det är då jag får mest ut av mina resor.
Du är född i Göteborg – vilka är dina absoluta smultronställen i staden?
Bohusleden som går från Lindome upp till Strömstad går igenom här i Mölndal och Göteborg och det är en fantastisk vandringsled som allt för få vet om. Denna sommaren tog jag en helgsvandring ensam från Angereds kyrka ner till Stensjön i Mölndal och övernattade i tält någonstans på vägen. Leden är bra markerad och väl underhållen. Eftersom det är så få som är medvetna om leden så stöter man sällan på andra människor. Leden är uppdelad i etapper så man kan enkelt välja hur långt man ska gå. Mina inlägg om Bohusleden är bland det mest populära jag skriver om på min blogg faktiskt, och då är en stor majoritet av dem som läser det tyskar.
Sedan måste jag så klart nämna västkusten som jag älskar så djupt. Något som är bra för besökare att veta är att busskorten som man skaffar även gäller på färjorna ut till södra skärgården från Saltholmen. Ett besök på Kafé Varvet på Brännö på sommaren är också ett starkt tips.
Vilken är din drömdestination och varför?
Och sist men inte minst, har du någon resa planerad framöver (och i så fall – vart ska du åka?)
Nästa resa blir starten på att leva på resande fot. Nu i februari jobbar jag min sista månad på mitt gamla jobb här i Sverige, och sedan är tanken att jag först kommer att skaffa en bas någonstans. Just nu är jag mest inriktad på Changgu i Bali där det finns en stark community för s.k. digitala nomader. Det finns alltså arbetsplatser man kan sätta sig med sin dator och jobba på kontor, omgiven av andra som gör detsamma. Då blir det lättare att skilja på jobb och fritid när man går till en arbetsplats, och där blir det också lätt att lära känna likasinnade människor. Min vän som är resevloggare bor där nu och hon har talat väldigt gott om det. Just nu ser alltså planen ut att flytta till Bali och ha det som en bas i 1-2 månader, och göra några små resor därifrån, t.ex. till Östtimor. Sedan vill jag resa till Iran och därefter Centralasien och Kaukasus för att vandra i april-maj. Dock känner jag mig så väl att jag inte kommer att kunna vara stilla i Sverige i en hel månad, så det lär bli en weekendresa eller två i Europa under februari.
Det jag vill få ut av att leva ett liv på resande fot, som en digital nomad, är den totala friheten. Att kunna röra på mig vart jag vill, när jag vill. Att inte vara bunden till en plats. Så att istället för att knega och längta till nästa resa eller semester, så kommer mitt liv vara att resa. Jag kan inte tänka mig ett bättre liv.
Lyssna på Evelina Utterdahl och hennes beslut att sluta flyga i Att resa-podden: Att resa på heltid som ensam tjej
Ett stort tack till Evelina Utterdahl för din inspiration! Nyfiken på fler personer som inspirerar mig? Några av dem hittar du här: Resfredags inspiratör. (Samtliga bilder är tagna av Evelina Utterdahl.)
18 comments
Men åh, härliga Evelina! Vad kul att läsa om hur allting började 🙂 Och tack för tipset om Bohusleden – det är något jag som titt som tätt hänger i Göteborg och vill börja vandra mer absolut ska spana in! Ska bli spännande att följa resan som digital nomad 🙂
Kul med Resfredags inspiratörer!
Men ja, härlig är en bra beskrivning! Tycker också att det ska bli grymt spännande att följa hennes äventyr runt och i världen.
Så otroligt inspirerande! Det där livet lockar mig mycket och jag kommer att ta några steg mot det. På vilket sätt återstår ännu att se dock.
Så intressant att läsa om hur det började, väldigt coolt att något “misslyckat” kunde bli något så himla bra.
Tack också för tipset om Bohusleden, vi vandrar gärna och det är ju inte långt härifrån. Så den ska jag läsa vidare om. 🙂
Visst är hon inspirerande Sofia!? Jag blir också sugen på Bohusleden, men ska nog först börja med “Blekingeleden” i mina barndomstrakter.
Alltid roligt att höra bakgrunden till någons resfeber! Mitt första resa ut i världen gjorde jag också själv. 2001 tågluffade i en månad runt europa. Men jag föredrar faktis att resa med min resepartner och livspartner….min kära man. Och nu extra speciellt…med min dotter.
Ja, jag började också som soloresenär. Numera reser jag också mest med familjen, men soloresorna är inte att underskatta!
Jätteintressant – Evelina är så inspirerande!
Word!
Hon går så att säga från klarhet till klarhet! Fint inlägg!
Visst gör hon!
Sitter här med ett stor leende på mina läppar efter att ha läst alla fina kommentarer ovanför! <3
Åh, du är värd varenda en!
Vad spännande! Jag är så glad över unga människor som hittar passioner tidigt och som också se till att leva dem. Lycka till som “digital nomad”, Evelina!
Fina ord Monnah!