Jobbiga medpassagerare, trevliga medpassagerare, snorkiga medpassagerare, skumma medpassagerare, pratglada medpassagerare. Jo, jag har träffat på de flesta typer under mina flygresor – och tråkigt nog brukar det vara den första kategorin som gör avtryck nog att låta sig minnas.
Jobbiga medpassagerare. De som får mina kinder att blossa och knogarna att vitna. Fast, summan av kardemumman brukar jämna ut sig. För jag är ganska säker på att jag själv, i egenskap av mamma till tre små och inte alltid helt medgörliga barn, står med på både en och två ”svarta listor” över jobbiga passagerare.
Jobbig medpassagerare? Nej, den här munken på planet mellan Bangkok och Stockholm var väldigt beskedlig av sig.
Tripp, trapp, trull. Tre små (och stundtals jobbiga, jag erkänner!) medpassagerare som jag gärna reser tillsammans med.
Lillmyhran på sin första rejäla långflygning: Taipei/Taiwan. En ovärderlig ”baby cot” i bakgrunden. Foto: Pernilla Förnes
Jobbiga medpassagerare: 4 saker som stör mig
# 1. Hojtande gäng
Det må vara kompisgäng, jobbkollegor eller en hel släkt, den gemensamma nämnaren är att de sitter utspridda över hela flygplanet. Dessvärre låter de inte den enkla detaljen hindra dem från att kommunicera, eller rättare sagt hojta/skrika/gapa till varandra under exakt hela resan.
# 2. Oförstående stolsgrannar
…som himlar med ögonen och suckar när jag stegar in i flygplanet med ett, två och tre barn. Var jag inte obekväm inför resan innan så blir jag det definitivt då – tänk vilken skillnad det hade blivit för oss alla med ett leende och ett ”hej!” istället för en djup suck och demonstrativ snörpning på munnen.
# 3. Överförfriskade passagerare
För många börjar semestern med party party redan på flygplatspuben. Festen fortsätter sedan på flygplanet lagom till landning. Hörde jag skål? Ja, tyvärr. Om och om och om igen.
# 4. Levande parfymflaskor
Det finns personer, ingen nämnd och ingen glömd, som verkar duscha sig igenom hela parfymutbudet i Taxfreen innan de boardar planet. Jag vet inte vad som är värst, svettdoft in absurdum eller parfymchock.
Tack till Lina som gav mig, och flera andra bloggare, inspiration till det här inlägget. (Läs mer hos Lisa/Livet från den ljusa sidan, och Christian/Matochresebloggen.) Vilka hamnar på din lista över jobbiga medpassagerare?
Bäbisar som ingen förstår varför de skriker. Outhärdligt. Odrägliga ungar går det alltid att säga till (typ). Sen hamnar berusade personer högt upp på listan också. Och folk som inte respekterar säkerheten ombord, jag vill bara ge dem en lavett och be dem dra åt det där varma stället under jord.
Haha, det finns alla möjliga typer. Tur att vi resebloggare är så perfekta, eller hur? (Var är helgon-emojin när jag behöver den!?) 😉
Roligt inlägg!
#2 Tycker det går att applicera på samhället som stort. Mer sympati, allmän hjälp och leenden till folket. Lite kollektivt ansvarstagande, då är världen som bäst. Dessutom antyder studier att folk som hjälper folk i sitt liv kommer längre i karriärer och därmed får högre löner, så om inte för andras skull – för sin egen skull. (För övrigt är, helt emot vad jag skrev, min egna lilla ”hemliga” himla-med-ögonen-mot-barnfamiljer den klassiska 3-i-rad-på-gågatan-med-barnvagn-grupperingen. Jag arbetar på att släppa det, men dit sträcker sig inte min sympati än. Svårforcerat hinder och jag gillar verkligen inte att stanna upp och sakta ner när jag går på stadens gator…)
#3 Mellan 18-25 års ålder får jag tyvärr ta på mig denna… då i kombo med #1 emellanåt… Det blir iof väldigt ofta en liten bit mat och en öl/skumpa på flygplatsen för att signalera start på resan fortfarande. Dock utan att sen fortsätta festen ombord, som i ungdomens dagar…
#4 Utmanar om en förstaplats på en sådan här lista för mig. Hellre oduschad granne än överparfymerad alla dagar i veckan. Att parfym generellt skulle lukta gott är för mig en av våra tids osanningar.
Likt kommenterande på din Facebook-sida över kan jag vara småsur när någon tar upp hela handbagageutrymmet. Men självinsikten säger ju mig att jag/vi inte kan sura över det. Likt dig så anser vi ju att oavsett hur länge man ska vara borta reser man bäst med enbart handbagage. Så just detta brott är vi nog oftare skyldiga till än utsatta för… Enda gången vi checkar in är om vi köpt med oss så mycket mat, kokböcker, scarsfar och snygga kappor hem att det helt enkelt inte går att frakta som handbagage. Å då båda oftast packar varsin tunnare lätt ihopvikbar ryggsäck i handbagaget för stadsstrosan, får den bli handbagage och vanliga ryggsäcken incheckat med godsaker…
/ Feffan av Feffanies (glömde signera vem av oss det var denna gång ju…)
Vet du hur mycket jag älskar sådana här långa kommentarer? TACK! Väldigt spännande att höra hur du tänker. Parfym ja.. Tobias har gått och fått doftallergi på äldre dar, vilket innebär att jag i princip bara använder doftfria grejer. Tvättmedel, duschgrejer, allt! Coolt att se hur snabbt mina egna luktsinnen påverkas till det bättre, eller liksom förstärks (på både gott och ont, haha)
Kul inlägg! Jag står ut med det mesta när jag flyger men nummer fyra…usch på den. Lukter över huvudtaget kan vara lite jobbigt. Typ svettlukt, eller kaffe och gammal ostmackeandedräkt…blää!
Ja, eller hur! För att inte nämna doften av fimp, typ det värsta jag vet. Kul att du uppskattar inlägget!
Ha ha, jag brukar inte vara speciellt lättstörd. Njuter mest av att mina ungar är så stora att de inte stör någon annan så lite barnskrik kan vara en njutning ;).
Men det värsta jag har varit med om var nog när vi var på charter på Gran Canaria och flyget hem var två timmar försenat (vi fick alltså sitta 2 timmar på ett varmt flyg innan det kunde flyga).
Alla var trötta, det var jättemånga barnfamiljer och nån gubbe (som inte hade egna barn) fick nog och skällde ut en familj med två barn för att deras ungar skrek. Det blev i princip slagsmål mitt i planet och flygvärdinnorna fick sära på två män som vevade med armarna.
Så slagskämpar får jag säga att jag stör mig ganska mycket på… 😉
Oj, slagsmål är en situation som jag (som tur är) inte har upplevt på flyget. Däremot på flygplatsen, i alla fall början på ett. Att resa är alltid lika spännande…
Har 3 jobbiga flygningar jag kom att tänka på.
1. London-Hong Kong. Äldre förvirrad kvinna bredvid mig. Fick ta hand om henne i 12 timmar.
Hon togs sedan av planet i rullstol av läkare!
2. Bangkok-Stockholm. Dagflygning.
Mittgången, bredvid oss, förvandlades till ett kindergarten. Föräldrarna brydde sig ej.
Till slut sa flygvärdinnan ifrån.
3. London-Bangkok.
Barn , ca 2-3 år , SKREKoch tjoade i 12 timmar.
Flera vuxna turades om att ta hand om den skrikande stackaren.
Ja så kan det bli.
Alltid lika spännande att flyga. allt kan hända.
Överförfriskad passagerare Bangkok-Stockholm.
Flygvärdinnan No more alcohol for you..
Vände sig til hans kompis. And if you give him alcohol I will tell tha captain.
De var lugna hela flygningen.
Titti snart på väg med Thai Airways.
Haha, vilka historier du har i bagaget Titti! Hoppas att kommande flygresan blir lugn och behaglig.
Ursäkta lite felstavningar!
Titti
Ingen fara – tänkte inte alls på det.
Tack för länkningen!!! Detta ämnet kan man skriva mkt om….
Senast jag flög själv m L var första gången mina medpassagerare erbjöd sig hjälpa mig, erbjöd sig köpa mig något fr vagnen om jag hade svårt att få upp plånboken. Det är sällan svenskar är så hjälpsamma! Berömde dem och sa hur uppskattat det var trots att jag inte ville ha något!
Kramar
Kan inte låta bli att dra på mungiporna, nog känner man igen alla kategorier. Som tur är har jag klarat mig lindrigt undan från de flesta tack och lov. 🙂