Det är början av september och just nu njuter vi av sommarens sista suck här i Stockholm. Solen värmer gott och jag känner mig betydligt mer badsugen nu än under juni, juli och augusti. Jag kan räkna årets Sturködopp på ena handens fingrar, men det är helt okej. För visst blev den ganska härlig ändå…
… vår sommar i Blekinge.
Jag tror eventuellt att vi slog något slags inofficiellt rekord i firanden?
Födelsedagar, baby showers, välkomstfester, pizzakvällar och så juli i juli förstås!
Besöken på ö-favoriten Andréns Bageri har blivit många och därmed också fikastunderna.
En dag dök det upp finbesök i viken. Jag kan garantera att hela ön unisont började googla på den aktuella båtmodellen – den här dyrgripen var ju större än vår badklippa “Gula Flöt” till höger i bild. Det visade sig att yachten i fråga heter NINGALOO och är en 45 meter lång skönhet som går att hyra för den blygsamma summan om 88 000 dollar… PER VECKA!
Det kan man ju förstå, att herrskapet på yachten ville lägga till vid den vackraste utsikten i Sverige…
… det vill säga den vi ser varje kväll från tomten i Bredavik.
Kvällspromenaderna blev inte lika många som vanligt, men de som faktiskt blev av desto mer värdefulla.
Solnedgångarna avlöste varandra i vanlig ordning. Dramatiska, blåskimrande, fluffiga, lilarosa och explosiva. Varje kväll ett nytt skådespel över Karlskronasilhuetten.
Det kom och gick, mitt sommarlov på Sturkö. Jag samlar på de där somrarna likt smultron på ett strå – de börjar bli många nu! Fyrtio plus eller så. Det här mitt ställe att grunda, eller jorda om du så vill. Det finns ingen plats på jorden jag hellre sitter och följer Astrid Lindgrens råd: ”Och så ska man ju ha några stunder att bara sitta och glo också!” Här sitter jag gärna och glor in i oändligheten och tillbaka, sommar ut och sommar in. Vilken ynnest att få känna så!
Tidigare läsning: Sturkösommar 2020.
2 comments
Ja, en förunderligt vacker plats på alla sätt och vis.
Kanske får åka ner och köra en liten höstsejour också.