Nästan tre veckor på Sturkö blev facit för den här (corona)sommaren. Jag hade gärna stannat ännu längre, vilket innebär att allt är ungefär som vanligt när det kommer till mina känslor för den där ön. Jag tröttnar helt enkelt inte, och blir alltid vemodig när det är dags att lämna. Nu är jag tillbaka i Nynäshamn och har hunnit avverka min första arbetsvecka, och det börjar bli hög tid att tömma både kamera och mobil för att sammanfatta vår Sturkösommar 2020.
Sturkösommar 2020
Jag har vid flera tillfällen tänkt (och säkert skrivit) att det är som att tiden står still när jag kommer hem, alldeles oavsett om världen utanför eller känslolivet inuti leker hela havet stormar.
Jag springer samma rundor och går samma promenader – numera med egna barn i släptåg.
Det brukar vankas kalas också, för ”storkusinen” Gustav…
… och vårt juli(a)barn, som inte ville komma ut som beräknat och blev ett augustibarn istället. Det ska såklart firas varje år, den här gången räknade vi till 10 år sedan hon förgyllde våra liv för första gången.
Det har plockats bär, blåsts ballonger och firats i dagarna tre.
Jag älskar att mina barn älskar att hänga på samma platser jag själv sprang på som barn. Det blir en ansenlig kusinskara att leka med för våra barn, vilket är superhärligt såklart!
Men jag ska inte sticka under stol med att det är otroligt skönt att ha ett eget krypin att fly till mellan varven. Umgänge är härligt, men under en ledighet vill jag också ha ensamtid – både för vår lilla familj och för mig själv.
Många har klagat på vädret den här sommaren, men jag tycker det har varit okej! Det bekräftas inte minst att jag har slagit något slags badrekord för mig själv i vuxen ålder…
… även om samtliga gånger har avkrävt en löprunda för att få upp värmen.
Vi fick några riktigt fina kvällar nere vid stugan där min syster huserar.
Sista kvällen var det som att hela ön visade sig från sin bästa sida för att säga hej då…
… eller snarare ”välkommen tillbaka” som någon så klokt påminde mig om.
Många verkar vara förvirrade av det faktum att vi samsas alla sju syskon om sommarstället, men det fungerar faktiskt förvånansvärt bra! Vi har alla såklart lite riktlinjer att förhålla sig till, och möten hålls årligen för att snacka ihop oss om både det ena och det andra.
Ett par mindre utflykter blev det också, bland annat till Öland med nästan hela syskongänget. De här individerna fyller mitt liv med så oerhört mycket glädje, kärlek, stolthet och tacksamhet!
Läs mer: Somrig utflykt till Borgholm på Öland
Är dock lite, lite putt över att de väntade med att inviga den nymurade pizzaugnen till dagen efter jag hade åkt. Ni ser ju själva vad jag missade!
Min Sturkösommar 2020, som var allt ifrån självklar under våren, blev faktiskt allt jag kunde önska. Inga krav och ett lugnt tempo, men desto fler bad och massor med tid tillsammans med familjen på världens bästa ö. Tack Sturkö, och tack sommarlov. Jag skulle väl kunna dra till med något om att jag är peppad och redo för hösten, men det känns fel med tanke på att vi inte ens har nått mitten av augusti än!
Hur har din sommar varit?
Sommaren har bjudit på swemester i Skåne, Småland och Öland och såklart en massa häng på Aspö. Precis som du har jag åxå mina rundor på ”min ö”, jag cyklar och går i samma spår där som när jag växte upp där. Härom veckan fick jag en extra nostalgitripp, fick gå upp i Lotstornet, precis som jag gjorde med farfar när jag var liten. Han kände ju lotsarna och de var alltid snälla och lät mig gå upp! Denna gången var jag där och köpte glass (nu är det café och hotell där), och det är endast hotellgäster som får gå upp i tornet…men det visade sig att ägaren är granne med mina föräldrar så de tyckte jag skulle gå upp och titta, vilket jag inte var sen med!
För övrigt har det blivit mycket bad och många räksmörgåsar, senast denna helgen. Vi tog en spontan utflykt till Åhus, Kristianstad och Hällevik. Hällevik var fantastiskt fint, vilken strand! 💦
Förra söndagen besökte vi faktiskt Sturkö! 🌴Efter ha varit i Kristianopel kom vi på den geniala idéen att åka vidare till Senoren, Sturkö och Tjurkö, bara för att det är sällan vi är på det hållet. En mini-ö-luff med bil!
Men vilken underbar sommar du verkar har haft. Gillar miniöluff-konceptet!
Vilka härliga foton! Sommaren med er kändes så kort, men jag kan bara klandra mig själv. Det var en fantastisk sommar på så många sätt och vis. Jag upplever bara att den sprang förbi!
Den sprang verkligen, alldeles för snabbt. Hade nära tagit TRETTIOtre veckor där på Sturkö istället för ”bara” 3.