Högt och lågt, strandhäng och läkarbesök

Det är så mycket jag vill skriva om! Känslorna inför att vara tillbaka, hur dagarna ser ut, barnens intryck…

… men varje kväll när jag öppnar datorn somnar jag till, sedan är det kört. Jag, som brukade gå och lägga mig tidigast runt midnatt hemma i Sverige, är klart slut som spelare redan vid 22-snåret här borta.

Högt och lågt, strandhäng och läkarbesök

I allmänhet spenderas stora delar av dagen utomhus, och jag gissar att det i kombination med värmen och alla intryck innebär att jag knappt kan hålla ögonen öppna under kvällstid.

I helgen tog vi oss till grannstranden Long Beach, “vår” gamla strand där vi spenderade över ett halvår under vår första thaimout 2011/2012.

Ett av våra favorithak då var Thai Cat, som numera har både pingisbord och en lekpark för barnen. Besvikelsen var dock stor över att priserna på mat och dryck har höjts rejält. Alltså, överdyrt är det väl inte i svenska priser mätt, men det är en påtaglig skillnad.

Fast det är här, vid stranden Klong Dao, som vi spenderar mest tid just nu.

Det här är våra barns bakgård – vår lägenhet på Slow Down ligger drygt 300 meter från den här vyn. Det plockas snäckor, jagas krabbor och byggs sandslott dagarna i ända.

Vårt fredagsmys bestod av en tur in till öns huvudort Saladan, där vi käkade majskolvar och kebab från gatustånden. Utflykten avslutades med veckans storhandling på Lanta Mart, öns enda stora mataffär, där motsvarigheten till ett paket Bregott kostar ca 80 SEK. Allt är inte billigt i Thailand ska ni veta. Å andra sidan äter inte thailändare mackor med smör, vilket gör att vi indoktrinerade mackägare borde sluta insistera på att köpa sådana importerade onödigheter.

Vi har också hunnit med vårt första (och förhoppningsvis sista!) läkarbesök i Thailand. Nelly, vårt lilla eksembarn, fick ett otäckt sår i armvecket – som jag först trodde var vanliga eksem som fått nog av värmen. Vi var dock snabba med att gå till Dr Salarin, som konstaterade “svinkoppor” på mindre än en sekund. Antibiotika, salva, 560 SEK och ett bad/förskoleförbud senare är vi vid ganska gott mod ändå, trots att det var riktigt snöpligt. Mina barn har aldrig haft svinkoppor – som ju tydligen är vanligt på förskolorna hemma i Sverige. Vår läkare trodde att Nelly smittades via något barn här på Koh Lanta, men hur och när vet vi inte. Nu är hon i alla fall på rätt väg och snart väntar förhoppningsvis poolmaraton igen!