Äventyrsgruvan i Tuna-Hästberg: Sveriges bästa familjeäventyr?

Äventyrsgruvan i Tuna-Hästberg utanför Borlänge är ett av de absolut häftigaste äventyren vår familj har upplevt i Sverige. Och jag verkar inte ensam om att tycka det! Jag har sällan fått så många nyfikna frågor och kommentarer som efter mina uppdateringar på instastories om vårt decemberäventyr i Dalarnas underjord. Tänk att det fortfarande finns sådana här fantastiska och relativt oupptäckta pärlor att dela med sig av i Sverige!

Några dagar efter en guidad tur ner i Falu Gruva fortsätter vår familj på gruvtemat i Dalarna med ett äventyr av högsta rang i den lilla doldisorten Tuna-Hästberg, där vi också hyr en stuga över jul.

Läs mer: Falu Gruva – tips för en familjeutflykt i Dalarna

Även om vårt besök i världsarvslistade Falu Gruva är både uppskattat, intressant och allmänbildande så är vår upplevelse av gruvan i Tuna-Hästberg, som var aktiv mellan åren 1917-1968, något helt annat.

Aktiviteten får igång puls och äventyrslust, både på mig, mina två barn och resten av gruppen som har bokat in sig på en Äventyrstur i Äventyrsgruvan.

Äventyrsgruvan i Tuna-Hästberg: Sveriges bästa familjeäventyr?

Vi kommer till Äventyrsgruvan vid angiven samlingstid och möter där upp våra guider och andra förväntansfulla deltagare som har bokat in sig på turen. Några av våra medäventyrare har fått upplevelsen i födelsedagspresent, medan andra är hemma i Dalarna över jullovet och passar på att utforska närområdet.

Vi får hjälp att prova ut och spänna på oss säkerhetssele för Via-Ferratan…

… och får också ekipera oss med skyddshjälmar och tillhörande pannlampa.

Mina barn Sebastian och Julia är med sina 11 respektive 9 år yngst i hela gruppen, men verkar ta det hela med ro.

Efter noggranna instruktioner är vi redo att kroka fast våra säkerhetslinor i Via-Ferratan för att påbörja turen ner i gruvan. Vid det här laget är min nioåring inte längre särskilt kaxig och börjar klaga på att hon fryser.

Efter en klättring rakt ner tar vi oss sakta men säkert djupare och djupare ner under jord…

… och så snart vi kommer ner i gruvan stiger både temperatur och humör. Vi är till slut nere ca 80 meter under jord, vilket motsvarar gruvans djupaste torra delar.

Jag känner mig aldrig rädd, men heller inte obrydd. Några av passagerna lite kluriga, men vetskapen om att vi alla är fasthakade i säkerhetslinor känns lugnande.

Med jämna mellanrum stannar guiden upp i brytrummen för att berätta detaljer om gruvhistorian…

… vilket är intressant för alla åldrar i sällskapet.

Under våra timmar nere i gruvan får vi vara med om alla möjliga spännande moment, ett av dem är att gå på en smal hängbro över vatten.

Foto: Anette Dahlberg

Det finns ett par partier som är klurigare än andra och där pulsen går upp lite extra. Den gemensamma nämnaren? Vetskapen om att det finns vatten under oss.

Mäktigast av allt är ändå det här, att åka linbana över en del av gruvan som är vattenfylld.

Julia är en av de första i kön att åka över med linbanan…

…och så småningom får både hon och resten av oss belöning för mödan! Nere i gruvan finns ett värme/konferensrum där vi alla bjuds på fika innan vi fortsätter vårt vinteräventyr.

Sällan har mackor, varm choklad och en Delicatoboll smakat så gott.

På vägen tillbaka möts vi av en färg så turkos och kristallklar att blotta åsynen nästan ser overklig ut. Här går det för övrigt att dyka för extra äventyrslystna gruvbesökare (på vissa ställen går det att få fri sikt 30-35 meter ner i vattnet).

Ungefär i samma sekund som jag tänker att det inte kan finnas fler äventyr att upptäcka i gruvsystemet pekar vår guide på isgrottan…

… alltså en sal av is som har bildats under marken vi står på. För att ta sig in i grottan måste man glida ner i en öppning (se bilden ovan), och DÄR går ändå min gräns. Det är knappt jag vågar se mina barn hasa sig ner under isen, men jag biter mig i läppen och låter dem äventyra på – vilket de gör med besked. Deras leenden när de kommer upp igen är inte av denna värld (uppenbarligen gick jag miste om något?). Så småningom fortsätter vår grupp uppåt…

… tills vi känner kylan krypa närmare – och plötsligt är vi ute på markplan och andas frisk luft igen.

Under timmarna vi har varit nere i Äventyrsgruvan har snön fortsatt falla, och lagt sig som ett vitt, fluffigt duntäcke över landskapet. Det känns som att kliva rakt ut i Narnia efter ett besök i Alices förtrollade underland.

I skenet av våra pannlampor tar vi oss tillbaka till parkeringen, och det är onekligen något magiskt med den här kvällen. Jag tror att vi alla känner ungefär likadant, uppfyllda av både äventyrslust och någon slags förundran över naturens mäktighet – men också en stolthet över att ha tagit oss igenom gruvans utmaningar.

Helhetsupplevelsen är svårslagen och jag vågar hävda att Äventyrsgruvan i Tuna-Hästberg är ett av Sveriges bästa familjeäventyr!

Tips inför ditt besök i Äventyrsgruvan Tuna-Hästberg:

När, var och hur? Äventyrsgruvan ligger i Tuna-Hästberg, en liten ort sydväst om Borlänge (ca 25 minuter från Borlänge med bil). Äventyrsturen går vanligtvis av stapeln på lördagar kl 14:00, räkna med drygt fyra timmar på plats. (Får ni ihop en grupp på åtta personer och uppåt kan ni boka en tur på valfri dag och tid.) Vår guide tycker det är som vackrast i gruvan mellan februari-april, då det finns chans att se riktigt häftiga isformationer.
För vem? Äventyrsturen inte är för alla, så är det verkligen. Har du dålig grundkondition och/eller lider av höjdskräck eller klaustrofobi är den här aktiviteten förmodligen inte för dig. Dessutom är längdgränsen för denna turen 140 cm, men även då är det klurigt att nå ner med fötterna på ett par ställen vilket min dotter Julia får erfara.
Pris: Äventyrsturen kostar 900 kr/vuxen och 500 kr/barn.
Finns det enklare turer? Jadå, “Vandringsturen” bjuder till skillnad från Äventyrsturen på en enklare variant. Under den här turen följer deltagarna med guiderna ner i gruvan via en 110 meter lång trappa i det gamla personalschaktet. Även under den här turen bjuds på fika i det uppvärmda bergsrummet på 80 meters djup.
Kläder: Jag rekommenderar bekväma och varma kläder, men se till att hitta en kombination där du inte har för tjocka kläder på dig eftersom du vill känna dig smidig under klättringen.
Skor: Satsa på varma och smidiga skor. Min dotter frös om fötterna och hade behövt tjockare strumpor, medan jag själv tyckte att mina Sorrel-kängor var för klumpiga.
Handskar/vantar: Mitt bästa tips är tunna men varma fingervantar. Du kommer att öppna och stänga kabinhaken om och om igen, vilket kräver smidiga fingerrörelser. Mina barns handskar var aningen för tjocka och fastnade flera gånger i haken innan de fick in snurren.
Rycksäck? Jag hade med en ryggsäck till min systemkamera, men det hade varit en smidigare upplevelse att behöva ha något på ryggen.
Mer information finns på gruvans hemsida.

Bonustips – Invigning av Äventyrsgruvans scen 14 mars!

Under vår tur i gruvan får vi en smygtitt på den stora scen som under pompa och ståt ska invigas den 14 mars 2020. 50 olika artister kommer att finnas på plats, däribland Loreen. Scenen är byggd i ett av gruvans största bergrum, en halv kilometer in i berget och har en takhöjd om 40 meter. (Och nej, du behöver inte Via-Ferrata dig ner till scenen – det finns en trappa som tar dig hela vägen upp och ner.) Kan ni tänka er framtida luciafiranden och konserter här? Det kommer att bli oförglömligt!