Close
Att vara egenföretagare: fördelar och nackdelar

Att vara egenföretagare: fördelar och nackdelar

För några år sedan kände jag mig inte alls bekväm ens i blotta tanken på att vara egenföretagare. Jag var trygg i min roll som knegare och bekväm med ett koncept som innebar “ordning och reda, pengar på fredag”.

Planerna på att vara egenföretagare började förmodligen bubbla ungefär samtidigt som jag träffade min man, även om jag själv inte förstod det då. Han har drivit eget länge och jag imponerades av hans drivkraft att förverkliga en idé till ett stabilt företag. När vi några år senare åkte till Koh Lanta på thaimout reagerade jag över hur många egenföretagare som var där – och vars flexibla liv gjorde det möjligt för dem att planera längre utlandsvistelser utan att behöva nekas ledighet från chefen. I takt med att jag fick in nya uppdrag med avstamp i bloggen började tankarna växa sig allt starkare: “Tänk om…”. Några år senare blev de där tankarna till handling – och i samband med att jag gjorde min sista arbetsdag som förbundsjurist skrev jag ett inlägg om resan från anställd till egenföretagare. Nu har jag varit min egen chef i drygt två månader, och det är dags att sammanfatta några för- och nackdelar som jag har hunnit reflektera över under tiden.

Att vara egenföretagare: fördelar och nackdelar

food

En helt vanligt dag på jobbet. Costa Brava, maj 2017. Foto: Jennifer Sandström

Att vara egenföretagare: Fördelar

att vara egenföretagare

Frihet och flexibilitet, ja tack!

#1. Passionen

På en av mina första arbetsplatser hade jag en äldre kollega som avslutade varje fikapaus med uttrycket “Jaha, dags att gå tillbaka till gruvan!”. De där orden gnagde i mig från första dagen. Jag märkte hur han, och många av mina äldre kollegor, var bittra och vantrivdes på jobbet. De såg sina timmar vid skrivbordet som ett nödvändigt ont, som att arbeta i en myndighetsfabrik. Jag blev mer och mer deprimerad för varje dag som gick, vilket slutade med att jag sa upp mig efter bara tre månader. Visst har jag kommit att uppskatta stora delar av mitt juristyrke, men för att vara ärlig har jag aldrig sett på juridiken som min passion. Jag ville inte riskera att vakna upp om tjugo år och fråga mig varför jag aldrig vågade satsa på min dröm. För mig var det nu eller aldrig.

#2. Friheten, Självbestämmanderätten och Flexibiliteten

Som kontorsråtta fick ofta min planerade jobbvecka ge vika till förmån för sjuka barn, friluftsdagar, klämdagar, tandläkarbesök och ja… jag kan hålla på för evigt. Klumpen i magen över att pussla ihop vardagen samtidigt som jag skulle prestera på topp inför chef och kollegor fanns ständigt närvarande. Min nyvunna frihet att ensam kunna planera dagar, veckor och månader innebär en enorm lättnad. Friheten består för övrigt också i att jag planerar mötestider tider för att undvika allt som stavas r-u-s-n-i-n-g-s-t-r-a-f-i-k. Mina dagar som frustrerad pendlingsresenär är över, och jag saknar dem inte.

#3. Stoltheten

Det är en oslagbar känsla att arbeta för mig själv och ha möjligheten att bygga upp något eget från grunden. Det är mina visioner, mina ledord och mina samarbetspartners – inte min arbetsgivares. Jag är inte bara min egen chef, jag är också mitt eget varumärke. Stort!

#3. Möjligheterna

En arbetsplats bygger på att personer innehar olika funktioner. Personer som kan ekonomi ska arbeta med ekonomi, personer som är duktiga med marknadsföring ska syssla med marknadsföring. Som jurist kände jag mig bunden av titeln och att jag inte kände mig bekväm i att ge utlopp för min kreativitet. Som egenföretagare kan jag däremot syssla med allt mellan himmel och jord – jag är redaktör, skribent, jurist, upphandlare, PR-ansvarig och tekniker i en och samma person. Det finns en hel uppsjö av arbetsuppgifter och möjligheter att ta sig an!

#5. Inget bråk om organisationsförändringar eller dålig stämning på jobbet

Jag vet inte hur ni har haft det i yrkeslivet, men på de flesta av mina arbetsplatser har det funnits problem att få ihop gruppen. En dålig stämning på arbetsplatsen kan till slut sätta sig som en spänning i hela kroppen. Nu har jag i och sig inte så många andra att välja på, men för tillfället trivs jag väldigt bra med mig själv som kollega.

Att vara egenföretagare: Nackdelar

santa pau

Nackdel? Svårt att stänga dörren, gå hem och känna sig “klar för dagen”. Foto: Jennifer Sandström

#1. Svårt att skilja på jobb och fritid

Att stänga dörren, gå hem och säga hej då macken – det går inte, i alla fall för mig. Jobbtankarna snurrar ständigt och det är svårt, jättesvårt, att skilja på jobb och fritid. Jobbet är jag och jag är jobbet. Eftersom jag precis har kört igång antar jag att det här är en punkt jag kommer att lära mig hantera framöver, men fram till dess får jag fundera vidare på hur jag ska hitta balansen. Jag skulle lätt kunna jobba dygnet runt!

#2. Avsaknad av fantastiska kollegor

Ja, alltså de där kollegorna är en punkt som platsar under både för- och nackdelar! Jag kan verkligen sakna det spontana snacket i korridoren. På mina tidigare arbetsplatser har jag även haft förmånen att lära känna kollegor som har blivit vänner för livet. Att få spendera luncher och fikapauser med allmänt snack om livet, familjen och världsläget är en ynnest om man har rätt personer runt sig.

#3. Pengarna (och brist på förmåner)

Eftersom jag är utbildad jurist kommer jag från en bransch där lönekuvertet ofta blir en ganska angenäm avslutning på månaden, beroende på vilken sektor man arbetar inom. Den där tryggheten finns inte alls på samma sätt nu. Jag och min man har förvisso arbetat upp en buffert för att kunna möjliggöra min livsförändring – men jag inser att med jobbet som egenföretagare kommer också en helt annat kniv mot strupen. Det finns inga större ekonomiska marginaler att arbeta med. Att ha en fast anställning innebär också en hel uppsjö med fina förmåner som man knappt reflekterar över, utan mest tar för givet. Hej då friskvårdsbidrag, pension, traktamente och betalda semesterdagar!

#4. Pappersarbetet

Med tanke på att jag är jurist i grunden borde den här punkten inte vara ett större problem, men ja, det finns ju en anledning till att jag valde att sluta… Blanketter hit och dit, tråkig bokföring och allmän administration. Usch och fy!

#5. Bryderier över att “missa tåget och tappa karriären”

Det här är definitivt en viktig punkt att lyfta fram och förmodligen den punkt som jag har funderat mest över. Jag har trots allt spenderat flera värdefulla år (och pengar i form av studielån!) på att utbilda mig till jurist. Jag är riktigt duktig på det jag gör och har hunnit arbeta upp ett gediget CV. Är det verkligen värt att släppa juristkarriären och riskera att halka efter mina kursare, som alla gör lysande karriärer inom sina respektive yrkesroller? TÄNK OM JAG MISSAR NÅGOT!??

Sammanfattning:

Att vara egenföretagare är onekligen härligt, men ska för den sakens skull inte glorifieras. Visst innebär det en enorm frihetskänsla, men den kommer med ett pris. När jag berättade för personer i min omgivning att jag skulle säga upp mig för att satsa på min dröm var det många som sa “Vad modig du är!”. Man kan tolka modig som både dumdristig och inspirerande, men jag väljer att tolka det som det senare. Jag ser inte min juristutbildning som bortkastad, utan ser tvärtom att den är en stabil grund att stå på och har tagit mig dit jag är idag. Jag kan inte säga med säkerhet att jag kommer vara egenföretagare för alltid – men för mig var det många faktorer i livet som pekade på att det var dags för en förändring. Jag är väldigt glad att jag vågade ta steget och ser med spänning fram emot vart mina nya vägar i livet ska föra mig!


Nu är jag väldigt nyfiken på att höra era erfarenheter om att vara egenföretagare – dela gärna med er av era tankar om för- och nackdelar. Ni som är anställda, kan ni tänka er att bli egna – om så, varför/varför inte?

28 comments

  1. Du gör ju så himla rätt.
    Så värt att testa – din utbildning och den bakgrunden försvinner inte.

    1. Ja, så värt att testa! (Och nej, utbildningen kan ingen ta ifrån mig…)

  2. Intressanta reflektioner! Och min lista ser nog ganska liknande ut trots att jag varit egenföretagare något längre, snart tio år. Det som har varit avgörande för mig, inser jag idag, är disciplinen. Jag har jobbat 8-16, dag ut och dag in, även när jag varit sugen på att återvända till sängen eller soffhänga “bara en liten stund”. Det har hjälpt i detta att kunna säga till mig själv att “nu är jag klar för idag”. Sen finns det förstås alltid undantag. Men balansen mellan jobb & fritid tycker jag fortfarande är det svåraste. All lycka i fortsättningen med ditt val, det som kommer inifrån hjärtat brukar ofta visa sig vara rätt! Kram

    1. Tack snälla Ida för att du delar med dig av dina erfarenheter. Rutiner är A och O, men så frustrerande när det verkar som att allt jobbar mot mig nu så här i början… Den berömda balansen är eftersträvansvärd!

  3. Superintressanta reflektioner. Kan känna igen mig på det mesta också. Det är ju verkligen inte bara fördelar och en dans på rosor. Jag ser också fram emot att se hur det här går, livet med eget företag, även om jag fortfarande är anställd på deltid 🙂

    Jag måste dock säga att jag är övertygad om att man kan vara borta ett par år och ändå kunna plocka upp sin karriär igen senare om man skulle vilja det 😉

    1. Anställd på deltid låter som en utmärkt smygstart, så gjorde jag också. Ja – men frågan är om “ett par år” även kan innebära tio år? Var går gränsen liksom…

  4. Intressant att läsa dina tanker, så här ett par månader in i det nya livet.

    Jag har nu varit min egen sedan 2008, alltså snart tio år. Jag kan lätt säga att det är det BÄSTA jag någonsin gjort. Precis som du skriver: en enorm frihet, många möjligheter (bredd på uppdragen) och avsaknad av klassiskt tjafs som ofta finns på arbetsplatser. Jag uppskattar också allt positiv återkoppling jag får, direkt från kunderna, att bygga relationer utan några mellanhänder eller någon annan som “tar åt sig äran” för det man gör.

    Visst kan det kännas otryggare. Men efter många år har jag byggt upp företaget och min kundkrets och känner inte så längre (även om man aldrig ska säga aldrig). Det är även inte lika lätt att vara sjuk, man har inte samma skyddsnät då. Även om man skulle kunna vara sjukskriven så är det ju ingen annan som gör jobbet åt en i så fall, så då får man oftast köra på. Det borde finnas någon slags garantilön egentligen, med tanke på att det är just småföretagarna som bygger Sverige. De flesta företag är ju just småföretag!

    Vad gäller friskvård, så tar jag absolut friskvårdsbidrag i mitt aktiebolag. Jag har också trevliga kollegor eftersom jag hyr kontor i ett kontorshotell. En av mina bästa vänner jobba i samma korridor.

    Stort lycka till med fortsättningen, Annika!

    1. Haha, det gick lite fort där. Det publicerades innan jag hann läsa igenom. “All” skulle det stå samt “jobbar”. 🙂

    2. Tack snälla Anna, så härligt att höra sådana här berättelser. Och tack för fina tips om både friskvård och kontorshotell!

      1. Bara kul att kunna peppa! Det kommer att bli jättebra.
        Och skulle du ändra dig är det en fantastisk erfarenhet att ha haft eget. 🙂

  5. Superintressant Annika. Jag är inte lika modig – eller, jag vill istället beskriva det att: jag har inte samma erfarenheter som du beskriver har varit faktorer till ditt val att bli egenföretagare. I praktiskt taget hela mitt yrkesverksamma liv (20 år), har jag tillhört arbetsgivare och haft arbetsuppgifter som de flesta “avundas”. I gengäld har jag inte haft en juristlön, men andra faktorer som tillsammans har vägt tyngre än lön. T ex är runt 80 % av mina vänner kollegor (mer korrekt, fd kollegor), det ÄR otroligt stimulerande att jobba med en så kul produkt som resor och jag – som redan som tonåring frilansade som reporter på lokaltidning – får dessutom jobba med mitt livsintresse: att skriva.
    När jag går på externa kurser, möten etc där det frågas vilket företag man tillhör så blir folk alltid (!) nyfikna och det blir följdfrågor. Den uppmärksamhet får verkligen inte alla på kursen 😉 Såklart är inte allt 100 % perfekt, men jag är ödmjuk inför att jag har en plats som många avundas. Det gör mig också kräsen vid tanken på att byta arbetsgivare. Jag har blivit “märkessnobb” thi hi. Jag måste verkligen KÄNNA för min arbetsgivare och dess produkt.
    Stort Lycka till Annika! Jag är övertygad om att du kommer klara detta galant.

    Peppkram, R

    1. Ja, du har ju liksom satsat på din passion för resor redan från början – helt rätt. Du är ett inspirerande exempel!

      1. Tillägg en viktig sak som jag har uppmärksammat i min “nya” tjänst (sedan 16 månader) som liknar på en av de negativa faktorer du beskriver som egenföretagare. Ibland känner jag mig lite ensam. Jag är ju ensam i min roll (avdelning) på Stockholmskontoret och har på kontoret bara tre mer kollegor (fantastiska dock!) – som dessutom reser en hel del. Vi är samlade alla fyra max 1-2 dagar vecka. Som busy mamma – likt dig – så väger dock flexibiliteten upp massor, att kunna jobba hemma!! Men, visst blir det ensamt periodvis (ensamt är också skönt – särskilt när man har full rulle kring sig efter skoltid 😉

        Något jag sliter mer med (!) är att jag inte tillhör ett huvudkontor, men ett sk “interkontor”. Jag har “alltid” tillhört ett huvudkontor och liksom “first on hand, first in mind”. Det har gett mig lite storhetsvansinne (thi hi, skämt åsido), men när jag då av geografiska skäl inte får samma insyn eller deltagande – tja, det skaver lite ibland. Men liksom du beskriver – man samlar ihop + och – och ser vad man uppskattar mest.
        När jag går på externa möten kan jag avundas coola kontorslandskap, brainstorming-möten, att liksom hänga med på allt som sägs i korridorerna (många idéer tillkommer ju faktiskt även där). Men å andra sidan så är det ingen som ser tid när jag åker hem från jobbet, jobbar hemifrån eller på café eller dylikt. Privat-företagarens fördel 😉

        1. Jadu, jag antar att man hela tiden får väga för- och nackdelar med varandra. Stort coolt kontorslandskap skulle vara GRYMT för mig för 10 år sedan, men nu är möjligheten att istället slippa vardagsstressen guld värt. Jag är fortfarande lite hög på blotta tanken av att jag kan spendera en hel arbetsdag i soffan med datorn i knät. Lyxen i det!

  6. Kul att följa din nya livsbana 🙂 Håller särskilt med om punkt 1 bland nackdelarna. Det är min största utmaning just nu. Ett tips är att sitta ihop med andra om det känns ensamt (mig hehe!), och att fixa revisor som sköter bokföringen. Pengarna kommer nog (det positiva är ju att man till skillnad från en vanlig anställd faktiskt kan tjäna ofantliga summor om det går bra, taket är liksom obefintligt).

    1. Taket är obefintligt??? Det låter lovande inför framtiden, även om just resebranschen verkar vara fel bransch att bli rik inom – haha! Sitta tillsammans, jo, fast jag skulle nog bara störa dig hela tiden. Finns ju så många spännande resor att prata om! 🙂

      1. Instämmer med Sofia: Taket är obefintligt! Men det kan vara bra att tänka på att enskild firma inte är optimalt om inkomsterna ökar “för mycket”. Det är lätt att då hamna över gränsen så man måste betala statlig skatt också. Då blir det klart bättre med aktiebolag. (Men det vet du säkert redan förstås.) 🙂

  7. Ja det är ju på gott och ont det där. Jag trodde som du att när vi gick in i vårt egna företag skulle ha mer fritid, kunna styra mer och få mer frihet.

    För vår del blev det istället mer ansvar, så klart för att företaget växte, bara resa när det var lågsäsong i företaget eller ingen annan var iväg. Jag fick till sist sätta ner foten och säga “inget jobbsnack åtminstone när vi reser” för det blev en dygnetruntgrej.

    Men sjäkvklart är känslan av att vara sin egen som inget annat. Och med tre små barn måste det bara vara en oerhörd lättnad.

    Skulle jag gissa på nån som fixar detta så är det du. ♡

    1. Jag märker samma med min man Daniela, numera är det en massa anställda inblandade, och den där fantastiska friheten övergår i andra fördelar. På gott och ont såklart!

      Tack för pepp och för uppmuntrande ord! <3

  8. Spännande att läsa dina reflektioner Annika! Jag står vid kanten/stupet/porten in i samma värld just nu och känner en smygande ångest. Jag har vissa svårigheter som gör mig väldigt beroende av struktur och rutiner och att vara 100% ansvarig för att de hålls skrämmer skiten ur mig. Kanske mjukstartar jag med att ha en liten fastanställning och kör Lanclin för resten av slanten. Gaahh så svårt! 🙂

    1. Det viktigaste är nog, precis som du gör nu, att verkligen lyssna in andras erfarenheter (men samtidigt inte lyssna FÖR mycket – för alla har vi olika preferenser). Att mjukstarta låter utmärkt, det är ju precis det jag gjorde under hösten. Lycka till!

  9. Få inspirerar mig som dig.

    1. ÅH, sånt gör mig sååååå oändligt glad att höra. Tack! <3 Och av dig har jag lärt mig massor!

  10. Innan jag sa upp mig och blev min egen så funderade jag mycket i plus och minus och gjorde listor. Nu fem år senare är det kanske dags att göra det igen. Jag tror verkligen att jag skulle komma fram till samma slutresultat, att jag vill vara egenföretagare, men jag tror ändå listans plus och minus skulle se lite annorlunda ut. Ett plus som jag nog inte hade reflekterat över så mycket innan var att jag kan välja eller välja bort att engagera mig i interna saker hos mina kunder. Är det intressant kan jag “lägga mig i” men är det ointressant kan jag le och rycka på axlarna – jag är ju bara konsult. Himla skönt ibland. Ett minus som är starkare än vad jag trodde är det tråkiga med att få lära känna nya “kollegor” ute hos en kund och sen mista dem efter 3-6 månader när jag går vidare till nästa uppdrag.
    Sen vill jag säga lycka till och njut i ditt företagande. Och skaffa en bra redovisningsbyrå. ?

    1. Tack för dina reflektioner Sandra, känns bra att ha en veteran att fråga om jag har några funderingar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Close