Ikväll skulle egentligen jag och Nelly sätta oss på flyget till Stockholm via en mellanlandning i Dubai. Denna veckosummering skulle bli den sjätte och därmed den sista innan vår hemresa. Så blev det alltså inte. Planet mot Dubai kommer inte att lyfta som planerat och på grund av världsläget blir vi kvar i Asien ett gäng dagar till. Om vi faktiskt kommer hem är en annan historia – i det här inlägget tänkte jag istället fokusera på veckan som gick. En fin men stundtals väldigt märklig och surrealistisk sådan!
Yoga, dykning och en inställd hemresa (Thaimout 2026 v. 6)
Måndag betyder marknadsdag. Självklart tog jag dit min syster Mimmi och hennes man Daniel! Vi köpte frukt, kikade på all nyfångad fisk…

…och såg också till att botanisera runt bland dessertstånden. Jag kan meddela att fritösen bokstavligen talat går varm i det här landet.

Dagen fortsatte med en promenad längs havet till Oasis Yoga eftersom jag anser det stället vara obligatoriskt att visa tillresta gäster.

Kameran, som fått alldeles för mycket vila under den här resan, fick följa med!




Den här miljön är nämligen värd att föreviga.




Numera finns en liten yogashop i anslutning till restaurangen. Mina gäster köpte hem några yogablock plus en snygg och praktisk yogahandduk/matta. Jag var på jakt efter ett par korta tights, men färgen jag ville ha var slut.

Vi passade såklart också på att äta lunch i restaurangen. Jag tog en fräsch Buddha Bowl och var enligt kameran på min syrras iPhone supernöjd med mitt val. Att få två olika skålar med sås till salladen är vi inte bortskämda med här.
Veckan fortsatte med fler goda grejer att äta. Planen var att avsluta vår sista gemensamma kväll på Yang, men de hade stängt för att fira en buddhistisk högtid.



De ändrade planerna tog oss istället till Taket, ”vår” egen fine dining-restaurang här på Slow Down. Alla var nöjda och glada med det valet. Den här gången tog vi in några av Ae’s berömda efterrätter, där Key Lime-pajen smakade som att den hade bakats i himlen. Stark rekommendation!

I mitten av veckan var det dags att vinka av vårt besök – är väldigt glad över att de kom förbi och gjorde mig och Nelly sällskap! Min syrra blev tyvärr riktigt dålig innan hemresan, men efter en vända till apoteket för lite thailändsk dundermedicin kom de till slut iväg ändå. De hade turligt nog biljetter bokade via Thai Airways som flyger via Krabi – Bangkok. Vem vet när och om de hade fått tag i nya flygbiljetter om de behövt skjuta på resan!?
När vi vinkade hej då hade jag redan börjat kolla alternativa hemresor till mig och Nelly – men hade fortfarande hoppet uppe om att vi var näst på tur att åka mot Sverige. Strax efteråt gick jag på yoga.Under passet fick jag en notis från Fly Dubai på mobilen varpå jag behövde uppbåda varendaste liten uns av zen jag kunde skrapa ihop. ”Your flight to Dubai International Airport on 08 March will not operate”. Nu var det dags att vässa alla sinnen för att försöka hitta alternativa lösningar.



Den natten satt jag länge och försökte hitta olika alternativ, men det kändes i ärlighetens namn ganska hopplöst. Slutsålt eller svindyrt, så löd alternativen. Efter att ha gett utlopp för min frustration i syskonchatten kom min extrasyster med det briljanta förslaget att kolla upp Finnairs rutt mellan Seoul – Helsingfors. Kostnaden visade sig vara en tredjedel av priset från de biljetter jag hittat ut från Thailand. Jag slog till direkt och hade sedan ”bara” resten kvar, det vill säga hitta lösningar för resten av rutten. Koh Lanta – Krabi – Bangkok – Seoul och därtill biljetter Helsingfors – Stockholm. Mellan varven satt jag i telefonköer till försäkringsbolag och mejlade med skolorna. Stressnivåerna var höga, så kan vi väl säga.

Jag vågar inte ropa hej förrän vi är över bäcken, det vill säga Östersjön. En positiv sak med alla turer är att Sydkorea råkar vara Nellys drömdestination. Jag kan inte riskera tighta marginaler så har därför lagt in bra med luft i schemat för att hinna rädda upp eventuella flygplansförseningar och för all del inställda flyg. Det känns skönt att jag har någorlunda koll på Seoul efter resan dit i höstas – då slipper jag det extra stressmomentet att göra all research dit.

Efter en massa fix och trix fortsatte veckan med ännu en avskedsmiddag – den här gången för fina vänner som skulle åka hem via Indonesien. Jag beställde in en Khao Soi, en curryrätt som ursprungligen kommer från norra Thailand. Jag älskar Slow Down-restaurangens tolkning på denna måltid, hade nog kunnat äta den varje dag. Himlen verkade på humör att rita på sin alldeles egen målarduk. Resultatet blev en…

…ja, vad tycker ni? Jag ser i alla fall helt klart en pudel där i mitten.

Det blev lördag och dags för Nelly att följa med en kompis familj för ett par provdyk med Lanta Diver. Det finns alltså möjlighet för barn från tio år och uppåt att åka ut på en ”Discover Scuba Diving”-kurs. Läs mer på Lanta Divers hemsida.
Läs mer: Att göra med barn på Koh Lanta: elva tips




Min första spontana tanke när Nelly fick frågan att hänga med var typ ”Neeeeej, dykning för så små barn kan väl vara faaaarligt!?”, men mitt sunda förnuft vann till slut över katastroftankarna. (Jag har haft nog av den varan den här veckan). Lanta Diver har ett otroligt gott rykte här på ön och jag är övertygade om att de vet exakt vad de gör. Fatta att vara 11 år och få uppleva livet under ytan på riktigt!

Jag får nog skriva ett eget inlägg om utflykten sedan…

…men kan väl sammanfattningsvis konstatera att Nelly älskade det.

I priset på 4900 baht ingår två provdyk på upp till 6 meters djup med egen instruktör (de är max två barn på varje instruktör).

Instruktören var otroligt proffsig och tjejerna fick se HAJ under ett av sina dyk. Fatta!
Både Nelly och jag sov till kl 10 imorse – hon är trött efter en heldag till havs och jag är uppenbarligen både fysiskt och mentalt trött efter en vecka med lite sömn och mycket osäkerhet. Nellans öra gör ont efter dykningen igår (hon har ett rejält lock för ena örat) så planen är att ta det ganska lugnt idag. Jag borde för all del göra en hel del admin…

…men har hittills bara prioriterat en strandpromenad med Nelly. Vi har fått okej av båda skolorna att köra vidare ”som vanligt” en vecka till innan vi förhoppningsvis kan påbörja den första rutten av vår långa resa hem nästa helg.
Ungefär så här såg den ut, vår sjätte (och tydligen inte alls sista) vecka på Koh Lanta. Nu ska jag fortsätta läsa uppdateringarna om vår galna värld – vad som helst kan ju ha hunnit hända sedan jag surfade in på nyhetssidorna senast.
Läs mer om vår thaimout 2026:
- Första veckan på ön (Thaimout 2026, v 1)
- Vandring i nationalparken och soluppgång i Mangroveträsken (Thaimout 2026 v. 2)
- Halvtid och nästa fas (Thaimout 2026 v. 3)
- Rutiner och vardag på Koh Lanta (Thaimout 2026, v. 4)
- Sverigebesök, magsjuka och lyxhotell (Thaimout 2026, v. 5)
Här kan ni läsa om våra tidigare långvistelser i Thailand. Omslagsbild: Saladan, Koh Lanta. Författare: Annika Myhre/Resfredag.se