Så kom den faktiskt, vår sista vecka i Thailand för den här gången. Den kom med blandade känslor såklart, både förväntan över hemresa och lite nostalgi över ännu ett avslutat kapitel. Men njöt gjorde vi oavsett trots lite magsjuka mellan varven. Så här spenderade vi dagarna.
Sista veckan & Pop kun mai (vi ses igen!): Thaimout 2023 v. 13
Koh Lanta består i själva verket av två öar, numera med broförbindelse mellan (när vi kom första gången fick man ta en bilfärja). Vi och resten av de flesta turister bor på den större ön Lanta Yai…
… men i måndags tog vi moppen över till grannön Lanta Noi. Vill du bort från turister och svenska köttbullar är ett besök på den här ön ett absolut måste!
Vi körde gata upp och gata ner…
… och stannade när vi kände för det.
Tobias hade planerat in ett fikastopp här vid Khongdoem Café, men det var stängt av någon anledning som vi inte riktigt förstod.
Fick i all fall en kort pratstund med några thailändare innan vi sa hej då och åkte vidare.
Jag gillar Lanta Noi av många anledningar. Fint överallt (plus bra vägar!) och så lugnt.
Ett av dagens härligaste stopp var vid piren där man kan hyra longtail vidare mot Koh Talabeng och Koh Phee.
Här satte vi oss en stund för att titta på både vyer och fiskare…
… innan vi åkte vidare till en udde Tobias hade kollat ut på kartan. Vore kul att veta mer om den här Vilda Västern-byggnaden som såg ut att vara igenbommad och bortglömd. Tänk vilken potential för ett häftigt boutiquehotell!
Det verkar ha funnits någon slags pir och verksamhet på platsen tidigare. Fortfarande fint om än ganska förfallet.
Vänjer mig aldrig vid tsunamiskyltarna.
Det blev tisdag och dags för Nelly att bestämma var vi skulle äta middag. Hon valde ”greken”, alltså öns enda grekiska restaurang. Bra val, alla var helnöjda med maten. (Ärligt talat ganska skönt avbrott från ris och thai-mat ibland.)
Jag tränade mitt sista PT-pass med Amelia på Lanta Workout (rekommenderas för er som kommer till Lanta och vill träna!) och fyllde upp kvoten med mitt ständiga nöje strandpromenader.
Det blev många ”sista” den här veckan, inklusive sista passet för padelprofilen där Sebbe och Julia har gått sedan de började skolan. Tyvärr öppnade sig himlen efter typ halva tiden, så vi fick avbryta och hoppa en stund i vattenpölarna istället.
Å andra sidan blir det alltid fantastiska solnedgångar efter regn, så även den här kvällen. Himlen såg ut som en tavla och jag sprang upp för att hämta systemkameran.
Gick runt på området och kände mig alldeles glädjerusig över tiden vi har fått spendera på Koh Lanta i år.
Fotade också vår ”bakgård” som jag har väldigt, väldigt svårt att tröttna på.
Dagarna gick och det blev dags för utskrivningssamtal för barnen. Är så stolt över alla tre som har tagit sig an det här äventyret på allra bästa sätt! Det är inte helt självklart att slänga sig in i en värld och vardag så olik den de är vana vid. De har förvisso gått på skolan tidigare, vilket absolut underlättar även om det har hunnit gå ett bra tag sedan sist. Det hinner hända mycket på fyra år!
Det var en glad Nelly med fina omdömen som skuttade ner på stranden för att gå hem med sin firar-glass i handen.
Jag och Tobias hann med en sista tur till Lazy Lodge innan hans rygg började strula igen…
… vilket innebar att vårt inbokade besök till restaurangen The Frog blev lite annorlunda än tänkt. Jag tog med Julia istället och det blev fint det också! Maten var inte lika härlig tyvärr. The Frog räknas som en av de finare restaurangerna på ön och vi hade därför sparat den till slutet, men alltså nja. Lämnade hälften av min mat vilket händer ytterst ställan.
Miljön är dock minnesvärd. Gillar innergården kantad av murar, toppad med grönska och mysbelysning.
Kvällen fortsatte med shopping inne i Saladan, föga förvånande en av favoritsysslorna för vår tonårsdotter.
Vi har också hängt en hel del inne i lägenheten. I början av april blir det markant varmare vilket gör att alla letar välbehövlig svalka, särskilt mitt på dagen.
Det gäller att fylla på med vätska, mellanmål och en hel massa frukt för att hålla energinivåerna uppe. I veckan smakade vi gul vattenmelon för första gången – lyckades haffa en halv på marknaden. Den smakade som vattenmelon fast med ”gul” smak om ni fattar vad jag menar? Tänk en bladning av mango/banan/aprikos. Solig liksom!
Mot slutet av veckan knäppte jag cirka noll bilder, av den enkla anledningen att jag totaldäckade i ett dygns magsjuka (nästan på minuten 24 h, sjukt ju!). Sov mig igenom typ hela grejen med undantag för vissa toalettbesök, sedan vaknade jag förhållandevis pigg och redo att ta över packningen som resten av familjen påbörjat.
Och så var den, vår sista vecka på Koh Lanta. Fler inlägg om vistelsen kommer i bloggen framöver, men det här blir sista i veckoformat. TACK gamla och nya bekantskaper för tre fantastiska månader. Pop kun mai – vi ses igen! När och hur vet jag faktiskt inte, men den genomgående känslan är att vi är långt ifrån klara med Thailand.
Omslagsbild: solnedgång vid Klong Dao. Här kan ni läsa fler inlägg om Koh Lanta och här specifikt om vår Thaimout 2023.
Härliga bilder.
Är i Bangkok efter 1 månad hemma i Huay Yang.
Bytt vårt hus till lägenhet så varit en del ordna med.
Säger som du Pop kun mai.
Ha en trevlig påsk.
Hoppas allt har gått bra med hemmafix! Det tar på krafterna, men är skönt när det är klart. Glad påsk till dig också!
Vilken skön känsla att efter tre månader känna att ni inte är klara med Thailand. Hoppas ni snart kan återvända.
Räknade ut att de stora barnen har spenderat 15 månader i Thailand totalt, härligt att se tillbaka och jämföra de olika resorna och upplevelserna då och nu.
Låter som en fantastisk tid. Välkomna hem!
Det hade vi verkligen. Kul att ses igår!
Ljuvligt att få följa med er under dessa veckor!
Detsamma! Så nära varandra men ändå så långt ifrån.
Läst din blogg länge och vill gärna fråga en sak. Söker ni tillstånd från kommunen för att ta ut barnen ur skolan? Beaktansvärda skäl eller vad det nu heter? Är det att ditt jobb kräver resande? Jag är rädd att kommunen här kommer säga blankt nej och att våra planer få grusas..
Hej Elin! Vi söker tillstånd ja, och har fått lite olika svar beroende på vilken rektor som sitter just då. Det finns lika många historier på reaktioner från kommunen som det finns barn som söker till svenska skolan känns det som. Hoppas att det går vägen för er!!