Någon gång i slutet av förra året bestämde jag mig för att styra upp mer rutiner för livet i allmänhet och jobbvardagen i synnerhet. Efter att ha sammanfattat mina 2,5 första år som egenföretagare fanns några delar jag inte var nöjd med. Ett par av dem är känslan av att vara ineffektiv och avsaknaden av kollegor – vilka båda hänger ihop med mina dagar på hemmakontoret.
Läs mer: 2,5 år som egenföretagare – om steget och lärdomarna
Min lösning blev att planera in en arbetsdag per vecka inne i Stocholm City, en resa som tar ca 50 minuter med pendeltåget. Efter snart två månader kan jag konstatera att det var en lysande idé på alla sätt och vis.
Mina jobbdagar i Stockholm City
Jag trivs väldigt bra med upplägget att arbeta på bibliotek, och hemma i Nynäshamn går jag med jämna mellanrum till det lokala biblioteket för att jobba. Känslan av att sitta omgiven av tusentals böcker är inspirerande i sig, det känns stundtals som att orden på datorn skriver sig själva.
När jag åker in till Stockholm City är Stadsbiblioteket vid Odenplan en given arbetsplats. Vackrare bibliotek kan väl inte finnas någonstans i Sverige, eller?
Vid lunchdags lyxar jag till det med restaurang, och ser till att boka upp lunchdejter i god tid. Jag lunchar med gamla klasskompisar, före detta kollegor och bekanta – och gläds över att dela gamla minnen och pågående livsplaner. Flera av de personer jag har lunchat med har själva tagit steget att bli egna, och det ger bra tillfällen att utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Dessutom samlar jag på mig massor med bra lunchtips, tack alla ni som har bidragit! (Bilden ovan är från den vietnamesiska restaurangen EatNam på Odengatan, så pass bra att jag åt samma maträtt där två veckor i rad.)
När jobbdagen är slut ser jag till att utnyttja Stockholms enorma utbud av aktiviteter, event och tillställningar – och just nu är jag överlycklig av att “återupptäcka” Stockholms gator. Huvudstaden är så väldigt bra i lagom doser! När kvällen är slut åker jag hem till lugnet, havet och familjen i Nynäshamn, fulltankad på både energi och inspiration.
Jag passar också på att göra alla de där ärendena jag har skjutit upp sedan jag vet inte hur länge. Igår gick jag och klippte/slingade håret på Creative Headz på Hornsgatan (tipstack Towe/Come Fly with Me), och när jag gick förbi en piercingstudio på samma gata slog jag till på det där extra hålet i örat som jag nu kan bocka av från min bucketlist. Jag hade tänkt göra ett hål till, längre upp i broskdelen av örat, men eftersom jag har en resa inbokad rekommenderade de mig att vänta till hösten pga infektionsrisk.
För ja, en resa hann jag också boka igår – i väntan på att min lunchdejt Sandra/Lifsresor skulle ansluta till Söder. Jordgloben inne på restaurang Maholo fick igång mina tankar, och tio minuter senare hade jag ett par flygbiljetter väntade i mejlen. Att boka en resa till Spanien för att hälsa på min syster var en av grejerna jag såg fram emot under 2020 – och nu tajmade jag dessutom in en vecka då min kompis och hennes dotter är på plats i Nerja. Jag tar alltså med Lillmyhran och slår två flugor i en smäll för att hälsa på kompis OCH syster i Nerja respektive Malaga.
Kvällen igår avslutades för övrigt inne på Gulddrakennominerade restaurang Folkparken med några vänner. Prisvärt och riktigt gott – missa INTE brysselkålen! (Det jag däremot missade var att mitt flat bread serverades med typ sardeller på toppen, de hade gärna fått stanna i havet för min del! Kämpar mig genom sillen på julbordet en gång om året, men äter gärna sushi. De här småfiskarna innebar mer sillkänsla än sushi, så funkade inte för mig – fast brödet i sig var överjordiskt gott.).
Alltså, alla jobbdagar i Stockholm City är inte så “lyxiga” som igår – men ändå. Lyx eller budget spelar ingen roll, de här jobbdagarna ger mig så mycket välbehövlig energi. Och vet ni, idag håller känslan i sig här på hemmakontoret (kanske beror den också på spirande vårsol utanför fönstret). Nu ska jag fortsätta beta av veckans att göra-lista, prydligt uppskriven på min svarta tavla. En av punkterna är att fylla på med fler “mentorluncher” under året. Att ha en mentor var ytterligare en grej jag saknade i mitt egenföragande – som jag faktiskt har tagit itu med under 2020. Mer om det en annan gång!
Här kan du läsa fler inlägg om mitt egenföretagande.
4 comments
Wow! Det är sådär jag tänker mig mina kulturtantsdagar i Vasastan…
ELLER HUR! Flytta dit så har jag någonstans att sova på kulturkvällarna också. ;).
Bra grej – känner precis likadant (avsaknad av socialt och ineffektivitet). Jag försöker boka in lunchdejter 1-2 ggr i veckan, och hänger en del på bibblan! Tack för inspo och kloka tankar!
Tack själva Moa, och heja bibliotek och lunchdejter!