Nyligen publicerade jag ett uppskattat inlägg om att resa med funktionsnedsättning här på bloggen. I inlägget riktades viss kritik mot Liseberg som jag lät Lisebergs pressavdelning bemöta.
I det ursprungliga inlägget riktade min syster Marie viss kritik angående hennes upplevelse av att vara ledsagare på Liseberg:
”Svenska nöjesparker har mycket att lära från sina amerikanska motsvarigheter. Min sämsta erfarenhet hade jag på Liseberg. Jag var inte alls beredd på deras policy om att man måste ha med sig bevis på att man har en funktionsnedsättning som är så tydlig att man sitter i rullstol. Där stod jag med Simon i rullstolen och killen i kassan sa att han inte kunde ge mig något ledsagarpass eftersom jag inte hade papper på att Simon hade en funktionsnedsättning. Hallå – som att han skulle fejka att han satt i rullstol för att komma in gratis på Liseberg!? De har information om att man behöver ha intyg med sig på sin hemsida, men besöket var spontant påkommet och hur får man tag på ett sådant intyg en fredagseftermiddag? För övrigt hade det underlättat om de hade en mall på sin hemsida för hur ett sådant intyg skulle kunna se ut.”
Svar från Lisebergs pressavdelning angående ledsagare på Liseberg:
Lite bakgrund:
Liseberg har under lång tid haft en mycket generös policy för ledsagaråkband: alla som sagt sig behöva ledsagare har också fått ett (eller flera, om det har varit behovet) ledsagaråkband. Det upplägget har varit enormt uppskattat bland våra gäster och har fungerat bra under många år. För några år sedan ökade dock antalet utlämnade ledsagaråkband markant, och ökningen fortsatte. Den utvecklingen var inte unik för Liseberg, utan man såg samma mönster i branschen över hela världen med mer eller mindre uppseendeväckande avarter (se till exempel den här artikeln från USA: https://nypost.com/2013/05/14/rich-manhattan-moms-hire-handicapped-tour-guides-so-kids-can-cut-lines-at-disney-world/).
Den bakomliggande orsaken var att fler och fler gäster insåg att ledsagaråkbanden öppnade en möjlighet att kunna använda de särskilda entréerna till attraktionerna som är anpassade för rullstolsburna och andra gäster som behöver assistans vid lastning i attraktionerna. Att låta en person i sällskapet låtsas ha en funktionsnedsättning och göra de andra till dennes ledsagare blev ett sätt att slippa stå i de ibland timslånga köerna. Missbruket drabbade inte bara Lisebergs affär utan gick också ut över de personer som verkligen var i behov av hjälp. I samråd med handikapporganisationer införde vi därför önskemål om uppvisande av någon typ av ledsagarintyg. Definitionen av vad som är ett ledsagarintyg är dock väldigt bred. Idag nekar vi ingen ledsagaråkband även om de inte har med sig ett ledsagarintyg, men vi informerar om att det kommer att ta längre tid att hämta ut bandet eftersom vår personal kommer att behöva ställa ett antal frågor som syftar till att bedöma behovet av assistans.
Och så svar till den intervjuade:
Vi beklagar att det bemötande du och din son fick på Liseberg. Det framgår inte när i tiden händelsen utspelade sig, men min gissning är att det var under den första säsongen då vi införde önskemål om ledsagarintyg. Det har funnits situationer där vi varit alltför nitiska i att följa de nyuppsatta reglerna och hitta en bra balans i detta, och det låter som om du och din son tyvärr varit ett av dessa fall. Vi hoppas att ni ger Liseberg en ny chans att visa att vi sätter en ära i ta väl hand om gäster med särskilda behov.
Läs mer: På Lisebergs hemsida kan ni läsa mer om tillgänglighet i nöjesparken.
Tack Lisebergs pressavdelning för att ni tog er tid att bemöta kritiken om ledsagare på Liseberg! Gilla gärna Resfredag på Facebook för att få del av mer inspiration och restips framöver.
1 comment