Befinner man sig på andra sidan jordklotet vore det konstigt utan en och annan kulturkrock – och visst leder de ofta till ett gott skratt. För ett tag sedan var vi hembjudna till en familj där mannen är svensk och kvinnan kommer från Thailand.
Vi lärde känna paret förra gången vi bodde på Koh Lanta och gillar verkligen att höra dem berätta en massa intressanta saker om hur livet funkar här i Thailand. Vi erbjöd oss att ta med lite fika och på vägen dit svängde vi in på 7eleven för att köpa med oss några grejer som vi trodde att både deras och våra barn skulle gilla. När vi kom hem till våra vänner hade de också fixat fika. Vi kunde inte låta bli att skratta när vi jämförde våra respektive bidrag till fikabordet:
Mitt och Tobias bidrag: kex, rulltårtor, kakor, läsk och sugrörsdricka. Våra värdars bidrag: fyra tallrikar med snyggt uppskuren färsk frukt: melon, mango, drakfrukt, pomelo, clementin, ananas, päronäpplen och sodavatten. Ja, ni fattar. Kulturkrock! Det finns såklart massor av svenskar som inte alls har samma definition på fika som jag har och säkert dukar upp en massa härlig och färgglad frukt istället för kakor, bullar och andra sockerfällor. Så långt har jag själv inte riktigt kommit än om jag ska vara ärlig. (När jag dukar upp frukt hemma brukar jag kalla det för ”fruktfika” istället för fika, det borde jag verkligen ändra på inser jag!)
Och just frukten är verkligen en av många anledningar att älska Thailand. Här har vi råd att frossa i fruktshakes och frukttallrikar varje dag. Vår minsting Nelly är besatt av vattenmelon och kan sätta i sig obegränsade mängder om hon får.
Precis som Nelly listar jag också vattenmelon som min absoluta favoritfrukt, men jag är också väldigt svag för de söta (både bildligt och bokstavligt) minibananerna.
Jag föredrar också färsk frukt framför de torkade varianterna (som i och för sig också är väldigt goda).
Min lärdom av besöket hos våra thai/svenska vänner är att omvärdera min syn på begreppet ”fika”. Har ni någon rolig fikaanekdot att dela med er av?
Va roligt med sån skillnad på vad ni anser ”fika” vara, men jag måste nog erkänna att jag tänker som du. Fika är fika och frukt är frukt/fruktfika. Kanske dags att ändra på det här med, även om jag typ fikar en gång i kvartalet 🙂
Fikar en gång i kvartalet?? Det måste vi ändra på – nästa gång vi ses blir det kanelbullerace! 🙂
Jag kallar typ mellanmål för fika och det många andra kallar bara fika kallar jag sockerfika 🙂
Här i Tyskland är det maxat med bakverk, bullar, wienerbröd och sånt och på Kindergarten får de då och då Nutellapannkakor till efterrätt. Det skulle leda till en anmälan till kommunens skolchef om det hände i Sverige! Jag tar mig för pannan, suckar och fortsätter envisas med lördagsgodis vilket tyska barn som äter godis varje dag inte vet vad det är 😉
/Linnea
Haha, jo, det stämmer nog med anmälan till skolchefen. Här i Thailand får Sebbes klass glass till efterrätt VARJE fredag, det hade nog också blivit en anmälan i Schweden, haha!
Vi kör faktiskt med lördagsgodis här också (trots alla härliga frukter som vi kompletterar lördagsgodiset med). Kul att höra hur det är hos er!
Åh vilka underbara färger. Älskar både kulturkrockar och fika.
Med fötterna i två länder har man lärt sig en bra kombo. Svensk
fika + makedonska mängder 🙂
Smart Daniela, det bästa av båda världar! 🙂