I helgen var det premiär för TUR resmässan på Stockholm Waterfront Congress Centre. Konceptet är välkänt i Göteborg, där mässan under många år har lockat personer intresserade av resor till västkusten. Jag tog med en kompis, spände fast yngsta dottern i bärselen och gav mig ut i monterdjungeln. Här är min spaning.
Mässutställare som får mitt hjärta att klappa hårdare:
- Grönlandsresor: Det var inte den snyggaste montern, men blotta tanken på Antarktis, Grönland och Färöarna lockade mig likt ett barn på julafton. Jag fick med mig en massa bra tips inför min kommande Antarktisresa (jag har lovat mig själv en resa dit som fyrtioårspresent!). Ett par av tipsen var att kombinera en tur till Antarktis med Sydgeorgien, samt att försöka åka precis i början eller slutet av säsong för att hålla nere kostnaderna.
- Äventyrsresor: Här möttes jag av engagerad personal som lockade med fantastiska resmål som Costa Rica, tillsammans med ikonen Mattias Klum, och Galapagos. Costa Rica är ett av mina favoritresmål, dit jag tar gärna familjen när barnen blir lite äldre.
- Sri Lanka Tourism Promotion Bureau: Sri Lanka sparade inte på krutet, monterområdet lockade med både duktiga dansare och en stor personalstyrka. Sri Lanka känns verkligen som en kommande storsäljare på resemarknaden, folk börjar tröttna på Thailand och vill se något annat.
- Polska Statens Turistbyrå: Jag har länge haft ett gott öga till Polen, kanske för att vår gymnasieklass hade ett utbyte med en polsk skola. Min gymnasielärare pratade alltid om att Polen var Europas nästa stora stjärna. Gdansk och Sopot är favoriter hos mig, jag har däremot aldrig varit i Krakow och hoppas snart få besöka julmarknaden där.
- Malta Tourism Authority: Jag och min man har flera gånger varit nära att boka en resa till Malta. Efter att ha fått en fin presentation vid Maltamontern är jag ännu mer sugen på att skrida till verket.
Mässans aha-upplevelse:
Utrikesdepartementet var på plats och presenterande sin geniala och alldeles gratis app Resklar. Här finns UD:s råd och reseinformation om världens länder samlade från Sveriges ambassader. I appen finns också en checklista inför varje resa, samt en sida med allmänna råd och tips. Jag laddade ner appen på studs och förstår inte riktigt hur jag har klarat mig utan den tidigare.
Tydligaste trenden:
Under hela mässan pågick löpande föredrag på scenen. Jag, eller ska jag säga mitt sällskap i bärselen, hade inte riktigt ro att lyssna på något, men jag kunde ana en tydlig trend på programmet. Personer som ska ut och resa ställer allt högre krav på både sig själva och researrangörerna. Rubrikerna till några av föreläsningarna talar sitt tydliga språk: ”Hur turistar man djurvänligt?”, ”Att resa med gott samvete hur gör man?” och ”Travel With Impact”.
Smartaste draget:
Mässarrangörerna hade tänkt till och anordnat en ”Jorden Runt” tipspromenad med 21 frågor från ett urval av de 67 montrarna på plats. Frågorna fanns att hitta i broschyrerna eller någonstans i montern – men framför allt gav det besökarna en chans att prata med utställarna. Vi svenskar är nämligen ganska försynta av oss, och lyssnar gärna på ett mindre föredrag om resmålet innan vi vågar fråga om svaret på frågan. Smart!
Finaste give away:
Det fanns alla möjliga små give aways att plocka på sig under en mässa: godis av varierande kvalitet, cd-skivor, block och såklart pennor i överflöd. Den utan tvekan finaste gåvan var det exemplar av journalisten och författaren Jörgen Ulvsgärds bok Äntligen Vilse: om konsten att resa som vi besökare fick med oss hem. Boken innehåller samlade reseberättelser från 17 olika länder med fantastiska bilder. Jag ser fram emot att krypa upp i soffan, tända ljus, och läsa kapitel såsom Antarktis – Landet där vindarna föds och Brasilien – På smal räls genom djungeln.
Mässans kändis:
Det platsen kniper väl ändå Stefan Sauk som stod och såg allmänt känd ut i safarimontern.
Framtidsspaning:
Jag har bara varit på TUR resemässan en gång tidigare i mitt liv, för 7-8 år sedan. Jag minns det som att vi knappt kunde ta oss fram genom gångarna på mässan i Göteborg, det var stort tryck vid montrarna och knökat med folk. På mässan i Stockholm var det betydligt mer avslaget. Det vackra sensommarvädret gjorde nog sitt till, men är ändå inte en tillräcklig ursäkt för att förklara det låga besöksantalet.
En bekant från resebranschen tyckte att marknadsföringen hade varit dålig (hur ska man nå ut till stockholmarna och konkurrera bland alla tusentals arrangemang?). Kanske är det också så att begreppet mässa är på utdöende. För generationen över mig är mässfenomenet en självklarhet, men visst känns det lite… uttjatat? Jag tror att det krävs mer än en monter fylld med tjocka broschyrer som ingen riktigt orkar läsa – papperskorgarna utanför kongresshallen var fulla med bortkastat mässmaterial – för att nå ut i bruset.
Personligen tror jag att det krävs nytänkande, företagen behöver hitta nya vägar för att nå ut till sina målgrupper. Det (mäss)ta händer ju på nätet numera, samtidigt är det personliga mötet viktigt. Hur går era tankar om resemässor i allmänhet och TUR i synnerhet?
Foto 2 & 5: Adam Lithner
Jag var på TUR i Göteborg i våras och hade samma utgångsläge som dig; 2006 var jag där sist gång och då var det helt tjock-knökat i mässlokalerna. I år var det betydligt lugnare tempo och inte heller lika många utställare. Jag är tveksam till att åka ner på TUR specifikt för TUR men är jag i krokarna kan jag nog svänga förbi, tycker dock att mässan generellt sett kändes lite svag. Det där med tjocka pappersbroschyrer känns lite… tja, 2006?
För mig som letar information till specifika resmål är det guld att få prata med kunnig personal – det personliga mötet betyder mycket. Men ja, kataloger och broschyrer är snart historia.
Det handlar om ekonomi. När jag växte upp i Göteborg var det knökfullt. Storbritannien hade ett helt ”kvarter” där min säckpipsspelande klasskompis skickades upp i en ballong med jämna mellanrum för att spela och där det serverades te. Idag har Storbritannien inte ens en enda monter. Turistbyråer i väst får minskade anslag och allt Visit Britain gör nu är nog i sociala medier med läckra sidor fulla av foton, tips och blogg.
Tyskland privatiserade turistbyrån häromåret och drog ner på personal (en släkting till mig…) och ägnar sig nog mest åt journalistguidningar och sådant.
Ja, som i så många andra fall handlar det väl tyvärr om pengar. Det är en betydligt tuffare bransch med små anslag. Det märker vi ju också som bloggare, det finns sällan någon ekonomi till betalda kampanjer etc.
Låter kul med flygande säckpipsspelare och te, där skulle man ha varit! 🙂
FIck tyvärr inte möjlighet att besöka mässan i söndags trots biljetter. Trist. Var också på mässan i Göteborg för en sådär 7-8 år sedan och då var den kanonbra. Jag tror nätverkande/AW/mingelkvällar meetups genom sociala medier är framtidens grej. Mässor i all ära men det måste vara mer än broschyr utdelning för att locka.
Intressanta tankar Pernilla. Då är vi med andra ord helt rätt ute med våra Travel Massive event, eller hur!? 🙂
Tack för en bra och intressant sammanfattning av mässbesöket! Jag instämmer i det du skriver att mässor nog är ”på väg bort”. Ett besök i en mässmonter kan lätt få för mycket fokus på ”sälj”, där mottagaren ska ta med sig otidsenligt material (läs kataloger). Jag tror mer på att dela med sig av upplevelser, praktiska tips och allmän inspiration – vilket vi just gör via sociala medier, på våra plattformar och genom våra Travel Massive-möten. Genom att dela bra content kommer ju säljet på köpet. Och det görs lättare i sociala sammanhang utan den traditionella rollfördelningen säljare/köpare (mässbesökare).
Bra input Anna! Jag älskar att följa utveckligen i resebranschen. Nu sitter inte längre resebolagen på ”nyckeln”. Vi resebloggare, skribenter och inte minst ”vanliga” resenärer kan på ett helt annat sätt dela med sig av upplevelserna på plats – delningen är bara ett knapptryck bort!
Kul att få lite inblick i mässan som jag tyvärr missade. Ska bli spännande att följa utvecklingen av den!
Nu blir det lite lugnare på mässfronten Sofia, vi borde ägna resten av hösten åt att faktiskt resa! 🙂
Vilken bra rapport, tack för det! Du fastnar för samma saker som jag, tror jag 😉 Grönland och Antarktis och Svalbard och sånt kan jag drömma om! Färöarna älskar jag, har bott och praktiserat där i två månader och även rest runt. Polen gillar vi skarpt! Tror att vi semestrat där 5-6 gånger 🙂
Helena, vi får köra en gemensam bloggresa till Grönland – vilken dröm! Vad härligt med Färöarna, låter som en grym praktik. Och ja Polen, jag märker att fler och fler upptäcker charmen med landet. Jag har ”bara” varit där 3-4 gånger, men är inte färdig på långa vägar.