Resa med funktionsnedsättning: erfarenheter, tips och råd

Det är enkelt att slänga sig med uttryck som “världen ligger öppen för alla, det är bara att ta för sig”. I själva verket har jag flera personer i min närhet där spontana resor inte finns på världskartan. I dagens inlägg om att resa med funktionsnedsättning tänkte jag lyfta en annan verklighetsbild än min egen.

Jag har vid flera tillfällen, från olika håll, fått önskemål om att skriva mer om att resa med funktionsnedsättning. Eftersom jag själv inte har några direkta erfarenheter kring ämnet bad jag min storasyster Marie att svara på några frågor mot bakgrund av deras familjesituation.

Resa med funktionsnedsättning

#1. Berätta gärna om dig själv och din familj, vad har ni för erfarenhet av att resa med funktionsnedsättning?

Jag och min man har tre barn i åldrarna 13, 15 och 18 år. När vi träffades för 25 år sedan trodde vi nog båda att vårt liv tillsammans skulle se ganska annorlunda ut. Vi är båda intresserade av friluftsliv och tänkte oss spontana semestrar fyllda av vandringar och tältäventyr – gärna tillsammans med vänner. Riktigt så blev det inte. Vi har två barn med högfungerande autism, och den ena av dem har en lättare cp-skada. Han orkar inte gå så långt och har suttit en hel del i rullstol. Jag ska försöka svara på frågorna utifrån både hur det är att resa med en fysisk funktionsnedsättning och hur det är att resa med barn som har en högfungerande autism.

#2. Vilka typer av resor föredrar ni att göra som familj?

Vi gör ganska få resor tillsammans med hela familjen, eftersom det kräver mer energi än det ger av både oss och barnen. Barnen har så olika intressen och behov. Våra resor kan delas in så här:

• Resor jag eller min man gör tillsammans med övrig familj eller vänner. (Annikas anmärkning: Jag och min syster reser ofta på tjejweekends ihop.)
• Resor jag eller min man gör med ett eller två av barnen. Det här konceptet har vi börjat med nu när barnen är tonåringar och jag är väldigt nöjd med det. Barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning är vana vid att alltid få komma i sista hand, eftersom syskonet ofta begränsar valmöjligheterna med semesterresan då denne inte orkar, vill eller kan göra allt. Det känns så bra av att kunna ge hundraprocentig uppmärksamhet till eftersatta syskon.
• Resor vi gör tillsammans med hela familjen. Vi har resonerat så att vi hellre gör färre och då extremt välplanerade resor med hela familjen. Då har vi rest till väletablerade resmål och kunnat förbereda barnen på vad de kan vänta sig genom att visa bilder från resmålet.

#3. Finns det några länder/städer/specifika platser som ni har mottagits bättre/sämre?

Jag skulle absolut inte rekommendera att åka till London om du är rullstolsbunden. I alla fall inte om du planerar att ta dig fram med tunnelbana. Många av stationerna är gamla och dåligt anpassade. Där råkade vi flera gånger ut för att hissar var avstängda och på en tunnelbanestation fick vi bära rullstolen uppför mer än 300 trappsteg – i en spiraltrappa. Det var en utmaning.

Svenska nöjesparker har mycket att lära från sina amerikanska motsvarigheter. Min sämsta erfarenhet hade jag på Liseberg. Jag var inte alls beredd på deras policy om att man måste ha med sig bevis på att man har en funktionsnedsättning som är så tydlig att man sitter i rullstol. Där stod jag med Simon i rullstolen och killen i kassan sa att han inte kunde ge mig något ledsagarpass eftersom jag inte hade papper på att Simon hade en funktionsnedsättning. Hallå – som att han skulle fejka att han satt i rullstol för att komma in gratis på Liseberg!? De har information om att man behöver ha intyg med sig på sin hemsida, men besöket var spontant påkommet och hur får man tag på ett sådant intyg en fredagseftermiddag? För övrigt hade det underlättat om de hade en mall på sin hemsida för hur ett sådant intyg skulle kunna se ut.

#4. Hur är det att flyga med funktionsnedsättning och hur är bemötandet av flygplatspersonal etc?

Detta med att flyga var det jag oroade mig allra mest över innan vi gjorde vår första större resa tillsammans. Det är ju tufft nog att hålla reda på väskor och barn utan en rullstol. Med lite planering och god packning fungerar det dock väl att ha koll på väskorna, och jag blev otroligt positivt överraskad över hur smidigt det var på flygplatserna. Vi har alltid fått gå före i köer av alla de slag, blivit erbjudna prioriterad ombordstigning och överlag fått jättefin service. På vissa flygplatser har vi till och med fått en personlig guide som visat oss bästa vägen ut genom passkontrollen. För dig som flyger med rullstol för första gången: glöm inte att gå till incheckningsdisken och få en tagg till rullstolen så att du kan ta den med dig till gaten.

#5. Vilken är den bästa reseupplevelsen ni har haft som familj? (Specifikt vad gäller att resa med funktionsnedsättning.)

Vår absolut bästa reseupplevelse, alla kategorier, är Florida. Amerikanerna är överlag fantastiskt duktiga på service och det bemötande vi fick på nöjesparkerna har jag inte sett motsvarighet till någon annanstans. En av oss vuxna fick utan problem gå in gratis som ledsagare till Simon och vid åkattraktionerna släpptes hela familjen före i kön tillsammans med Simon. Vi blev alltid visade till de bästa platserna och fick förtur i alla köer. Under showerna fick våra barn extra uppmärksamhet från karaktärerna i parkerna, och jag tror faktiskt att vi fick en bättre upplevelse än om vi inte hade haft en rullstol med oss! Vi gjorde också en kryssning till Karibien under vår Florida-vistelse, och jag kan verkligen rekommendera Royal Caribbeans kryssningsfartyg för att resa med rullstol. Tillgängligheten är hög. En anledning till att denna resa blev så lyckad är att det var lätt att förbereda barnen på vad som skulle hända med hjälp av bilder och scheman.

#6. Har du några övriga tips att dela med dig av kring ämnet att resa med funktionsnedsättning?

Förut hette det ju att man hade ett “funktionshinder”. Jag tycker att “funktionsnedsättning” är ett bättre ord. Hindren finns ju in omgivningen, inte hos barnet. Om jag som förälder kan förutse och undanröja hindren behöver ju egentligen inte barnens funktionsnedsättning hindra vår familj från att göra någonting som vi vill göra. Däremot är det viktigt att tänka på att respektera att barnen faktiskt inte alltid orkar göra saker som för andra är en självklarhet. Ett problem är att det ibland är svårt för barnet själv att veta vad hen egentligen vill. Min Simon brukar säga “nej” till allt av ren rutin. Då får jag ibland säga att “jag är din mamma och jag känner dig så väl att jag vet att du kommer att tycka att det är roligt sen – när vi väl är där.” Sedan får vi vara beredda på att kanske sitta och vänta tillsammans med honom på det nya stället tills han vant sig vid tanken. Då kan vi gå in. Och efteråt kan han nu själv säga att “Mamma, du hade rätt, det var roligt sen.” Alla barn är annorlunda. Du som förälder känner ditt barn bäst och vet vilka gränser som finns. Om ditt barn (som mina) har något specialintresse försöker du såklart planera in aktiviteter som knyter an till det. 

• Förbered barnet i god tid. Gör gärna upp ett schema (med eventuellt bildstöd) över resans upplägg. Visa bilder och filmklipp från stället så att barnet kan göra sig en mental bild av vad som väntar. Planera inte så mycket aktiviteter första dagen på semestern, så att barnet får lite tid på sig att vänja sig vid den nya miljön. Lägg ordentligt med tid på att göra research om resmålet så att du kan välja de aktiviteter som passar ditt barn bäst. Var speciellt noga med att kolla om det finns sajter som beskriver på vilket sätt som resmålet är anpassat för personer med funktionsnedsättningar av olika slag.
• Utnyttja ditt kontaktnät: Fråga efter tips i eventuella Facebookgrupper och liknande.
• Många föreningar för barn med funktionsnedsättningar erbjuder familjeläger eller gruppresor med olika teman. Perfekt sätt att både nätverka och att hitta resmål som är anpassade. Dessutom är dessa resor ett sätt för barn som i andra sammanhang känner sig “annorlunda” att få vänner som är precis som dem.
• Ni behöver inte åka långt för att det ska bli en bra semester. Barn med högfungerande autism har ofta svårt att anpassa sig till nya situationer och ibland kan det var lättare att bara stanna i närmiljön. Det viktiga är ju att ni får tid med familjen. Om du frågar mina barn om deras favoritsemester står “tiden på Ronald McDonald-huset vid Lunds lasarett” i samband med en längre tids sjukdom hos lillebror väldigt högt upp på den listan.
• Ha inte för höga förväntningar. Våra barn med autism har en ojämn energinivå, och det är omöjligt att i förväg veta hur orken ska vara en viss dag. Ett litet “fel” på morgonen kan förstöra hela dagen. Då gäller det att som förälder bita ihop och hålla humöret uppe. Försök att avleda barnets uppmärksamhet från det jobbiga så kan problemet snabbt vara glömt om du har tur.
• Mitt bästa tips för att resa med funktionsnedsättning (barn) är att försöka få med någon annan vuxen på resan. Vi har haft glädjen att ha med barnens farmor på några av våra resor och det har underlättat enormt. Då har vi kunnat ägna oss helhjärtat åt ett barn var och dessutom har vi föräldrar haft chans att komma iväg ostört några timmar tillsammans.

Mer inspiration kring ämnet att resa med funktionsnedsättning hittar ni i vårt podcastavsnitt med den rullstolsbundne äventyraren Aron Andersson: Att resa mot alla odds. 

Läs mer: Här kan ni läsa Lisebergs bemötande på kritiken ovan och här kan ni läsa om hur det är att resa med diabetes.

Gilla gärna Resfredag på Facebook för mer inspiration och restips.