I våras gick det ut en fråga i släktchatten om någon möjligtvis kunde tänka sig en resa till Dalarna för att se Kristina från Duvemåla spelas på Dalhalla. Eh. JA! (Vem vill förresten inte gå på en Kristina från Duvemåla-konsert på Dalhalla?) Biljetter bokas innan de hinner ta slut, tiden går, och vips är vi framme vid en sommarvarm augustifredag. Nu är det dags att ta oss an en generationsresa bestående av en finfin blandning kvinnofolk.
Åldersspannet i vår grupp på sju personer (ett par till ansluter på lördagen) sträcker sig mellan den äldsta deltagaren på 74 år och den yngsta som är 21. Det är med andra ord många viljor som ska kokas ner till någon slags vettig resplan för alla inblandade under tre heldagar. Huvudmålet är Dalhalla och Kristina från Duvemåla-konsert, alla andra utflykter blir en bonus på vägen!
Att hitta boende är ingen lätt uppgift, trots att vi är ute i ganska god tid. Till slut bokar vi hotell i Falun, där vi har nära till alla möjliga fina utflyktsmål. Det blir en lyckad resa utan stress, med många samtal att ta igen från de senaste åren när vi inte har haft möjlighet att ses lika ofta som innan. Så här såg det ut på ett ungefär!
Roadtrip i Dalarna: en generationsresa av bästa slag
Dag 1: Sala, Hedemora och Falun
Den här (res)fredagen startar tidigt för att hinna med de stopp vi vill göra längs vägen. Vi åker i två olika bilar, jag agerar sambandscentral mellan Stockholmsgänget och Blekingegänget i baksätet på en Volvo. Efter en kort överläggning landar vi i att lunchstoppet gör sig bäst i Sala, som ligger strategiskt placerat för roadtrips mellan Dalarna och Stockholm. Jag har siktet inställt på Mat o Prat i Sala, där jag åt en riktigt bra middag på väg hem från Romme i vintras. Efter att ha överlagt med min Sala-inspiratör Towe/Come Fly with Me får jag istället tips om Måns Ols, ett sommarfint värdshus vid badsjön Långforsen.
Det visar sig vara ett bra val som passar alla åldrar, här har vi sällskap av både barnfamiljer och glada pensionärer. Några av oss beställer husmanskost/buffé, medan jag går på vegetarisk burgare gjord av quinoa som sitter fint. Mätta och belåtna sätter vi oss sedan åter i bilarna…
… och kör vidare till Hedemora, och därmed även Dalarna! Jag har i ärlighetens namn dålig koll på Hedemora, och börjar istället fundera över om tv-profilen Anna Hedenmo kommer härifrån (efter en snabb googling kan jag konstatera att hon såklart inte alls kommer från Hedemora utan från Stockholm).
Min syster har däremot gjort bättre research och därmed kollat upp Gamla Apoteket i Hedemoras gamla kulturkvarter. Här ryms idag både byggnadsvårdsbutiken Klassiska Byggvaror samt Wahlmans hantverksbageri & café.
Stället drivs av en familj, där alla har olika verksamheter att ta hand om. Frun i familjen sköter byggnadsvårdsbutiken, mannen snickrar, fixar och restaurerar den vackra byggnaden och dottern driver caféet. Det visar sig vara ett riktigt lyckat koncept, helt klart ett besöksmål värt att sprida vidare!
Efter fikat är det dags att köra vidare. Min systerdotter har spanat in Retrobutiken i Björsjö, och GPS:en leder oss till en lada som känns att ligga ungefär mitt ute i ingenstans.
Ägarna Annette och PO kommer och hälsar (går dock att betala med Swish även om de inte på plats). De är supertrevliga, prylarna som säljs är inget krimskrams utan bra grejer och vi gör fynd nästan allihopa.
Framåt eftermiddagen rullar vi in i Falun. Jag besökte Falu Gruva med familjen för ett par år sedan, men mer än så kan jag nog inte stoltsera med från den här staden – förrän nu då.
Vi går runt och kikar i butiker, beundrar kyrktornet och…
…är nästan på väg att äta middag på restaurang Spruthuset efter tips från hotellreceptionisten. Men efter en promenad genom stan lockar istället kvällsmaten på hotellet – en av de stora fördelarna för hotellgäster på Clarion Collection.
Att boka hotell i trakterna runt Dalarna när det vankas stor konsert är för övrigt ingen angenäm uppgift, det får vi erfara trots att vi är ute i förhållandevis god tid och börjar kolla hotell redan i maj.
Vårt förstahandsval är Dalecarlia vid Siljan, men både det och flera andra hotell är fullbokade till den här helgen. Till slut lyckas min storasyrra haffa några rum på Clarion Collection Hotel Bergmästaren i just Falun. Det är inget hotell som går till världshistorian som det bästa jag har bott på, men fyller sitt syfte liksom, plus att personalen är både trevliga och tillmötesgående för att lösa boende till vår konstellation.
Dag 2: Falun, Rättvik och Dalhalla
Lördagen kommer och vi börjar dagen med ett gemensamt yogapass på hotellgymmet (känns mer som en bunker) i källaren. Efter en bra frukost strosar vi runt i Falun, och snart är det dags för lunch igen. Den här gången följer vi ytterligare ett tips från hotellreceptionisten och hamnar på Banken Bar & Brasserie, där vi äter en schyst schnitzel. Sedan…
… är det dags att åka till Rättvik! Här är det strålande sol och en riktigt härlig stämning. Jag har sett otaliga bilder på den omtalade träbryggan Långbryggan som sträcker sig ut i Siljan – och visst är den vacker! Bron byggdes redan 1895 för att ångbåten S/S Rättvik som puttrade runt på Siljan skulle kunna angöra.
Bryggan nyinvigdes efter en stor renovering 1992, då sponsorer kunde köpa varsin bryggplanka med sina namn ingraverade. 2938 stycken blev det till slut, och som besökare är det riktigt kul att gå och kika på alla namnen på bryggan.
Siljan blänker och gör sig till, vissa i sällskapet badar, och snart är det dags att åka vidare. Vi köper med oss mat i Rättvik och tar sikte på helgens stora höjdpunkt…
… nämligen det här stället. Dalhalla (ca 8 km utanför Rättvik) är väl ungefär den coolaste konsertarenan vi har här i Sverige. Tänk att någon kom på den briljanta idén att använda det här nedlagda kalkstensbrottet Draggängarna till en arena för nästan 6000 besökare.
Stämningen är precis så bra den kan vara den här näst intill fullsatta sommarkvällen med tropisk värme…
… ÄNTLIGEN är vi här!
Publiken är förväntansfull och glad, så glad att vi nästan inte ens bryr oss om att en vattenflaska kostar 35 kronor (alla medtagna drickflaskor tas om hand vid entrén).
Kvällen är magisk och artisterna gör sitt bästa för att fylla de stora kostymerna efter originaluppställningen på Cirkus. Den enda som lyckas till fullo är väl just Marianne Mörck (som ju faktiskt var med i originaluppsättningen). Men vet ni? Det spelar noll roll. Jag gråter redan när orkestern drar igång första tonen till Duvemåla Hage, och så fortsätter det. Musikalen på Cirkus 1998 är min hittills största musikupplevelse och jag lyssnade sönder CD-skivorna. Än idag kan jag sjunga med i de allra flesta texterna…
… och jag ÄLSKAR allt med den här kvällen! De bästa insatserna, utöver Mörck, görs enligt min mening av Martin Redhe Nord (Robert) och John Martin Bengtsson (Karl Oskar). Det blir en kväll att minnas för alltid, tack för det Dalhalla och alla medverkande!
Dag 3: Falun och Sundborn
På söndagen vaknar jag lycklig av alla intryck från konserten, och det går av bara farten att springa en runda nere vid sjön. Efter frukost packar vi ihop, checkar ut…
… och drar vidare till Carl Larsson-gården i Sundborn där vi har förbokat en guidad visning. (Vi bokade två dagar innan, och lyckades precis knipa platser.) Jag skriver säkert ett längre inlägg om det här längre fram, men så nöjda vi är med besöket allihop!
Extra speciellt blir det såklart tanke på att min allra första resa som ettåring gick bland annat hit till Sundborn med min storasyster, min mamma (som inte lever längre) och hennes tvillingsyster Eva, alltså min moster, som är med oss på den här resan. Här står jag och Eva, 41 år senare. En evighet har gått, och samtidigt har tiden inne i familjen Larssons hem stått still.
Inga foton får tas inne i huset, men det är på ett sätt ganska skönt att bara hänga med i guidens målande beskrivningar om den stora och kreativa familjen Larsson…
… som bestod av Carl, Karin och deras sju barn.
Efter guidningen går vi på en utställning i Konsthallen som fokuserar på Karin Larssons konstnärsskap. Här får vi däremot fota loss, bland annat de fantastiska klänningarna som Karin sydde. Hon hade känsla för färg och form den där kvinnan, och tillsammans med Carl skapade de en stil och ett uttryckssätt som i allra högsta grad lever vidare i svensk heminredning än i dag. Oerhört inspirerande!
Läs mer: Carl Larsson-gården i Sundborn, Dalarna
På vägen tillbaka mot bilen går vi förbi det enda vackra huset efter det andra – Sundborns socken är ett osedvanligt trevligt litet ställe. Sverige visar sig från sin bästa sida idag, och alla i sällskapet tackar vädergudarna för att vi har solen på vår sida under den här resan.
Utsikten från parkeringen är det sista jag fotar innan vi sätter oss i bilen och åker hemåt igen. När vyerna från parkeringen ser ut så här kanske ni kan få en känsla för hur resten av området ser ut?
Tänk vilken fin resa vi får uppleva! Tack Dalarna, och släkten, för det.
Nyfiken på fler tips om Dalarna?
Följ min poddkollega Lisa/Let’s go Explore som är Dalkulla och har fin Dala-inspiration på bloggen. Fler tips från våra familjeresor till Dalarna:
- Resa med barn i Dalarna: 11 besöksvärda stopp
- Äventyrsgruvan i Tuna-Hästberg: Sveriges bästa familjeäventyr?
- Orsa Grönklitt: familjevänlig vintervistelse i Dalarna
Fler tips om fina resmål i Sverige finns bland annat i min bloggserie Resfredags Svenska Pärlor. Omslagsbild: Carl Larsson-gården i Sundborn.
3 comments
Dalhalla är väldigt fint! Speciellt när en bra artist spelar och det är sommar. Rekommenderar er att tajma in flygfesten i Dala järna nästa gång ni kommer upp, tror dom lockade 60 000 pers förra året. 🙂
Åh, vi hörde om den – att det kom många fler än vad de hade räknat med. Coolt ju!