Det är lördag kväll och jag har precis varit ute och skottat hela uppfarten. Tanken var att gå till gymet, men jag kan garantera att det här träningspasset var hårdare än dem jag brukar jag göra på STC. Julen är nedplockad sedan några dagar tillbaka, men jag lämnade ett par stjärnor kvar i fönstren. Utan dem hade jag nog deppat ihop!
Kvällens nöje består av att googla flygbiljetter till Edinburgh inför en resa senare i vår. Drömmen är att besöka någon häftig skotsk ö i samma veva – hoppas innerligt att det blir av! En annan destination som har gjort stark comeback i mitt medvetande under den senaste veckan är London. Anledningen är, som det så ofta brukar vara, att jag läser en bok med London-anknytning. Eller läser förresten, snarare lyssnar. Jag är inne på sjunde delen av De Sju Systrarna, där en av huvudkaraktärerna nyss har checkat in på det anrika lyxhotellet Claridge’s i Mayfair, London. Det dricks te ur tunna porslinsmuggar, pratas om hotellsviter och jag vill såklart boka en resa dit på studs. Ge mig Afternoon Tea, Art Deco-inredning, musikaler och artiga fraser om vädret tack så mycket!







Alltså, jag längtar verkligen tillbaka! London var mitt sista stopp i utlandet innan pandemin slog till och sedan dess har jag inte varit där. Det har hunnit gå sex långa år sedan jag hälsade på våra vänner och strosade runt på julmarknader. Dessförinnan fanns ändå någon slags frekvens på återbesöken. Det pratas så mycket om alternativa resmål, dupes och jag-vet-inte-allt, men i slutändan verkar det ändå vara klassikerna som lockar för återbesök. Samma sak med Paris, Berlin, Rom och Barcelona. The Big Five. Vi får väl se vilken av dessa storstäder som lockar mest när allt kommer till kritan! Jag skulle själv tippa på London eller för all del Berlin. Vilken stad väljer du?
Följ mig gärna på Instagram under ”Resfredag” för uppdateringar i realtid! Omslagsbild: London, 2019. Författare: Annika Myhre/Resfredag.se
4 comments
Jag behöver också åka till London. Bodde där i tre år i tjugoårsåldern men har aldrig varit tillbaka, fastän det var hemma och vardag och en så viktig plats. Skulle vara häftigt att uppleva London som vuxen vuxen, det är nog helt annat än ung och helvild vuxen.
Tänker att det är förknippat med lite jobbiga minnen också för dig? Men fint att få komma dit och ”reclaima” staden kanske?
London gillas.
Dock ej varit där sedan julen 2012.
Bodde där som ung aupair i närmare 2 år, nära Albert Hall.
Svärfar engelsman, växte upp i Chelsea.
Bodde i Sverige i mer än 50 år fram till sin död i februari förra året.
Vilket äventyr att vara aupair så länge Titti! Och roligt med en brittisk svärfar – gissar att han hade dialekten kvar in i det sista?