Företagardrömmen – om att tänka tanken och våga agera

Under 2020 kommer jag och min bloggkollega Jennifer att publicera ett blogginlägg varje månad för att inspirera fler att våga drömma #Företagardrömmen. Det här är min första del av tolv under året.

Var börjar egentligen en dröm, och hur ska du någonsin kunna veta om drömmen gör bäst i att förbli ett fluffigt moln någonstans i bakhuvudet? Att ens tänka tanken att bli egen är en stor grej i sig, men att sedan våga agera – det är en annan femma. Det steget kan kännas enormt, omöjligt, läskigt och tungt, men också… alldeles, alldeles underbart.

Läs mer: Företagardrömmen – från dröm till verklighet

Företagardrömmen – om att tänka tanken och våga agera

Jag gick länge och bar den, drömmen om att en gång bli egen. Företagardrömmen. Under 2017 gjorde jag slag i saken och blev min egen – fullt ut.

#företagardrömmen

#1. Alla andra är bättre, det är ingen idé! Eller?

Jag har hört ungefär 1.000 olika förklaringar från vänner och bekanta om varför de inte ska starta eget:

• “Men jag är ju inte bra på något!”
• “Alla andra är bättre!”
• “Jag brinner ju inte för något specifikt ämne.”
• “Det känns som att alla bra affärsidéer redan är tagna.”
• “Jag är inte riskbenägen.”
• “Jag är ingen säljare.”
• “Jag behöver trygghet.” 
• “Jag har en familj att försörja.”
• “Jag orkar inte sätta mig in i allt pappersarbete, det är för krångligt.” 
• “Jag är rädd för att misslyckas.”
• “Jag är ingen enreprenörssjäl, jag har det inte i mig.”

Jag kan fortsätta ett bra tag och faktum är att jag har tänkt de flesta av de där tankarna själv. Känslan av att alla andra är bättre verkar vara genomgående, särskilt hos oss kvinnor av någon outgrundlig anledning. Men vet du? Det får vara slut med det nu. Går du i tankarna att starta eget ska i vart fall inte den känslan avgöra om du tar steget eller inte. Kan vi vara överens om det?

Jag hade inte en tanke på att bli egenföretagare när jag växte upp. Jag tror faktiskt inte ens det fanns på min världskarta! Jag var en typisk arbetare, som tacksamt tog mig an arbetsuppgifter, som jag plikttroget utförde för att sedan vänta på beröm. “DUKTIG FLICKA” såg jag inte som skällsord, utan en ultimat bekräftelse på att jag hade lyckats. Och ja, juristyrket var verkligen en plats som passade utmärkt för duktiga flickor som jag själv.

Däremot fick jag tidigt med mig en släng av det som så fint kallas “life design” idag. Mina föräldrar valde ofta sin egen väg. Mamma gjorde bland annat valet att vara hemma med oss barn under många, många år, och min pappa gick det verkligen inte att ställa i något rakt led – han gick alltid sin egen väg.

När jag sedan träffar min Tobias visar det sig att han är en entreprenör ut i fingerspetsarna, och han blir min bästa hejarklack i att våga tänka utanför ramarna.

#2. Min (långa) resa från att tänka tanken och våga agera

Min väg att bli egen var definitiv inte spikrak, långt därifrån, och den är heller inte självklar framåt. Jag är av den fasta övertygelsen att livet går i cykler, vilket innebär att min tid som egenföretagare kanske också gör det. Det som var en sanning för mig igår behöver inte vara det idag, och inte heller imorgon. Livet i sig är en resa, och jag har nu gjort ett aktivt val att styra reseplaneringen själv. Här är den korta versionen:

2011: Jag är föräldraledig, har två småbarn och publicerar mitt första blogginlägg den 30 januari 2011, med rubriken “2011, det är då det händer…” Bloggen fokuserar på familj, träning och vår utlandsvistelse i Thailand. Under tiden i Thailand pratar jag mycket med en personlig coach, och landar i att jag söker efter någon slags meningsfullhet i mitt yrke som jurist. Jag bestämmer mig för att söka jobb på ideella organisationer och lämnar affärsjuridiken bakom mig.

2012: Jag börjar jobba som förbundsjurist på den ideella organisationen IOGT-NTO. Jag tränar mycket, bloggar en del själv och blir invigd i den fantastiska bloggvärlden – där det vimlar av förebilder och inspiratörer. Therese Alvén, Cecilia Blankens, Lovisa “Lofsan” Sandström, Ebba von Sydow, Sofia Bursjöö, Isabella Löwengrip – alla bloggar och skapar business. Jag älskar att jag äntligen har hittat en arena där kvinnor verkar äga.

Mitt eget bloggande resulterar i att jag vinner en bloggtävling hos Ving – priset är att åka till Istanbul för att skriva ett resereportage för Vings Värld. Det känns ofantligt spännande, såklart.

2013: Jag älskar mitt jobb som förbundsjurist, jag tränar massor, reser mycket och bloggar om det jag upplever. Min blogg blir framröstad till plats nummer 2 som “Bästa Thailandsblogg 2012”, och kommer också topp tio i kategorin “Bästa Barnresetipsen”. Jag börjar skriva om resor som ett återkommande tema på fredagar, och döper kategorin till “Resfredag”.

2014: I januari 2014 bryter jag ut konceptet med resfredagarna till en egen blogg: Resfredag.se.

Jag har tänkt på det här länge, och nu är det alltså äntligen dags. /…/ Varför, undrar ni kanske? Jo. För att riktigt lyckas profilera sig i bloggdjungeln måste man nischa sig, så är det bara. Det jag brinner för, min passion, är resorna. Att dessutom få skriva om resorna, återuppleva resorna, drömma om resorna, planera inför resorna – jag vill inget hellre! Framöver vill jag att det jag skriver, och fotar, ska få större spridning. En person som är uppriktigt intresserad av att läsa om resor kommer med stor sannolikhet inte välja att gå in på min “hej–här-är-jag-och-mitt-liv-och-mina-barn-och-mitt-jobb-och-min-träning-och-så-lite-resor“-blogg. De vill förmodligen läsa en blogg som handlar uteslutande om resor.

– Om att starta Resfredag.se, januari 2014

Jag går en reseskrivarkurs hos Vagabond och träffar Sofia/Fantasiresor (och blir starstruck eftersom hon är Sveriges bästa resebloggare!) Sofia sätter mig i kontakt med Lola (starstruck igen, hon är bl.a. fotograf för National Geographic), och jag ansluter mig till de båda som arrangörer av resenätverket Stockholm Travel Massive. I 2014 får jag en livsplaneringsbok av min syster med titeln ”Me: five years from now”. Boken innehåller olika övningar om målsättningar, drömmar och planer – och jag börjar så smått fundera över hur det skulle vara att jobba med resor på riktigt. Någon nytta gör uppenbarligen boken, eftersom jag startar en enskild firma i slutet av året.

Vi flyttar från Huddinge till Nynäshamn, jag är gravid och i oktober föds Nelly. Livet är väldigt fint.

2015: Det nya året börjar med att mamma får en cancerdiagnos. Mammas operation går bra, och livet fortsätter nästan som vanligt. Under sensommaren blir jag medbjuden på en pressresa till Finland av Lisa, och vi bestämmer oss för att starta en podcast tillsammans. Podcasten, som vi väljer att kalla Att resa-podden, lanseras i december. I december får jag också mitt första betalda uppdrag under en julkampanj med NordicTB för att besöka och skriva om danska julmarknader.

2016: Vi spenderar tre månader på Koh Lanta, och jag får beskedet att mammas cancer kommit tillbaka.

Det har nu börjat rulla på en hel del med blogguppdrag, samtidigt som jag börjar jobba igen efter nästan 2 års föräldraledighet med Nelly. I slutet av året blir min pappa väldigt sjuk och jag börjar ifrågasätta det mesta i livet.

2017: Båda mina föräldrar dör. Jag säger upp mig och har parallellt juristuppdrag från min tidigare arbetsgivare.

Jag startar bloggserien Resfredags Svenska Pärlor för att uppmuntra svenskarna att resa mer i Sverige. Att resa-podden blir nominerad till Stora Influencerpriset inom kategorin ”Årets business”.

2018-2019: Jag syns i SVT som reseexpert, landar flera stora jobbuppdrag både själv och med Lisa/Att resa-podden (bland annat KLM, SJ och Countryside Hotels) och föreläser om svensk turism.

Och ja, jag lever faktiskt min dröm.

Ledorden genom dessa kringelkrokiga år har varit olika – passion, meningsfullhet, familj och frihet – men de har alla haft en gemensam nämnare. Möjligheten att själv bestämma över mitt liv och min tid.

#3. Några tips på vägen för att tänka tanken och våga agera

• Fundera över din USP! Fundera på vad du gör bra på ditt nuvarande jobb. Vilka uppgifter brukar dina kollegor helst ge till dig? Vad får du mest beröm för? Kanske är det detta spår du ska spinna vidare på?
• Luncha. Boka in en lunch med eller ring någon du känner som startat eget. Be dem berätta om med- och motgångar och resan de har gjort.
• Skriv listor. Skriv en lista med för- och nackdelar med att starta eget baserat på din livssituation, jämför inte med andra.
• Gå kurser. Anmäl dig till en eller flera kurser, bra för både kunskap, inspiration och nätverk.
• Nätverka. Och på tal om att nätverka, gör det! (Hur tråkigt det än kan låta.)
• Inspireras! Leta upp instagramkonton, podcasts och bloggar som du inspireras av – må det vara om företagande eller nischen du vill sikta in dig på.
• Var inte så drastisk. När jag sa upp mig fick jag erbjudande om jobbuppdrag från min arbetsgivare, nu som frilansare istället för anställd.
• Våga vara nischad! Var inte rädd för att nischa dig för hårt. Klyscha eller ej: Ingen kan bli bäst på allt, men alla kan bli bäst på något.

Och slutligen? Följ drömmen. För mig blev det en krokig väg att komma dit jag är nu, men när jag ser tillbaka är det ändå resandet jag har drömt om så länge jag kan minnas. Vad drömmer du om?

Här kan du läsa Jennifers inlägg om att tänka tanken och våga agera.

Tidigare inlägg i bloggen om att vara egenföretagare.