Om sommarveckan 31 med Ullaredskaos & övernattning i Västervik

Vissa veckor känns månadslånga, andra som en omkörning på motorvägen. Veckan som gick var av det första slaget. Vi hann med mycket, kanske lite för mycket eftersom jag hade föredragit ett lugnare tempo så här i sluttampen av semestern. Så här såg den ut, trettioförsta veckan anno 2023.

Om sommarveckan 31 med Ullaredskaos & övernattning i Västervik

I början av veckan skulle vår mellandotter få uppleva “sin högsta dröm” (på delad plats med en resa till Paris). Ett besök på Gekås i ULLARED! Det är bara att konstatera att vissas dröm är andras mardröm. Det tog oss 3:45 h att köra till den omtalade destinationen. Väl på plats var det såklart trafikkaos på parkeringen. Vi hittade inte en enda parkeringsplats och fick ställa oss en bit bort i samhället. Jag besökte Ullared första gången när jag var 12 år, alltså lika gammal som min dotter är nu. Syftet då var detsamma som nu – shop ’til you drop.

När jag var liten var det dagmammorna i byn som anordnade bussresor dit. Mamma brukade följa med och det handlades för tiotusentals kronor. En hel massa mat, julklappar och födelsedagspresenter i mängder samt toalettartiklar. Då var det billigt på riktigt. Nu har varuhuset fått konkurrens av lågpriskedjor och näthandel, men hajpen består tydligen tack vare TikTok-generationen som har fått upp ögonen för varuhuset.

Jag hade gärna sluppit att åka dit om jag ska vara ärlig. Sjukt mycket folk, inte särskilt billigt och ganska mycket skräp. Men nu är det i alla fall gjort! Efteråt åkte vi ut till Björkäng Camping i Tvååker för att doppa tårna i havet – och då kändes allt ganska bra igen. Hade vi haft mer tid skulle jag ha bokat boende i närheten. Den här sidan av Sverige kommer alltid att kännas lite extra hemma efter mina år i Varberg.

Vi kom hem, det blev onsdag och därmed dags för en loppisrunda i Blekinge tillsammans med min storasyster och barnens storkusin Elina. Jag hittade exakt noll loppisfynd och tycker det är lite märkligt att många loppisar har blivit så… dyra? Särskilt Loppisskolan utanför Söderåkra. Men det var kul att titta såklart, det är det alltid. Vi käkade lunch på Blomlöfs i Brömsebro (gott!)…

… och avslutade dagen vid Lilla Butiken på Möllehall i Kristianopel. Här köpte vår far alltid fryst kycklingschnitzel när det vankades fest, och nu gör vi barn likadant. Jag tycker så mycket om dessa småbutiker i vårt närområde!

Det blev torsdag och dags att styra upp födelsedagsfika med släkten. Julia fyller tonåring och det ska såklart firas i dagarna tre! Det mesta av fikat köpte vi hos Andréns bageri här på Sturkö. Födelsedagsdekorationerna hänger med sedan tidigare år, det har blivit mer eller mindre tradition att fira vårt söta sommarbarn antingen på Sturkö eller i Göteborg.

Jag måste tipsa vidare om en av Julias födelsedagspresenter, som vi absolut kommer att köpa flera av. Har ni hört talas om EXIT: The Game? Den här spelsamlingen, vars grundare kommer från Tyskland, kan närmast liknas vid ett Escape Room fast på hemmaplan! Spelet fungerar lite som en pysselbok där du klipper och pysslar, löser ledtrådar och får vara klurig från början till slut. Himla kul och väldigt uppskattat av vår nyblivna tonåring!

Dagarna gick, det blev fredag och dags för Julia att vinka hej då till Sturkö för den här sommaren. Jag och barnen packade in oss i bilen med sikte på Västervik där vi skulle möta upp Tobias. På vägen upp stannade vi till vid mysiga Kafé Måsen i Torhamn. Jag tog en macka och tjejerna delade på en våffla.

Kaféet är omgivet av väldigt fina omgivningar vid havet och är därmed ett givet Blekingetips!

Efter ytterligare ett par timmar var vi framme vid vår slutdestination och kunde därmed checka in på Gränsö Slott strax utanför Västervik. Det här stället kräver en hel recension i bloggen framöver, men den korta versionen är att det var dyrt men värt pengarna. Väldigt trevligt ställe som passade perfekt för oss som ville fira en familjemedlems födelsedag med lite guldkant.

Efter presentbricka med kladdtårta och glass till Julia väntade en dignande frukostbuffé och därefter en kortare vandring på Gränsö. Alla var nöjda och glada nästa hela tiden, fast det blev lite deppigt när det visade sig att bowlingstället vi hade siktat in oss på hade sommarstängt. Det får helt enkelt bli bowling en annan gång. Vi sa hej då under både tårar och skratt när Tobias och Julia körde vidare mot Stockholm framåt eftermiddagen…

… medan jag, Nelly och Sebbe åter igen styrde kosan söderut. Vi hade inte bråttom hem, utan stannade till flera gånger längs vägen för diverse bensträckare. Ett barn uppskattade stoppet vid Kronobäcks klosterkyrkoruin, ett annat inte lika mycket. Vi stannade också vid Timmernabben för att doppa tårna i havet och leka en stund i lekparken. Hem kom vi så småningom…

… och eftersom jag ville samla lite steg efter timmarna i bilen fortsatte jag upp till min storasyster för en kvällspromenad uppe vid Sturkö Camping. Alla i promenadsällskapet blev nog lite sugna på den här lilla husvagnsvarianten!

Å andra sidan börjar jag att känna mig ganska klar med compact living efter flera veckor i villavagnen.

Det blev söndag och dags för ännu ett kalas, den här gången för en nyss hemkommen tonåring som har spenderat en månad på språkresa i Kanada. ÅH det ljuva ungdomslivet. Hurra för den ljusnande framtid och oändliga möjligheter ute i världen.

Och med det sa vi tack och hej till vecka 31, en ovanligt lång och fartfylld vecka!

Här kan du läsa fler inlägg om Karlskrona i bloggen. Omslagsbild från en av många solnedgångar här på Sturkö förra veckan.