När oktoberstormen viner runt husknuten

Under hela helgen har oktoberstormen rivit och slitit i Östersjön och vidare upp mot mammas Faluröda trähus på Sturkö. Vi kontrade med att duka fram julfika och rota fram adventsstjärnorna från förrådet.

Livet här ute på ön är lugnt och tidlöst. Sekunder, timmar och dagar flyter in i varandra – med avbrott för måltider och medicinintag för mamma. Däremellan diskar jag, eldar i vedspisen och bläddrar i skvallertidningar (det dyker till min förtjusning upp nya hela tiden här hemma!), allt medan oktoberstormen härjar där ute. Jag har också passat på att snusa på släktens allra nyaste tillskott, en ljuvlig liten varelse på 3,6 kilo med ljusa fjun i nacken och outgrundligt mörka ögon. För att muntra upp mamma (och förmodligen oss själva också) tjuvstartade vi faktiskt advent redan igår – det behövs ljusglimtar både bildligt och bokstavligt i det här höstmörkret.

De stora barnen är utackorderade till några av kusinerna och är mer än lovligt nöjda med det upplägget. Igår var Sebbe på väg att åka härifrån utan att säga hej då till mig, så jag fick gå ut i bilen och fråga honom ”om han hade tänkt att åka iväg utan att säga hej då till mamma”. Svaret? ”Just det… hej då, mamma!” Jag skulle gissa att jag inte hade kunnat locka dem utomlands under höstlovet om jag så försökte, när alternativet var att hänga här nere i Blekinge med sina kusiner. Det gör mig så oerhört glad att se!

Jag har verkligen det bästa av alla världar: en bas i Nynäshamn, ett andra hem på Sturkö, Tobias familj på västkusten och därutöver möjlighet att med jämna mellanrum varva hemmalivet med att resa både nära och långt bort. Men just nu vill jag inte vara någon annanstans än här, på Sturkö, och kura ihop mig under en filt medan oktoberstormen viner runt husknuten. Hur och var spenderar ni höstlovet, eller har ni ens något?

Jag läste nyss att Cancerfondens kampanj Rosa Bandet slår rekord i år igen, under oktober månad har det samlats in ofattbara 84 miljoner till forskning för att besegra cancer. Visst finns det hopp inför framtiden trots allt.