Är sagan om The American Dream över och förbi? Kan det vara så att Möjligheternas land inte längre har samma skimmer över sig som förr?
När jag var 12-13 år fantiserade jag och min jämnåriga kusin Victoria om att resa till USA. Inte så konstigt kanske. Vår morbror var gift med söt liten brunett från USA och på köpet fick vi amerikanska kusiner som då och då skickade otroligt spännande paket. Det här var långt innan varorna i fråga fanns att köpa i svenska butiker. M&M:s, JELL-O, Reeses, färgglada flingor med marshmallows – vår lantbrevbärare Stig levererade små färgglada bitar av det amerikanska himmelriket direkt till dörren.
I samma veva träffade Victorias storasyster Sanna en ursnygg amerikan med brunt, vågigt hår och bländvitt leende. Amerikanen i fråga studerade till pilot och hela grejen kändes som en sann version av Top Gun. Sanna flyttade dit och postade kasettband till oss med inspelningar från amerikansk radio. Jag tappade snabbt räkningen på hur många gånger vi mimade till “Baby Baby” med Amy Grant.
Mitt favoritprogram på tv? Dallas såklart. Att dricka Coca Cola kändes förbjudet gott och när min storasyster Mimmi fick följa med mamma till Amerika för att hälsa på släkt och vänner var jag nästan grön av avund. Babyshowers och Halloween-firande har varit en grej i vår familj nästan så länge jag kan minnas, de där märkliga traditionerna kom helt enkelt på köpet tack vare bekantskapskretsen.
Åren gick och så småningom var det min tur att resa över Atlanten. Första gången för att jobba på ett flickscoutläger (väldigt amerikanskt på alla sätt och vis!) och så småningom på olika semesterresor med och utan Tobias och våra barn. Men vi reste inte bara till USA…
…utan också österut. Asien lockade och där trivdes vi allihop. Det var så annorlunda från allt vi känner igen, men blev mer och mer välbekant för varje år vi återvände. Så pass att USA numera är ganska… ointressant?
Våra barn är inte ensamma om att rikta blicken österut! Tvärtom.
TikTok gör sitt till såklart. Världen blir mindre, nu kommer influenserna snabbt och med full kraft direkt från mobiltelefonen och in i våra hem. Låt mig ge några exempel:
- Disney vs Hello Kitty med flera 0-1. Karaktärerna My Melodi, Hello Kitty och Kuromi har på riktigt tagit upp konkurrensen med Disneykaraktärerna. Vårt yngsta barn önskar sig presenter från Kawaii.se och under vår roadtrip genom Europa har jag sällan sett henne så lycklig som när vi klev in i en Miniso-butik (Miniso är alltså en kinesisk kedja i detaljhandeln som bland annat säljer inredning och leksaker).
- Svenskt snigelförakt vs koreanska snigelslemsprodukter 0-1. När vi andra har fullt upp att jaga svarta sniglar i trädgården går våra döttrar och köper snigelslem – som tro det eller ej är en populär ingrediens i koreansk hudvård.
- Amerikanska popband vs K-pop 0-1. Det insåg Coldplay, som 2021 bestämde sig för att samarbeta med det enormt populära pojkbandet BTS från Sydkorea. Deras gemensamma hit My Universe klättrade snabbt upp på första plats på Billboard Hot 100.
- Donken vs Sushi 0-1. Jag minns fortfarande första gången jag skulle köpa nymodigheten (!) sushi hemma i Sverige. Året var 2002 och det var liksom en grej att högtidligt hänga med min pojkvän när han skulle introducera sushi för vår gemensamma bekant. Idag väljer mina barn sushi framför McDonalds 10 gånger av 10. Hej då amerikansk snabbmat, känn dig omsprungen av rå fisk enligt japansk tradition.
Listan skulle kunna fortsätta ett bra tag till. Jag kan till exempel konstatera att månadens höjdpunkt för min nioåriga dotter var att gå på Korean Culture Festival 2024 i Stockholm…
… och att Kuromiväskan vi köpte i Khao Lak för ett par år sedan fortfarande håller måttet och får hänga med i alla möjliga sammanhang.
I Nellys värld slutade The American Dream innan den ens hann börja. Hennes drömmar handlar istället om att någon gång i livet få resa till Sydkorea och Japan. <3
Vad tänker du om barn och ungas känslor om USA i förhållande till Asien? Håller du med i mina spaningar, eller är du av annan uppfattning? Berätta gärna! (Omslagsfoto från Taiwan taget av Pernilla Förnes.)
3 comments
Alltså… jag håller på ett planera min tredje USA-resa på ett drygt år och har knappt varit i Asien alls förutom Bangkok och Singapore ett par gånger. Borde definitivt göra slag i saken nästa år och sikta på något mer österut.
Det ena behöver väl inte utesluta det andra va? 🙂
Verkligen inte! 🙂