Från Nynäshamn till Åre

Imorgon bär det av från Nynäshamn till Åre! Min ambition att försöka upptäcka mer av Sverige ligger alltså helt i linje med konferensen jag ska delta i över helgen.

Från ett Nynäshamn i vinterskrud (nåväl, bilderna togs innan jul och snön är nu på väg att smälta bort)…

Julig utsikt från vår balkong i Nynäshamn.

…ska jag alltså ta tåget norrut till ett riktigt vinterland. Med två Sälenjular och en avklarad Tjejvasan i bagaget under loppet av de senaste åren betraktar jag inte snölandskap som något totalt främmande, men helt och fullt bekväm är jag ändå inte. Vår familj åkte aldrig på skidsemestrar när jag växte upp, men jag var lika glad för det! Under högstadiet fick jag dock tillfälle att följa med en kompis till Björnrike under sportlovet. Det var min första kontakt med de svenska fjällen och veckan bjöd på många oförglömliga minnen:

#1. Det var första gången någonsin jag flög flygplan! Jag flög från Ronneby till Arlanda där jag mötte upp min kompis familj. Det var en surrealistisk känsla att befinna mig ovan molnen, jag satt som klistrad vid mitt fönster under hela flygturen.

#2. Jag blev kär i min skidlärare. Han var säkert tio år äldre, minst, och hade en rosa/lika/turkos skiddräkt som jag idag mest skrattar åt när jag ser korten som jag med darrande ben bad att få på honom. Ack ljuva ungdom.

#3. Det var första gången jag åt Cloettas ”Sportlunch”, som fortfarande är en storfavorit hos mig. På något vänster lyckas jag alltid förknippa mina resor med matupplevelser, helst av det sötare slaget.

#4. Jag fick lära mig uttrycket ”tolka på skidor”. Har ni koll? Det hade inte jag. Tolkning innebär att en eller flera personer på skidor eller cykel dras av ett motorfordon eller djur, vanligtvis häst eller ren. Själv tolkade jag efter en bandvagn ut till våffelstugan, på tal om minnen förknippade med godsaker.

#5. Mitt femte och sista minne är dessvärre anledningen till att jag inte känner mig bekväm i skidbackarna. Under ett av de sista åken fastnade jag i ankarliften med min jacka och blev släpad en rejäl bit förbi stolparna där liften vänder neråt igen. Någon tryckte på nödstopp, en skoter kom farande i full fart för att hjälpa mig, och kvar låg jag i en snödriva – rejält skärrad och ledsen. Efter den gången kan jag räkna på mina fingrar hur många gånger jag har åkt utför. (Tänk då paradoxen i att jag och min man blev tillsammans under en skidsemester dit vi blev medbjudna av gemensamma vänner. Illusionen om att jag var en skidtjej krossades snabbt när han såg mig skräckslagen högst upp i backen…)

Vårt radhus i vintermundering.

Nåväl! Nu är det dags för andra minnen att skapas, den här gången under branschorganisationen Influencers of Swedens regi. Vi kommer att vara ett gäng bloggare/poddare/instagrammare/youtubare på plats, med andra ord det som numera kallas för ”influencers” (eller digitala påverkare på ren svenska) som träffas och utbyter erfarenheter under några dagar. Schemat för vår konferens ser för övrigt ut att matcha det som jag och Lisa pratar mer om i det senaste avsnittet av Att resa-podden som en av de starkare trenderna för 2017: aktivt resande. Jag har bland annat bokat in mig på yoga, skotertur, snöskovandring (!) och längdskidåkning med instruktör – och ser verkligen fram emot några dagar med rosiga kinder och hög puls.

Från Nynäshamn till Åre alltså. Det känns onekligen lovande! Har ni några Åretips får ni gärna dela med er (eller för all del tips på hur man övervinner rädsla för skidbackar.)