… till Tobias, Sebastian och Julia!
När jag bokade resan till Skottland var min syskonlängtan ovanligt stark – särskilt efter min syster här i Skottland. Jag grämer mig med jämna mellanrum över att avståndet mellan oss är så stort och att vi missar varandras vardag. Jag vill fira födelsedagar med storfamiljen, ha söndagsmiddagar och syskonträffar utan att behöva planera flera månader (eller år!) i förväg. Jag saknar att kunna ta en spontanfika, att gå kvällspromenader och att strosa i affärerna tillsammans.
De senaste åren har varit fyllda av sjukdom och jobbigheter – och varje gång vi har setts har mycket kretsat kring saker som känns tunga. Den här resan blev allt det jag önskade och hoppades på. Tid tillsammans med mina syskon, utan måsten. När vi kom hit för drygt en vecka sedan fanns knappt några planer för hur vi skulle fylla dagarna, men i slutändan har vi ändå hunnit med precis hur mycket som helst utan att stressa.
Nelly har fått hänga med sina kusiner och har dessutom fått en massa uppmärksamhet av sina mostrar och sin morbror. Vi har ätit supergod mat, sett den ena vackra vyn efter den andra – men också haft tid för att bara vara.
Imorgon åker jag hem till Stockholm igen, med full tank på syskonkontot. Det räcker i vart fram till höstlovet eller så…
Läs mer: När syskonlängtan resulterar i en Skottlandsbokning
Vad fint för er med dessa dagar tillsammans! Ja, ni är verkligen lika. Härligt att du haft det så bra. Jag har blivit ännu mer sugen på Skottland efter dina reportage. <3
Så kul att träffa dig idag Anna. Ser fram emot att följa din resa till NY. <3