För exakt sexton år sedan blev jag mamma för första gången. Efter en lång och kämpig förlossning på Södersjukhuset i Stockholm behagade han till slut möta världen. Min son, vår Sebastian. Från den dagen blev inget sig likt. Jag var nog aldrig riktigt beredd på känslostormarna. Hur min världsbild från en dag till en annan fundamentalt skulle ritas om. Det var en häftig känsla!
2016 skrev jag en bucketlist med resedrömmar och frågade i samma veva Sebbe om han skulle kunna tänka sig att skriva en egen lista. Sagt och gjort, efter lite funderande satte han sig vid min dator och började knappa på tangenterna. Så här lät det då (som åttaåring):
- Se Zlatan.
- Oka till Legoland.
- Gå på fotbolls-matsh med pappa.
- Nat-bada.
- Se en val.
Stormyhran har nu gått från att vara en liten lintott till nästan vuxen. Intresset för fotbollen har svalnat, men passionen för musik hänger kvar. Jag älskar att få vara en del av hans liv och tar aldrig föräldraskapet för givet.
Födelsedagen firas med pompa och ståt hos farmor och farfar här i Göteborg. Med oss i bilen hem följer en sprillans ny babyblå elgitarr till Sebbes stora lycka. Grattis Sebbe. Du är bäst! <3
Ni får hålla tillgodo med gamla bilder, att posera framför kameran är inte en av födelsedagsbarnets favoritsysslor. (Omslagsfoto från Hollywood 2014).
