… eller snarare sjuttioelva gånger. För snart, mycket snart, sitter vi i bilen på väg mot roligheter.
“Det är mycket nu.” Jag tycker verkligen inte om det uttrycket. Men det har varit mycket nu, den senaste tiden, för oss alla skulle jag tro. December är en månad där “mycket” plötsligt blir ännu mer. Ändå skulle jag inte vilja byta bort roligheterna. Adventsfika, julavslutningar och luciatåg får ingen ta ifrån mig, däremot kan ni få ta alla de där andra grejerna som gärna hopar sig i slutet av året. Sådant jag har skjutit upp tills jag får lite mer tid. Och tid har jag nu fått ta mig, och punkter på min oändligt långa lista har faktiskt kunnat strykas – sakta men säkert.
Vi har precis kört ett stort packningsrace för att samla ihop familjen inför årets sista jobbuppdrag, vilket blir en svensk pärla med vintertema. Imorgon åker hela familjen till Orsa Grönklitt i Dalarna, resan gör jag i samarbete med Visit Dalarna. Ni kan räkna med uppdateringar både här i bloggen, på Instagram och senare i Att resa-podden. Vi kommer att åka skidor, men också köra igång julen på riktigt genom att hänga på Tomteland. Det ska bli kul att se hur mycket skidskills de stora barnen har kvar sedan resorna till Sälen. Nelly var nyfödd förra gången vi var på skidsemester och får nu göra premiär i backen. (Det kan gå lite hur som helst tänker jag!)
För egen del ska jag se till att försöka ta mig nerför skidbackarna utan att ha hjärtat i halsgropen exakt hela tiden. Jag är inbokad på en skidlektion som jag hoppas ska göra underverk, låt mig återkomma med rapport. Som back-up finns ju annars en massa härliga längdskidspår där uppe, efter en genomförd Tjejvasan känner jag mig ändå någorlunda kvalificerad i (längd)skidsammanhang. Hej jullov, vi är så redo för de här dagarna!
