En svensk sommar som kom och gick

En svensk sommar som kom och gick, den sista som föräldraledig och därmed extra njutbar på alla plan. I samma sekund jag börjar planera inför vår julresa till Skottland blir jag nostalgisk över ännu en sommar som läggs bakom mig. Ljusa sommarnätter, mycket tid tillsammans med nära och kära, ett njutbart tempo och känslan av total frihet – så blir min bild av sommaren 2016.

En svensk sommar är ett tacksamt samtalsämne under kafferasterna runt om i landet. ”Alltså, är det inte lite väl varmt?” ”Usch och blä, varför bor jag i Sverige överhuvudtaget – det här vädret tar kål på mig!”, ”Ärligt talat, ska det här ens få kallas sommar?” Vi valde att bortse från vädertjat och satsade för ovanlighetens skull på att stanna i Sverige hela sommaren. För att maximera tiden tillsammans såg vi till att spendera mycket tid på de tre platser i Sverige som jag på något sätt har en familjeanknytning till.

Bredavik, Sturkö.

1. Södra Sverige: Jag är uppvuxen utanför Karlskrona och spenderar alla mina somrar på Sturkö. Bara någon timme bort väntar Österlen, men det tog mig 36 år att förstå att jag bör åka dit varje sommar från och med nu.
2. Stockholm: Jag har bott massor av år i Stockholm – numera är jag och familjen bosatta i Nynäshamn (ca 6 mil söder om Stockholm). Här har vi Gotland nästan runt knuten, men i år var första gången vi tog oss dit.
3. Västkusten: Min man kommer från Göteborg och har sommarställe på Orust. Själv har jag tidigare bott i Varberg. Så ja, det finns många anledningar för mig att återvända till Västkusten.

En svensk sommar – filmen:

Jag har satt ihop en liten film från några av våra höjdpunkter från sommaren som gick (klicka på play-knappen för att spela filmen):

Här kan ni läsa mer om svensk sommar på bloggen. Filmen ligger uppe i den nystartade Youtube-kanal som jag och min poddkollega Lisa körde igång för ett tag sedan. Filmerna hittar du i kanalen ”Att resa” – klicka gärna in och prenumerera på oss!