Efter att ha låtit upplevelserna sjunka in från dagarna i Sydkorea kan jag konstatera att jag är väldigt nöjd med valet av resmål. Väldigt nöjd. På den fronten har alltså ingenting förändrats från mitt första intryck av Seoul. När Lisa hörde av sig i våras och berättade att hon hade bokat biljetter (ja, hon bokade innan hon frågade om jag kunde hänga med) tvekade jag faktiskt inte ens en liten millisekund. Det var inte en fråga om jag någon gång skulle besöka Seoul utan snarare när jag skulle göra det. I fredags spelade vi in ett längre podcastavsnitt om resan (gissar att det blir två i slutändan), men jag kommer givetvis också att komplettera poddsnacket med några inlägg här på bloggen. Först ut kommer några allmänna reflektioner om sådant jag gillade med Sydkorea.
Läs mer: Resa till Sydkorea? 17 saker du bör veta inför resan.
Allt jag gillade med Sydkorea








Min tioåriga dotter och många av hennes vänner är besatta av allt som har med Sydkorea att göra. Maten, folket, musiken och kulturen överlag. Nudlar, Demon Hunters, neonskyltar, koreanska lyckolappar, gosedjur, nyckelringar, spelhallar och sliskiga drycker – det är lättsamt, gulligt, artigt och fnissigt på sina håll. Jag förstår att de fastnar! För egen del fascineras jag absolut av populärkulturen, men också allt det där andra som väver ihop landet. Tradition och religion, storslagna palats, buddhistiska tempel och mäktiga dynastier genom århundradenas gång. Låt mig göra några nedslag om saker jag fastnade för rent konkret:
- Blandningen mellan gammalt och nytt, traditionellt och modernt: På ena sidan gatan ser du enorma reklamskyltar i 3D med lilafärgade bollar som ser ut att rulla ut från skärmen. Lite längre bort står ett palats från 1500-talet. Förvisso nerbrunnet och återuppbyggt, men ändå. Det här är ett hypermodernt land på många sätt och ändå så… gammalt.
- Häftighet och wow-faktor deluxe: Jag hade på riktigt kunnat sätta mig i ett gatuhörn i kvarteret Ikseon-dong Hanok Village och tittat på folk exakt hela dagen. Stämningen och häftigheten. Tjejerna är liksom coola på riktigt utan att utstråla Stockholmstjejernas ängslighet och divighet.
- Myller och mingel, men ändå ordning och reda: I Seoul är det ständigt liv och rörelse, men det upplevs ändå som något slags organiserat kaos! Det är ordning och reda utan att kännas allt för tillrättalagt.
- Säkerheten och hövligheten: Inte en enda gång behövde jag känna mig osäker eller rädd för att jag skulle bli av med min handväska eller övrigt bagage. Jag upplever Sydkorea som ett säkert land där jag känner mig trygg.
- Maten och marknaderna: Jag och Lisa åt oss verkligen igenom dagarna under resan! Det finns så oerhört mycket att smaka och uppleva, det koreanska köket faller mig verkligen i smaken. Absolut inte allt och inte alltid – det var också skönt att komma hem och få i mig lite pasta och mörkt bröd. Men överlag? Väldigt nöjd.
- Lyckolappar: Jo, men dessa måste faktiskt få en egen liten punkt! Jag gillar tanken på önskningar om lycka, välgång och hälsa som kommer i olika utföranden. Längs gatorna finns små bås redo för spådomar och horoskop, vi såg också vackra träskåp här och där med möjlighet att köpa sig ett budskap. Allra finast är de önskelappar som skrivs på små lappar och hängs upp i anslutning till templen. Det behövs sannerligen mer hoppfulla lappar här i världen just nu!
- Seoul! Faktum är att Seoul förtjänar en alldeles egen punkt på en lista med anledningar att gilla Sydkorea. Det är helt enkelt lätt att förälska sig i den här galet häftiga staden (förlåt men i brist på andra superlativ måste jag använda häftig igen). Lisa har skrivit en bra guide om staden här: Att göra i Seoul – mina 10 bästa tips till Sydkoreas myllrande huvudstad.








Som sagt. Sydkorea i allmänhet och Seoul i synnerhet är ett resmål jag hemskt gärna återvänder till. Så får det bli!
Här kan du läsa mer om Sydkorea i bloggen. Omslagsbild: Bulguksatempet i Gyeongju.






1 comment