Jag hade planerat ett inlägg om romantiska destinationer världen över. Ni vet, vita sandstränder och levande ljus i solnedgången. Men i år kom Alla hjärtans dag att handla om något helt annat för mig.
Jag sitter på tåget från Karlskrona till Stockholm efter att ha upplevt de absolut tyngsta dygnen i mitt liv. Natten till i söndags, klockan 01:58, tog min Far sina sista andetag här på jorden och det är så tomt! I morse vaknade jag till Alla Hjärtans Dag och kände för första gången på väldigt många år att jag bara vill vara hemma. Kritvita sandstränder och vajande palmer känns helt orelevanta i sammanhanget. Jag kan därför inte tänka mig något bättre sätt att spendera dagen än just det här. Att vakna till en strålande vintermorgon hemma på Sturkö och äta frukost med mamma och min storasyster, för att sedan åka vidare mot min egen lilla familj hemma i Nynäshamn. Så glad jag är över att ha två ställen att kalla ”hem”!
Den senaste tiden har vi blivit överösta av kärlek från alla möjliga håll och kanter. Personliga meddelanden, brev, telefonsamtal, sms, mejl och inte minst blommor. Tulpaner, liljor, rosor och syrener överallt, som ett enda stort blomsterhav. Ljuvligt!
I går var en dag full av praktiska bestyr. Möte hos begravningsbyrån för att bestämma hur annonsen för minneshögtiden ska se ut (han ville absolut inte att det skulle stå begravning!), ordna med programmet till kyrkan, välja kista och sedan börja ringa runt för att ordna allt det där som inte sköter sig själv även om man skulle vilja. Avsluta abonnemang, ringa försäkringsbolag och allmänt fix för att underlätta jobbet med bouppteckningen framöver.
Mellan varven tog vi pauser och delade fina minnen, och ni ska veta att de är många.
Den här bilden tog jag i somras. Min Far, Sebbe, Julia och barnens kusin Lotta på väg mot ännu en bärplockarrunda. Hallon, blåbär, smultron – det går inte att räkna de mängder bär han har släpat hem till oss genom åren.
Fars sista ord innan han dog var ”Nu kör vi!” Och jag kan se honom framför mig, hoppa upp på sin röda traktor för att köra vidare mot nya äventyr.
Bilden på Far i traktorn är målad av vår tyska extrasyster J.
Tack för allt du lärde mig om världen, skogen och allt däremellan. Jag älskar dig oändligt. See you later, nu kör vi!
37 comments
Vilket fint inlägg <3
Tack snälla. Det är så blandade känslor, bland all sorg finns verkligen plats för fina stunder med skratt. Tacksam för min stora familj!
Vilken uppmaning! ❤️
Alla hjärtans dag- kram!
Detsamma. Jadu Lisa, vi får ta hans ord på allvar och köra! Behöver dock ett tag att samla ihop mig först…. <3
Fina ord 🙂
Beklagar sorgen…
Massor av kramar
Tack. Det blir nog bra till slut. Kram!
Sorg och glädje finns alltid där nära.
Min pappa lämnade oss november 2011.
En gammal man närmare 90 men så oändligt saknad.
Fast vi minns alla roligheter kring honom.
Så fin bild på din pappa och barnen.
Många kramar från Titti.
Vilken krutgubbe, 90 år! Ja, saknaden är värst. Tomheten han lämnar efter sig är enorm. Kram!
… <3
Tack. Igen!
Jag är glad att jag fick träffa honom! <3
Jag också – jätteglad!
Fint inlägg från tunga dagar. ❤
Tack fina.
Tänker på dig! Blir tårögd av att läsa din fina text. Kram
Tack snälla. Stora kramar
Fina bilder och fint skrivet! Tänker på er och beklagar verkligen. Hoppas att ni kan stötta varandra! Varma kramar från oss!
Det känns verkligen fint att vara ett helt gäng som kan stötta varandra. Är också tacksam för att Peter ställer upp och hjälper oss med livepodden på torsdag. Känns så bra att ha ett proffs på plats. Kram!
Hej! Känner igen allt du beskriver. Min mamma gick bort i cancer sommaren 2014, efter bara två veckors diagnos. Pappa lämnade mig på min födelsedag 7 månader senare. Skillnaden är att jag är ensam förutom min man och mina barn. När det krisar märker man snart vem som är att lita på och inte. Tomheten och saknaden är oändlig och river forfarande i bröstet emellanåt. Fast för det mesta går det ganska bra trots allt. Kram till dig.
Usch vad tungt Sofia. Fint att du ändå skriver att det går bra för det mesta. Jag åkte till jobbet idag, märklig känsla – som att ”låtsas” att allt är som vanligt…
<3 <3 <3
Tack för hjärtan och kärlek!
Så fint och ändå härligt sätt att säga farväl på!
Verkligen så! Glad att jag kunde vara där med honom in i det sista…
Vilket otroligt fint inlägg. Så mycket ljus, hopp och kärlek trots enorm sorg.
Har själv mist en pappa alldeles för tidigt men bär alla fina minnen med mig, för alltid.
Massa tankar och kramar.
Jag är ledsen för din förlust, men som du skriver, minnena kan ingen ta ifrån oss! Tack för omtanke och fina ord.
Åh. Jag tänker så mycket på dig ❤ vilken fin bild du beskriver av din pappa.
Tack snälla Katta! Det betyder mycket.
Jag beklagar sorgen! Min mamma dog ju i November och det var helt oväntat, bara pang bom liksom. Det kändes så himla värdelöst att bo i USA då. Så jäkla meckigt med allt förberedande inför begravning osv då man inte finns på plats. Skulle vilja säga att det blir bättre, men vet inte riktigt om det verkligen har blivit det än. Jag gick till jobbet som vilken dag som helst dagen efter, och jag tror det är det bästa jag gjorde. Visst måste man ta tid till att sörja men man måste även fortsätta livet och sina rutiner på allra bästa sätt. Jag tänker på min mamma varje dag och har nog inte riktigt fattat att hon aldrig kommer tillbaka än! Stor kram till dig
Jag beklagar sorgen! Min mamma dog ju i November och det var helt oväntat, bara pang bom liksom. Det kändes så himla värdelöst att bo i USA då. Så jäkla meckigt med allt förberedande inför begravning osv då man inte finns på plats. Skulle vilja säga att det blir bättre, men vet inte riktigt om det verkligen har blivit det än. Jag gick till jobbet som vilken dag som helst efteråt, och jag tror det är det bästa hag gjorde. Visst måste man ta tid till att sörja men man måste även fortsätta livet och sina rutiner på allra bästa sätt. Jag tänker på min mamma varje dag och har nog inte riktigt fattat att hon aldrig kommer tillbaka än! Stor kram till dig
Tack snälla för din kommentar. Det hjälper mig verkligen igenom det här att lyssna på och ta del av andras erfarenheter och upplevelser av liknande situationer. Kram!
Glömde säga, att jag personligen kände lite mer lättnad i min saknad och känslor ett par dagar efter dödsbeskedet och jag gick förbi en grupp med barn. Jag tänkte, herregud, vilken tur jag hade ändå, det finns ju så små barn som mister sina föräldrar alldeles för tidigt. Jag hade iallafall många många minnen och fina upplevelser under flera år. Lite konstigt att tänka så, men det kändes typ genast bättre, knasigt kanske..men men. Kram!
Jag förstår precis vad du menar. Min far var långt ifrån färdig här på jorden, men hade ändå levt ett rikt liv på många plan. Han fick se alla oss syskon ta studenten, och 6 av 7 gifta sig. Rätt bra utdelning ändå i minnesbanken… 🙂
Så fint inlägg. Beklagar verkligen sorgen.
❤
Tack snälla. <3