Jag hade tänkt hoppa över den här fredagsfemman idag. Allt känns bara sorgligt och onödigt – världen brinner och vad finns det egentligen att skriva om mer än att konstatera nuvarande sinnesstämning? Krig i Europa, svarta rubriker och onödiga liv som spills. Igen! Men ibland är det skönt med rutiner, att få ur sig de här fem punkterna – inte minst som någon slags dagbok som rullar på genom åren. Några djupare analyser blir det inte däremot inte idag, utan snarare en snabb avstämning av veckan som gick.
Sista fredagen i februari och krig i Ukraina.
#1. Krig i Ukraina och en historia som upprepar sig
För några veckor sedan var jag själv på Sturkö under ett gäng dagar. Jag plöjde Jan Guillous bok Brobyggarna, den första delen i romansviten “Det stora århundradet” som handlar om 1900-talet.
Sturkö i januari.
I den första boken får läsaren följa tre norska bröder mellan åren 1900 och 1919 – och därmed deras erfarenheter under första världskriget. I början av boken spirar framtidstron i Europa. Järnvägar byggs i både Europa och Afrika (där vi också får en inblick av kolonialismen), handeln blomstrar och allt verkar möjligt när den tekniska utvecklingen snabbt går framåt. Men efter välstånd och glädje följer krig och död. Samma arbetare som slitit med att bygga järnvägsbroar får några år senare se sina mästerverk sprängas i luften för att hindra fiendetrupper att ta sig fram.
Jag hann tänka många tankar i min ensamhet, om krig och att det sjuka i att mänskligheten aldrig lär sig. Aldrig någonsin. Nu är det dags igen och vi har alltså inte kommit längre än så här? Det är så oerhört tragiskt, allting.
#2. Krisinformation.se och andra länkar
I vårt nuvarande informationssamhälle finns enorma mängder fakta, rapporteringar och spaningar att ta del av, så mycket att det ibland kan kännas alldeles oövervinnerligt att ta del av (och sortera vad som är relevant/sant och inte). Jag försöker läsa på om bakgrunden till konflikten – och det är en komplicerad sådan. Igår fick jag tips om sajten Krisinformation.se som innehåller information och länkar från svenska myndigheter om det försämrade säkerhetsläget – men också med tips på hur du kan hantera din egen och andras oro.
Jag försöker också få en nyanserad bild genom att prata med olika personer som har inblick i den historiska bakgrunden, bland annat en polsk kvinna jag har lärt känna. Världsläget är minst sagt komplicerat och invecklat, och blir väl knappast bättre av att vi nyss börjat se ljuset i tunneln efter pandemiåren.
#3. VAB och gråtrist slask utanför fönstret
Jag har varit hemma med sjukt barn nästan hela veckan, och också känt mig rejält hängig själv.
Den här krassliga lillmyhran har förresten hunnit bli sju (!) år och deppade ihop rejält igår när jag sa att hon inte fick ta hål i öronen – “Men det har ju ALLA mina kompisar!??”. Eh, en förvarning om vad som komma ska? Å andra sidan satt hon i nästa sekund och matade sina dockor med leksaksmat. Jag fördrar den versionen framför gråt och tandagnisslan över uteblivna örhängen.
I övrigt har inte varit många knop här hemma kan jag lova, även om vi just nu befinner oss i en väldigt intensiv och spännande period på jobbet. En dag i taget!
#4. Vasaloppet och så.
Det finns mycket att säga om Facebook, integritet, bildrättigheter, personliga uppgifter och så. MEN! En grej jag faktiskt uppskattar är minnesfunktionen som delar gamla uppdateringar. I veckan fick jag upp en hälsning från mamma, och påmindes åter igen om att mina föräldrar verkligen var min främsta och ivrigaste hejaklack genom livet. Jag hoppas och tror att jag ska vara detsamma för mina barn.
Nästa år är förresten tioårsjubileum sedan jag, Challe och Louise genomförde vår Tjejklassiker. En av dem försöker intala oss andra att vi ska fira det genom att anmäla oss till en RIKTIG klassiker. Jag är… tveksam.
Läs mer: Att göra en Svensk Klassiker (Tjejklassiker), blir det repris?
#5. Kanske blir det bättre när våren kommer?
För ett par veckor sedan knäppte jag en bild och la ut på Instagram, där jag skrev typ “Hade kunnat skriva något om två pissiga pandemiår, men listar istället några roliga resor jag har bokat framöver…”
Solen sken, fåglarna kvittrade och livet kändes så väldigt hoppfullt? Jag vill tro att den känslan kommer igen. Livet går upp och ner, världen likaså – även om det har varit lite väl mycket nerförsbacke den senaste tiden.
Ta hand om dig och personerna i din omgivning, och hoppas att helgen blir fin.
För dig som är nyfiken på fler spaningar, tips och veckosammanfattningar hittar du dem under kategorin Resfredag vecka för vecka. Omslagsbild: mobil med jordglober som jag fick i julklapp.
