Ju äldre jag blir, desto viktigare blir mina minnen. Jag antar att det är därför jag ständigt längtar till vår sommarö i Karlskrona skärgård, där jag har upplevt och forfarande upplever några av mina finaste stunder i livet. Drömmen om att faktiskt flytta dit kommer allt närmare, även om huset vi planerar att bygga främst kommer att fungera som sommarboende tills barnen blir stora.
Jag antar att vi alla har tillgång till en plats där tiden liksom står stilla. Där det inte spelar någon roll varifrån du kommer eller vart du är på väg. Där du kan vara dig själv, utan en massa krav från omgivningen. Har du ingen sådan plats, är det kanske dags att du börjar leta efter en.
När jag och mina syskon pratar om våra minnen från barndomen, vilket vi har gjort mycket det senaste året, blir det extra tydligt att vi alla har olika upplevelser av vilka prylar eller vilka platser som är extra viktiga för oss. Ett av mina syskon förknippar till exempel alla sina bästa barndomsminnen från det hus jag och min familj bodde i ända tills jag tog studenten. Huset låg en bra bit norr om Karlskrona, mitt ute i skogen, långt bort från både hav och öar. Jag åker aldrig dit längre, platsen förknippar jag med fina barndomsminnen men inget mer än så. För mig är sommarloven på Sturkö, den ö dit mina föräldrar så småningom flyttade permanent, hemma. Här känner jag mig som den personen jag vill vara. Jag får aldrig nog av havets färgskiftningar, av höststormarna, av våra långa promenader och solnedgångarna som ständigt avlöser varandra i olika utformningar varje kväll. Det som en gång var min sommarö är numera en plats dit jag gärna åker både höst, vinter och vår.
På profilen för ett Twitter-konto ska man kort och koncist förklara vem man är med några få ord. Min beskrivning? Love the world, but Sturkö is my paradise.
Jag älskar världen, men Sturkö är mitt paradis.
Har du någon plats du kallar ditt paradis, och varför betyder den platsen extra mycket för dig?
4 comments
Jag håller med om att Sturkö är #1.
#2 på min lista är stigen längs med havet mellan Stonehaven och Dunnottar Castle, Skottland. Blåser gör det med ganska stor sannolikhet, har man tur är det blå himmel och alldeles lagom varmt. Där kan alla små värdsliga problem försvinna med vinden ut över havet samtidigt som man njuter av utsikten. / P
Den stigen ja, önskar att vi fick gå den i dagsljus. Kom precis lagom till solen gick ner. Det är verkligen något alldeles extra med vind och hav – de har en förtrollande effekt på mig.
Underbara bilder från ”din” ö. Visst finns det platser som bra är bäst! Min plats ligger strax söder om Marstrand… 🙂
Det går fortfarande inte att kommentera med min adress veikenpunktse
Tack snälla! Och ja, Marstrand är otroligt vackert… Synd med kommentarerna, men hittar ingen lösning just nu. Är glad att du fortsätter kommentera ändå!