När semester blir vardag.

Det är visst fredag (igen!) och efter drygt tre veckor här på Sturkö börjar det till slut kännas som att vår semester blir vardag. Jag har längtat efter det här tillståndet, när dagarna flyter in i varandra, när livet går sin gilla gång och jag knappt behöver hålla koll på varken veckodagar eller datum. Jag har till och med slutat fota solnedgångarna – det finns liksom tillräckligt många i samlingen så att det räcker och blir över hela året ut.

Det finns med andra ord inte överdrivet mycket att rapportera om – men visst blir det ett veckosvep den här veckan också!

När semester blir vardag.

#1. Där kräftorna sjunger (Boktips!)

Okej. Jag kan vara sist på bollen, men ändå. Den omtalade boken “Där kräftorna sjunger” av Delia Owens är så väldigt, väldigt bra! Jag sträckläste såklart, mestadels i hängmattan, och hann mellan varven tänka att mer semester än så här blir det inte.

#2. Löpningen

Jag hade inte många saker på min önskelista den här semestern – men jag ville hemskt gärna komma ut och springa en del. Nu har jag följt min plan på en kortare löprunda varannan dag, med efterföljande dopp och allt. Efter tre veckor kan vi väl nästan kalla det en vana (igen)?

#3. Te istället för Pepsi Max…

… och långärmat istället för kortärmat. Igår vände vädret och jag kände mig lätt förvirrad över att avsluta kvällen med hett te istället för en kall Pepsi Max. Imorse fick jag rota fram tjocktröjorna i packningen för första gången på flera veckor. Sommaren är INTE slut, låt oss för allt i världen inte vara så drastiska. Men. Det här är sista helgen på Sturkö för den här sommaren och det känns SORGLIGT, och lite symboliskt att regnstormarna river utanför så att hela villavagnen skakar. Jag börjar också längta hem till Tobias, som är kvar i Nynäshamn.

#4. Tapperhetsmedalj?

Sommaren har varit fin och allt, men det är dock fortfarande så att jag förväntar mig någon slags medalj för “tappert utfodrande av barn”. Alltså, ibland känns det som att semestern är en enda stor bondgård där alla barn ska utfordras vid typ alla tider på dygnet. Jag har skött mig bra, storhandlat och planerat måltider för flera veckor, men nu börjar gnistan ta slut. Jag är sannerligen en periodare vad gäller matpepp och matprepp.

#5. Är allt som vanligt nu, eller?

Jag skulle vilja skriva att allt är exakt som vanligt här på sommarparadiset, men ändå inte. Kvällarna blir inte lika sena, uppesittarkvällarna tar slut innan midnatt. Få projekt, utöver den obligatoriska fixardagen, blir gjorda. Alla verkar lite… trötta? Är det möjligtvis värmen som har satt sina spår? Eller pandemin? De sociala tillställningarna och utflykterna duggar inte alls lika tätt, och kräver återhämtning efteråt. Vi syskon – som äger sommarstället tillsammans – blir ju äldre också såklart. Barnen likaså. Just nu funderar jag på om hur det blir sen. Senare. Saker och ting förändras ju, och vi människor likaså. Kommer Sturkö alltid behålla sitt romantiska skimmer för mig? Jag tror ju det, om än i modifierad form.

Idag finns NOLL planer på schemat. Fördelen med regnoväder är sovmorgon med gott samvete, följt av obegränsad skärmtid. Trevlig helg på er!

(Bilderna 2-4 är tagna av Elina Kärn eftersom min egen kamera har haft semester.) För dig som är nyfiken på fler spaningar, tips och veckosammanfattningar hittar du dem under kategorin Resfredag vecka för vecka.