Juli månad med öliv för (nästan) hela slanten

Det är sista dagen på Sturkö för den här omgången. Trots att jag har haft min bas här i skärgården under hela juli månad är jag inte riktigt redo att lämna ön. Blir jag någonsin det?

Jag och barnen tog tåget hit från Stockholm den 4 juli, det känns som en hel evighet sedan. När jag tittar tillbaka på de senaste veckorna genom min kameralins inser jag: 1) jag har aldrig tagit så lite kort som den här sommaren 2) jag är så oerhört tacksam för möjligheten jag har att återvända till min sommarö år efter år! 3) Vad SKÖNT det är att inte ha en liten unge att springa efter varje sekund av dygnets timmar. Vi är på väg bort från småbarnsåren!

Förr om somrarna var det Far som lät barnen klättra upp i knät och provköra den röda traktorn på åkern. Nu är det istället min storebror Peter som sitter bakom ratten med varsin unge på varje knä. Livet går vidare, det gör ju faktiskt det.

Jag har för andra året i rad haft en sommar då jag kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag har lämnat ön. En av utflykterna gick till Öland med ett gäng av mina syskon, där vi fikade oss fram genom dagen. Lite kultur hann vi också med, bland annat i form av ett besök på Eketorps borg.

Jag har även varit nere i Skåne vid ett par tillfällen. Första gången för att flyga gyrokopter (!) tillsammans med min svåger som nyligen tog certifikat för ultralätta flyg…

… andra gången för att hälsa på min lillebror och hans familj som bor i Skåne. Småtjejerna plockade björnbär på löpande band (det är världens bästa björnbärsår, de måste älska värmen?)…

… som vi sedan åt tillsammans med ett rejält lass glass. Min lillebrors hus i Arrie är för övrigt en inredningsdröm av högsta rang. Hans och Sara, alltså min lillebror och hans fru, har lagt in hela sin själ i det där renoveringsobjektet. Slutresultatet är perfekt.

De hittade alltså sitt framtida drömhus i den lilla byn Arrie, som ligger 15 min från centrala Malmö. Vår kvällspromenad genom Arrie var förvisso över på ett kick. Man kan knappast beskylla orten för att vara stor, men idyllisk så det räcker och blir över med bykyrka och allt.

Och ja, ungefär så har mina utflykter den senaste månaden sett ut. Två turer till Skåne, en till Öland, och så en runda till Småland där jag och barnen mötte upp Tobias vid Astrid Lindgrens Värld.

Men helt isolerade har vi inte varit! För några dagar sedan fick vi finbesök hela vägen från Östersund då min resebloggskollega Daniel/Dryden kom och hälsade på med sin sambo Maria.

Efter en solnedgång av bästa sort med fotosession och allt…

… tog vi en liten runda till Sturkö Kvarn. Dagen efter spelades det golf på en av Sveriges finaste golfbanor nere i Åhus. Jag, som blir svettig på blotta tanken av en golfbana i den här värmen, hängde hos lillebror istället.

Vad har jag mer gjort den här månaden? Tja, den här bilden säger ungefär allt. Syskon och småkusiner i en salig blandning. Inga måsten, inga krav. Timmar, dagar och veckor som går i sällskap av dem jag älskar allra mest.

Juli blev med andra ord precis allt det jag hade hoppats på. Nu är det dags att lämna ett sommarparadis för ett annat, imorgon åker vi vidare mot Bohuslän. Salta bad, klippor och krabbfiske är inte så pjåkigt det heller.

Tack för den här gången, Sturkö! Favoriter i repris är det bästa som finns.