I skrivande stund sitter jag på ett SJ-tåg på väg mot Malmö, för att därifrån ta mig vidare och möta upp min lillasyster. Det är valborgsmässoafton och kanske tar vi sikte på en brasa framåt kvällen, kanske gör vi det inte. Det ska bli skönt med en helg fylld av känslan att vi kan hinna hur mycket – eller lite – vi vill. Det är ett par timmar kvar tills tåget är framme och jag tänkte klottra ner några grejer jag har sett, lyssnat eller läst under den senaste tiden.
Först och främst kan jag konstatera att det är så oerhört trevligt att åka tåg när allt fungerar som det ska! Pendeltåget från Nynäshamn in till Stockholm central var dock försenat i vanlig ordning, så pulsen hann gå upp både en och två gånger innan jag kunde andas ut och kliva på snabbtåget mot Köpenhamn.
Nytt avsnitt ute av Att resa-podden
För att följa tågtemat kan jag meddela att det finns ett nytt avsnitt ute av Att resa-podden. Den här gången pratar vi om Sri Lanka…
…där en av snackisarna handlar om att åka tåg genom Sri Lankas frodiga landskap. Eftersom mycket säkert hunnit ändras i landet sedan Lisa var där för tio år sedan (jag har ännu inte haft nöjet att åka dit) tog vi hjälp av Linda Vismer/Resa Medvetet som nyss spenderat två månader på Sri Lanka med familjen.
Att Resa – Podden (om att uppleva världen)
Just nu pratas det mycket om soloresor och det nya begreppet ”memoon” läggs till samlingen av honeymoon och babymoon. Eftersom vi redan har avhandlat ett par podcastavsnitt med temat soloresor fokuserar det här avsnittet istället på resor med sällskap – och vad som krävs för att sällskapet i fråga ska kännas ”rätt” i resväg. Avsnittet handlar om allt från kompisresor, gruppresor och parresor till jobbresor och resor med olika familjekonstellationer. Vi delar också våra specifika tips och trix för att […]
Inlägget 131: Att resa med rätt sällskap dök först upp på Att resa-podden.
Igår kväll var det dags för en ny podd-inspelning, den här gången om att resa till Amsterdam (Lisa har precis varit där). Avsnittet kommer inom kort!
Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin
Med mig på tåget har jag pocketboken “Färskt vatten till blommorna” av Valérie Perrin. Jag har läst 1/3 ungefär. Det är en bok jag plockar upp när jag har tid och lust. Den är välskriven och mjuk men ändå med oväntade inslag. Trots att boken blivit en publiksuccé går det ibland veckor mellan mina läs-stunder = ingen bok som tagit mig med sådan storm att jag måste sträckläsa.
Romanen handlar om en kvinnlig kyrkogårdsvaktmästare, Violette Toussaint, som lever i utkanten av den lilla byn Bourgogne i Frankrike. Vi läsare får följa tillbakablickar till Violettes misslyckade äktenskap och nuvarande yrkesliv där hon tycks vårda både blommorna på kyrkogården och sörjande besökare på densamma.
Jag var riktigt deprimerad under en specifik period i mitt liv. Jag bodde i Jönköping, hatade mitt jobb (och liv) och drömde i hemlighet om att säga upp mig för att söka jobb som kyrkogårdsvaktmästare på en kyrka jag gick förbi varje dag till och från jobbet. Boken blir onekligen lite extra intressant för mig personligen mot den bakgrunden. Jag ser fram emot att läsa klart!
Angående min chokladboll är det något av en rutin att jag köper med en chailatte från Espresso House och fika + fralla från Gateau. Märkligt nog föredrar jag pärlsocker framför kokosflingor på chokladbollar i 10 fall av 10, trots att jag verkligen gillar kokos överlag. När jag var yngre var det helt tvärtom.
De Sju Systrarna (och det faktum att jag vet alldeles för lite om Egeiska havet)
“Jag vet alldeles för lite om Egeiska havet,” sa jag till Tobias häromdagen. Just nu plöjer jag bokserien om De Sju Systrarna av Lucinda Riley. Eller plöjer och plöjer, jag lyssnar på ljudböckerna när jag går, springer, städar och lagar mat. Under hela den första boken, den om Maya, fick jag dille på att boka en resa till Brasilien. Jag ville se Kristus-statyn, gå längs Ipanema, dansa i höga klackar och uppleva det som fick Maya att falla pladask för sitt hemland.
Nu är jag inne på den andra boken om Ally och insåg snabbt att jag vet alldeles för lite om Egeiska havet. Jag vill segla, äta grekisk sallad och uppleva det som boken med sina målande beskrivningar får mig att längta efter. Efter seglatserna på Egeiska havet har boken skiftat fokus mot Norge och nu vill jag… ja, jo. Ni kanske förstår varthän det barkar. Jag älskar att få känna, längta, drömma och inspireras via böckernas förunderliga värld!
White Lotus säsong 1 (Hawaii)
I perioder kollar jag och Tobias en del på tv-serier ihop. Det finns MÅNGA att se och just nu kör vi en punktinsats på White Lotus. Vi började att kolla på säsong 3 eftersom vi ville gå direkt på våra efterlängtade Thailandsmiljöer. Efter att vänner gett oss stränga order om att börja från början (“för att förstå vissa karaktärer bättre!”) tog vi oss an säsong 1 som utspelar sig på Hawaii. Tobias är inte golvad, men jag gillade serien från början. Kanske har jag lättare att ta till mig första säsongen eftersom jag varit på Hawaii…
…och haft samma funderingar som lyfts i serien om grejen att dansa för turister och så vidare. Jag vill inte spoila för mycket om ni som läser bloggen inte sett serien, utan väljer att stanna där. Vi har hittills bara sett ett avsnitt av säsong 2 som utspelar sig på Sicilien. Den har inte alls samma wow-faktor som första avsnitten av säsong 1 respektive säsong 3 om du frågar mig. Någon som sett och håller med?
Med dessa tankar, tips och rekommendationer önskas ett trevligt valborgsmässofirande och visst vill jag också passa på att utbrista ett fyrfaldigt leve för vår kung. Hipp hipp hurraaaaaa!
Följ gärna Resfredag på Instagram för uppdateringar i realtid. Omslagsbild: Söderåsen, Skåne.
