Roadtrip genom skotska högländerna: från Loch Lomond till Lochcarron (via Fort William och Eilean Donan Castle)

Det är något visst med Skottland. Ett skimmer av mystik absolut, men också storslagenhet. Det är lätt att känna andakt inför allt det vackra, naturen talar liksom för sig själv. Både landet och dess invånare verkar stolta. Stolta över sig själva, sin historia och sin plats – inte minst de skotska högländerna. I det här inlägget får ni hänga med en bit på vägen, bokstavligen talat.

I mitten av maj flyger jag till Edinburgh och tar mig därifrån vidare till Loch Lomond där det vankas släktbröllop. Efter festligheterna åker jag och ett par syskon vidare på en etapp av den ikoniska roadtripsträckan North Coast 500 (NC 500). Men först ska vi alltså ta oss mellan Loch Lomond och orten Lochcarron, den senare blir startskottet på vår etapp ”Wester Ross”.

Den drygt tre och en halv timme långa bilresan genom skotska högländerna bjuder bland annat på hisnande vyer och ett kändisslott.

Läs mer om vår roadtrip här (våren 2026):

• Att resa till Loch Lomond i Skottland: personliga tips för en fin vistelse
• Ikonisk roadtrip i Skottland: North Coast 500 (NC 500) med fokus på Wester Ross

En ordlista på skotsk gaeliska (”Gàidhlig”) för de skotska högländerna: Beinn/Ben översätts till berg på svenska. Det mest kända heter Ben Nevis. Monadh används för bergskedja, hedland eller bergplatå. Sgùrr betyder klippig/spetsig bergstopp. Ordet Càrn/Cairn avvänds för ett stenröse eller ett berg med en stenig topp. Meall är en rundad kulle eller bergstopp. Med Creag menas en klippa eller bergvägg.

Roadtrip genom skotska högländerna: från Loch Lomond till Lochcarron (via Fort William och Eilean Donan Castle)

Först och främst kan man fråga sig var de skotska högländerna börjar. Svaret är ganska trist – det finns nämligen ingen officiell gräns man kan köra, hoppa eller springa över. Man brukar däremot använda sig av den geologiska förkastningslinjen ”Highland Boundary Fault” som ett ungefärligt riktmärke, denna sträcker sig från Isle of Arran i sydvästra Skottland till Stonehaven på den skotska östkusten.

Kommer man från Glasglow-hållet börjar det karaktäristiska höglandslandskapet att märkas av efter Loch Lomond, särskilt norr om Crianlarich. Här finns anledning att stanna bilen för att beundra utsikten med jämna mellanrum.

Det finns också en och annan cool bro längs vägen, här stålvarianten Ballachulish Bridge som korsar Loch Leven. (Bron förbinder orterna North och South Ballachulish.)

Fort William

På vägen upp mot Lochcarron passerar vi den lilla staden Fort William som ligger belägen vid havsviken Loch Linnhe. Jag har varit här ett par gånger innan – det är ett naturligt stopp för alla som vill vidare norröver.

Under vårt besök hänger dimman tät i luften, det blåser snålt och ingen av oss är särskilt sugen på att utforska staden. Vi köper istället med oss allt som ser gott ut på en av stormarknaderna och kör sedan en spontan picknick vid vattnet.

Alldeles i närheten av Fort Willam ligger Skottlands högsta berg Ben Nevis – en gång i livet kanske jag är redo att bestiga denna koloss!? Vandringen ska ta cirka 7-9 timmar upp och ner vid normala väderförhållanden, det låter ändå rimligt och överkomligt.

Läs mer om ett tidigare besök vid Ben Nevis: Genom skotska högländer (förbi Ben Nevis) mot Isle of Skye

På väg norröver mot Lochcarron passerar vi också Glen Coe, en fantastiskt vacker dal där omgiven av höga berg. Den här platsen är vida känd av många anledningar (skottarna själva kommer aldrig att glömma massakern vid Glencoe), men i nutid är den mest känd som inspelningsplats av storproduktioner som Harry Potter, Highlander, Skyfalls och Braveheart.

Vi kör vidare, tar en och annan bensträckare…

…och beundrar landskapet där vi susar fram. Under den här tiden av året kantas vägarna här uppe av en massa gulblommande buskar. Efter en snabb googling landar vi i att det mest troligen är ginsttörne, ”gorse” på engelska.

Eilean Donan Castle

Vi har siktet inställt på Eilean Donan Castle, ett sagoslott i Disneymodell som vilar på en liten ö där de tre havsvikarna Loch Duich, Loch Long och Loch Alsh möts. Byt ut ”loch” till ”lord” så har du prologen för nästa skotska storfilm – Slaget om Slottet!

Om du inte vill simma över finns inget annat sätt att nå slottet än att ta sig över denna skönhet till stenbro.

Vi nöjer oss med att beundra slottet på avstånd, men stannar däremot länge inne i muséets lilla butik. Jag överväger att köpa en fickplunta trots att jag inte ens dricker whiskey, men nöjer mig till slut med lite shortbread och en ny Skottlandskeps till min bror.

Visst är slottet vackert, men jag måste också skicka med en uppmaning att komma hit efter mörkrets inbrott om ni har möjlighet…

…eftersom effekten blir en helt annan. Förra gången jag var här höll det på att blåsa upp till storm och visst bidrog ljussättningen till att skapa en häftig kontrast mot decemberhimlen.

Läs mer: Tips om Skottland – 18 platser jag gärna återvänder till

Efter att ha sagt tack och hej då till slottet och de tre havsvikarna sätter vi oss i bilen och kör vidare mot Lochcarron. Att vi ska ha svårt att hitta hotell vet vi förstås inte än, men det ordnar sig till slut ändå. Japp. Så kan det alltså se ut på de skotska vägarna, en helt vanlig lördag i maj!

Följ gärna Resfredag på Instagram för aktuella uppdateringar från mina resor. Omslagsbild: Eilean Donan Castle, Skottland. Författare och foto: Annika Myhre/Resfredag.se