För nästan ett år sedan formulerade jag rubriken till det här inlägget: Optimera, maximera, exekvera och triumfera – budskapen i mina flöden gör mig galen!? Jag skrev ner några korta punkter och stödord, men sedan gick veckorna. Jag har plockat upp inlägget då och då. Läst mina punkter, funderat vidare över hur jag ska sammanfatta alla de tankar som snurrar hos mig kring dessa budskap. För några dagar sedan föll mycket på plats när jag gav mig ut på en löprunda med sällskap av sommarens bästa sommarprat(e) i lurarna.
Lyssna här: Anders Rosengren (läkare, professor i molekylär medicin och författare) om ”varför vi lever längre men känner oss mindre levande – och hur vi når existentiell hälsa”
Optimera, maximera, exekvera och triumfera – budskapen i mina flöden gör mig galen!?
Jag har precis spenderat ett gäng dyrbara semesterdagar med att måla, bära och skrapa. Mitt och syskonens gemensamma sommarhus i Karlskrona skärgård har länge varit i akut behov av en rejäl uppfräschning och nu var en vecka avsatt för hårt jobb. För att optimera det här renoveringsprojektet skulle givetvis yrkesarbetare ha anlitats. Om vi bortser från den ekonomiska utmaningen med ett sådant upplägg (det är DYRT att renovera!) hade jag aldrig fått uppleva känslorna som växte fram hos mig för varje timme som gick nere vid bygget.

Den initiala osäkerheten över cirka allt gick sakta men säkert över i en enorm stolthet av att se något växa fram som JAG har varit med och bidragit till. Skapat om ni så vill. Höjdrädslan fick utmanas (katastroftankar hanns liksom inte med) och i alla repetitiva rörelser infann sig ett lugn. En pensel, en burk färg och ett gäng omålade plankor – mer krävdes inte för denna veckolånga terapisession.
Anders Rosengren pratar en hel del om optimering i sommarpratet, om vår tids människor i jakt på perfekta mätvärden. Kanske tappar vi bort det som gör oss levande i jakten? Om sådana saker talar denna professor och får mig själv att återkoppla till rubriken i detta inlägg. I jakten på MAXIMERINGEN, var finns eftertanken? Meningsfullheten?

För ett tag sedan fastnar jag för ett klipp på Instagram. Tidningen Ekuriren intervjuar Melker, 12 år, som hjälper sin morfar på gården efter skolan. Han rattar en traktor och plirar mot kameran samtidigt som han ställer frågan:
Det jag undrar med de som bor i stan, vad gör man med all tid man får över när man inte gör som jag? Det är alltid något att göra här.
– Melker om livet på gården (& en relevant fråga om ”de som bor i stan”)
Ja du Melker, det är en högst relevant fråga. Vi har det bättre än någonsin rent materiellt och så många hjälpmedel som underlättar. Chattis kan skriva jobbrapporterna, städerskan ta hand om hemmet, robotgräsklipparen om trädgården… ändå har vi inte tid, lust eller ork för nästan någonting. Eller ja, tid finns uppenbarligen. Tid för orimligt långa rutiner att just optimera och maximera.
Uttrycket MAXXING har nämligen blivit ett av internetsvärldens hetaste ord. Det började egentligen som ett begrepp i spelvärlden men används nu flitigt i alla möjliga genrer. Jag läser till exempel om ”Looksmaxxing”-profiler och deras stenhårda rutiner för den perfekta looken (inklusive resonemang om bonesmashing, dvs att slå sönder ansiktet i jakten på den perfekta käklinjen).

Med allt detta sagt vill jag poängtera att en värld utan försök till optimering och maximering vore ganska… tja, bakåtsträvande? Det ligger i människans natur att försöka förbättra saker och ting. Jag hör mig själv utveckla resonemang om hur penseln ska dras för att vinna tid, att bli mer effektiv så att fler brädor kan målas på kortare tid.
Det jag vill få fram är att jag är så trött på buskapen om att ALLT ska handla om att optimera, maximera, exekvera och triumfera. Ge mig fler professorer som likt Anders Rosengren resonerar om vetenskap och livets mening i en och samma mening – som påminner mig och alla andra om vikten av existensiell hälsa och eftertanke.
Dagen till ära öser regnet ner utanför villavagnen och min enda plan är att krypa ner under en filt för att läsa en bok, en riktig bok med papperssidor att bläddra i. Berätta gärna om dina tankar kring dessa budskap i kommentarsfältet!
Följ gärna Resfredag på Instagram för uppdateringar i realtid. Omslagsbild: Volleyboll på Sturkö. Författare: Annika Myhre/Resfredag.se
13 comments
Hej! Är inte den stora, alltså STORA boven i dramat smartphonen. Den som gör oss stillasittande och möjliggör social interaktion utan större ansträngning. Men som ändå bara är en skugga utav den verkliga världen som pågår parallellt. Och som gör oss mer ensamma ju mer vi använder den… Kanske ett sidospår men det var den reflektionen jag fick.
Hej Maria! Jadu, detta ämne kan och bör avhandlas in i all oändlighet. Vi har nog helt ärligt ingen aning om vilken misär dessa ”hjälpmedel” har skapat, skapar och kommer att skapa. Lyssnade du på författaren Jonas Grens sommarprat? Kan rekommendera det annars. Många tankeställare. Mycket av det han pratar om vet vi nog innerst inne, men effekterna av denna skärmtidsanvändning kan liksom inte nog poängteras. Säger jag bakom denna datorskärm, efter att ”belöna” (??) mig själv med lite telefontid efter att ha läst och hängt med familjen hela dagen.
Tack för tips om Jonas sommarprat. Jag har faktiskt inte lyssnat på ett enda prat i år (när vi ändå är inne på ämnet optimera och maximera så känner jag lustigt nog någon slags stress av att lyssna på ljudböcker och pod/sommarprat as well vilket gör att jag drar mig för att ta mig tiden att lyssna). Men antagligen är det en grej jag skulle behöva bli bättre på, att bara lyssna och ta in och inte ha tankerna på femtioelva andra saker. Jag tar ditt tips till mig! Och tack för alla dina inlägg om Karlskrona som förgyllt bloggen. Vi va på resande fot och stannade bara en halv dag men jag känner att jag gärna vill åka tillbaka (hade jag vetat om Scandic hade vi kanske tagit in på hotell en natt). Det va hur som helst en häftig stad.. ehh ort?!? Och jag undrar hur känslan är där höst-och vintertid. Något du rekommenderar eller är det sommarkänslan man vill åt? Tack för bra inlägg!
Åh, inläggen om Karlskrona är alltid lika kul att skriva! Har många fler på lager, men tänker ibland att det blir FÖR många!? Ska nog bara sluta tänka och bara köra.
Angående ljudböcker/poddar etc, alltså stor igenkänning. Jag sa faktiskt upp mitt Bookbeat-abonnemang inför sommaren av den anledningen. Tyckte det räckte med sommarpraten PLUS att jag vill ha tid att bläddra i ”riktiga” böcker. De där ljudböckerna kan man nämligen optimera genom att speeda upp farten rejält, vilket i sin tur gör mig stressad. Man lär sig visst aldrig.
Jag älskade också detta sommarprat och har lovat mig själv på att bli mycket bättre på att ”göra inget” och låta tankarna ströva iväg. Ofta kommer det bästa idéerna då också.
Så är det verkligen! Den där ”tiden till eftertanke” har vi helt skalat bort genom att ersätta med 1000 olika intryck från diverse skärmar och ljud. Försöker verkligen att påminna mina barn om det – vikten av att bara vara. Det går väl… sådär om jag ska vara ärlig.
Brukar ibland lämna airpodsen hemma när jag ska ut på ett längre och lugnare löppass, just för att umgås med mina egna tankar en stund. Är som regel en befrielse istället för att lyssna på poddar eller alltid ha ljud i öronen. Långpass ska ju vara återhämtning mentalt, det är åtminstone så jag ser på det.
Med det sagt kommer mina bästa idéer på platser där jag är mobilfri. Vissa löppass, i duschen och på muggen.
Ja, det där att umgås med sina egna tankar borde fler göra oftare! Det är så sällan den ”pausen” ges numera. Mobilfria zoner är ingen dum idé faktiskt. Hörde att den enda sådan som finns i hemmen numera är i just duschen.
Som jag sa när vi pratade om detta, det kommer att komma en tid då vi säger ”hur kunde vi sätta telefoner i händerna på våra barn och ungdomar” på samma sätt som man pratar om cigaretter idag. Jag lägger oändligt mycket tid på att vattna t ex, vi borde så klart ha ett bevattningssystem. Och rätt sorts gödsel och rätt sorts det ena och rätt sorts det andra. Och så borde jag stiga upp klockan fyra och lägga mig klockan åtta och operera bort fettet på mina ben och färga håret och operera bysten mindre och… Nej, jag kommer med all sannolikhet att fortsätta vara rätt nöjd och rätt omaxxad. Tack för tipset om AR:s sommarprat, så bra!
Jag hoppas att du har rätt!! Fortsätt vara du, finns ingen som helst anledning att sluta. <3
Å vilket bra blogg-inlägg. Så mycket kloka tankar! och tack för tips om fler sommarprat. Och lille Melker är ju helt klart någonting på spåren.
Tack själv för din kommentar Nilla. Visst är han helt klart ngt på spåren, Melker!