Close
Inkaleden: I Inkafolkets fotspår

Inkaleden: I Inkafolkets fotspår

Inkaleden 2006. Luften är tunn och mina ben strejkar, men vad gör det när vyerna som omger mig är vidunderliga? Att vandra Inkaleden är en av mina största höjdpunkter hittills, i dubbel bemärkelse. inkaleden

Inkaleden: Min vandring i Inkafolkets fotspår

Under 1400-talet byggde Inkafolket ett vidsträckt nätverk av vägar över Andernas storslagna toppar. Nu har det hunnit bli 2006 och det är dags för mig att trampa på samma vägar som Inkafolket gjorde för drygt 600 år sedan. När vår lilla expedition blir fotade innan vi ger oss iväg känner jag mig ungefär coolast i hela världen. Min mamma, som egentligen skulle ha vandrat tillsammans med mig, har drabbats av höjdsjuka. Men jag behöver knappast känna mig ensam, två andra svenskar är anmälda till min grupp och förutom vår guide har vi dessutom hjälp av ett gäng bärare från regionen. En grupp tar hand om campingutrustningen samt ställer upp och packar ner tältlägret. Ett annat gäng hjälper oss med vårt personliga bagage. Det finns också kökspersonal som lagar tre mål mat om dagen. Toalettält finns uppställt på varje camping och enkla tvättmöjligheter finns också på plats.

Beautiful_peru

Vår vandring på drygt 45 km delas upp i fyra dagsetapper med tältcamping under tre nätter. 45 km låter kanske inte mycket i era öron, men terrängen är mycket kuperad och under våra dagsmarcher passerar vi tre höga pass. Vandringen startar på 2600 meter ö.h. och stigningarna under vår vandring stiger upp till 4200 meter ö.h. Under vår vandring får jag flera gånger stanna till och hämta andan, luften är tunn och det bränner i både lungor och ben.

tält_inkaleden

Fast det är inte vidare synd om mig – det här är vandring deluxe. Vi behöver inte ens slå upp tälten själva, de står redan redo och väntar på oss när vi anländer tältlägren där vi ska övernatta.

vila

Jag har gått in mina vandringskängor väl innan vi reser i väg, att vandra med skoskav skulle jag inte rekommendera ens till min värsta ovän. Eftersom våra bärare har hand om den tyngre packningen behöver vi bara ha med en enklare dagsryggsäck som innehåller vatten, värdesaker/kamera, solkräm och, såklart, svenskt godis.

inka_soppa

Och på tal om vandring deluxe har vi också en egen kock som förser oss med mat. Trots enkla måltider (hej quinoasoppa morgon, middag och kväll!) smakar varenda måltid ljuvligt efter våra strapatser upp och ner längs vägarna.

view_in_peru

Att ha som enda syfte med dagen att ta sig från punkt A till B skapar en närmast meditativ känsla. Jag slutar snart att grubbla om både framtida karriär och diverse livsplaner och koncentrerar mig istället på att sätta den ena foten framför den andra.

inka_annika

Klimatet i Anderna är mycket skiftande. Det kan ibland kännas som att fyra årstider passeras under ett enda dygn, ena stunden går jag i linne, för att sedan dra på mig mössa och jacka. Nätterna är iskalla och jag är glad tipset jag fick att sova i underställ.

view_inka

Att vandra med den här utsikten över axeln känns mer som en dröm än verklighet.

machupicchu

Den fjärde dagen stiger vi upp när det fortfarande är becksvart ute och packar ihop oss för att gå den sista strapatsen. Vi ställer oss på en bergskam och väntar på att få se solen gå upp över Machu Picchu.

machupichu

När jag ser dimmorna skingras och stenstaden träda fram bakom molnen reser sig håret på armarna – det är som att tiden upphör att existera.

selfie_inka

Känslan när jag har uppnått mitt mål är obeskrivlig (och beroendeframkallande!), som att jag vore den första människan att sätta min fot på månen. Tack Peru, tack Machu Picchu – och framför allt – tack mamma för att jag fick följa med och se din dröm gå i uppfyllelse.

Rekommenderad utrustning (min packningslista inför vandringen)

Kläder: Minst tre ombyten av t-shirts och underkläder, funktionsstrumpor, lätta friluftsbyxor och vindjacka, fleecetröja, underställ att sova i, mössa och vantar, bra regnkläder.

Utrustning: Vandringskängor med kort skaft, extra par sandaler eller gymnastikskor, ryggsäck 30-40 l med regnskydd, ficklampa och extra batterier, solhatt/keps, sovsäck, liggunderlag + dagsryggsäck.

Ätbart: Vatten till första dagen och diverse snacks som russin och jordnötter, samt favoritgodis från Sverige.

Övrigt: Våtservetter och/eller alcogel för personlig hygien, plåster mot skoskav (Compeed är överlägset), solskyddsfaktor, lypsyl med solskyddsfaktor, myggolja och imodium.


Vi köpte en paketresa med Peruspecialisten där vandringen på Inkaleden ingick. Nu är det förvisso tio år sedan, men vi var väldigt nöjda med både servicen och helhetsintrycket av Peruspecialisten. Läs mer om resan här.

17 comments

  1. Jag vill, jag vill, jag vill!!! Så härligt att få läsa om din vandring. Inkaleden är absolut med på min bucketlistas topp 3 och jag drömmer om och planerar redan hela resan fastän det förmodligen kommer dröja rätt många år till innan jag kan förverkliga den. Därför måste jag ju fråga, skulle du rekommendera vandringen för säg en vandringsvan 13-14-åring?? Tänkte att jag kanske kan få till denna när minstingen är ungefär i den åldern (därmed inte sagt att han skulle vara intresserad när han uppnått den åldern, men det är en annan historia).

    1. Härligt att höra, hälften av nöjet med en resa är ju faktiskt drömmarna och planeringen inför den! 🙂

      Om din 13-14-åring är vandringsvan tror jag absolut att han klarar av vandringen i sig, förutsatt att han inte blir drabbad av höjdsjuka vilket var den största anledningen till att folk avbröt vandringen i förtid. Hoppas att ni kommer iväg, det var verkligen en fin upplevelse.

  2. Men hej min absoluta drömresa nummer 1!
    Tack för inspirationen!

    1. Ja, undrar just när jag får se bilder av en leende Lisa på Andernas topp! Det dröjer nog inte så länge skulle jag tro… 🙂

    1. Ja, riktigt cool upplevelse!

  3. Oj det ser galet häftigt ut!

    1. Mmm, så glad jag är att jag följde med min mamma! Nu dröjer det nog några år innan vi kan göra något liknande med barnen…

  4. Åh, dette er en opplevelse jeg fremdeles ikke har fått med meg, selv om jeg har vært i Sør-Amerika to ganger. Det nærmeste jeg kommer er inkaruinene Ingapirca i Ecuador. En gang kommer jeg meg forhåpentligvis til Machu Picchu også 🙂

    1. Kikade precis på dina bilder från Centralasien, SÅ häftigt. Är säker på att du kommer till Machu Picchu också en dag, med tanke på vilka häftiga äventyr du har varit ute på hittills.

  5. Mojlighet finns att forlanga resan med en langre vandring pa inkaleden till Machu Picchu. Denna gors tillsammans med engelsktalande bergsguider med mycket lang erfarenhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Close