När jag var liten tänkte jag på USA som en ouppnåelig dröm. Ett möjligheternas land där alla såg ut som filmstjärnor (Top Gun var min absoluta favoritfilm!) och hade perfekta leenden med pärlvita tänder. Min morbror var gift med en amerikanska och under min barndom tassade jag med stora ögon runt i deras hem här i Sverige. Jag njöt av doften från amerikanska doftljus och åt vördnadsfullt av min mosters cookies som med sin touch av farinsocker och chocolate chips smakade ljuvligt i jämförelse med vår tråkiga sockerkaka. Det bästa var när vi fick smaka godis av kusinerna – en påse M&Ms var värt sin vikt i guld!
Så småningom bosatte sig min morbror med familj i USA och min mamma åkte över några gånger för att hälsa på. När hon kom hem var det som julafton, resväskan var full av skatter. I takt med att jag blev äldre kändes avståndet till det förlovade landet i väster inte längre lika stort. Alla mina tre äldre systrar bodde där i perioder och skickade hem spännande paket med deras personliga favoriter. Några av presenterna jag fick var Big Red (tuggummi med kanelsmak) och flaskor med doftsensationer från Bath & Body Works. Mina syrror vittnade om luncher på Dunkin’ Donuts, bagels med cream cheese till frukost och stora lass med Ben & Jerry´s till kvällsmat. Så småningom fick jag själv åka över Atlanten och jobba på ett Girls Scout Camp under en sommar. Jag både förfärades över och förälskade mig i ”Lucky Charms” flingor med marshmallows – de blev, och förblir, min guilty pleasure.
I takt med att världen blir mindre försvinner mer och mer av magin från min barndom. Donkin’ Donuts har öppnat i Täby, den första Bath & Body Works butiken har slagit upp portarna på Arlanda, bagels är snart lika vanligt som Delikatesslimpa, och M&Ms finns nu att köpa i vilken kiosk som helst.
Och visst är det en fantastisk utveckling! Men, på samma gång lite sorglig. Snart finns allt det där man drömde om och längtade efter på armlängds avstånd (eller i vart fall ett klick bort). Vad ska egentligen mina barn drömma om nu när allt det där som var exotiskt för mig när jag var liten numera finns på ICA runt hörnet!?
Jag tycker det är skittrist att allt kul från USA kommer hit. Försöker undvika USA grejer här hemma i största möjliga mån. Går aldrig på favvisar som Starbucks, VS mm.
Ja, det är verkligen blandat det där. Spänningen och ”exklusiviteten” försvinner ju som sagt när alla grejer kommer hit till Sverige. Samtidigt är jag väldigt glad att kunna smaska i mig B&J-glass när som helst på dygnet… 🙂
Att längta i sig är mysigt och jag välkomnar en del trender, matvaror, godis och annat från USA, men visst smakar det allra bäst på plats och i rätt miljö. Men det är också skönt att inte behöva ta sig över Atlanten,utan det kan räcka med ett besök på ICA.
Jag har rest mycket i USA i slutet av 1970 talet och bodde också i New York ett år under den tiden och minns än idag alla goda bagels, glassar, godis, donuts och annat. Härliga minnen från underbara år.
Även när barnen kom i början av 1980 talet reste vi ofta till USA och spenderade mycket tid där.
Så numer söker jag mig hellre mot Asien…
Kul att hitta din blogg.
Kul att läsa om dina erfarenheter Ditte, och roligt att du har hittat hit till bloggen. Vilken dröm att få bo i NY ett år! Det är något jag fortfarande fantiserar om att få göra. Och jo, visst smakar saker ÄNNU bättre i sin ”rätta” miljö. Fast som sagt, ett paket B&J framför tv:n här i Nynäshamn utanför Stockholm är inte heller så illa! 🙂