Det finns många saker jag kan bli bättre på, bland annat laga mat och bjuda hem folk jag inte brukar umgås med i vanliga fall. I fredags gjorde jag slag i saken och slog två flugor i en smäll!
För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att vara svensk och hur andra nationaliteter uppfattar oss. Inlägget skrev jag efter att ha träffat ett gäng icke-svenskar som har bott i Sverige i en längre period utan att ha blivit inbjudna till ett svenskt hem en enda gång. Jag lovade dem på stående fot att bjuda hem dem till mig… men sedan hände inget mer. I takt med att dagarna gick växte min matlagningsångest till oanade proportioner och den där inbjudan började kännas mer jobbig än kul. Med viss tveksamhet bjöd jag till slut hem mina nya bekantskaper till Nynäshamn. Jag intalade mig själv att det värsta som kunde hända var en snabb sväng på pizzerian i huset bredvid – och det kändes som en risk jag lätt var villig att ta. Varför gör vi det så svårt för oss själva!?
Gästerna kom från Tunisien, Algeriet och Turkiet – och temat för kvällen var ”Typical Swedish dinner”. Min första plan på att göra köttbullar och potatis med brunsås rann ut i sanden eftersom flera i sällskapet inte åt kött. Efter coachning från mina gourmetkockar till systrar fick jag istället ett bra (och enkelt!) recept på Västerbottenpaj. Kvällens meny? Kanapéer med skagenröra till förrätt, Västerbottenpaj till huvudrätt (tillsammans med typisk svensk tråksallad bestående av isbergssallad, tomat och gurka med Felix salladsdressing) och marängsviss till efterrätt. Mer ”Svensson” blir det väl inte!?
Jag fick äntligen anledning att duka med vår linneduk (bröllopspresent), nyplockade syrener och girlanger i sann studentanda.
Jag gick också loss i godishyllan och köpte på mig det mest blågula godiset jag kunde hitta. (Komiskt nog innehåller vårt så typiska svenska godis fransk nougat!) Men alltså mat i all ära, det kvällen i slutändan handlade om var något mycket mer än så. Vi diskuterade allt från politik till familjeliv, skola och polis, invandrare och utvandrare, hemmapappor och karriärskvinnor, kultur och traditioner – och fick en väldigt fin och minnesvärd kväll tillsammans.
Vet ni, jag är så oerhört glad att jag tog tag i den där inbjudan och gjorde slag i saken. Ni vet väl att Sverige är världens svåraste land att få nya vänner i? Låt oss tillsammans ändra på det.
Så fantastiskt! Såg din IG pos men igen. Riktigt coolt initiativ, hade gärna gjort en copy paste på idén om det inte var för det med matlagandet…
Haha, om JAG kan få ihop en middag kan du också – jag lovar!
Bra där! 🙂
Västerbottenspaj är en riktig klassiker hos mig och ett måste på julbord, midsommar mm.
Tack! 🙂 Ja, alltså, jag är inte vidare förtjust i pajer allmänt sett – men den här är riktigt god.
Vilket härligt inlägg – och en så himla kul grej att göra! Tänker att oavsett kultur så är det spännande att bjuda hem människor, det behöver ju inte vara så himla perfekt utan om alla bara kommer, är glada och kanske tar med någon liten grej var så blir det väldigt enkelt!
Exakt så, behöver verkligen inte vara så komplicerat… Min syrra bor i Skottland och de har folk över på middag hela tiden. Alla tar alltid med en massa grejer, typ en dricka, en sallad, en efterrätt… så smidigt!